Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit. Undersökningsgruppen utgjordes av 48 elever inskrivna i fritidshemmets verksamhet från förskoleklass till år 3, från två skolor. Gruppen fördelades jämt ifråga om ålder och kön. Elevernas svar från intervjuerna och bilddokumetationen analyserades och mönster framträdde och hittades i dessa. Resultatet visar på många likheter med tidigare studier, men ger också nyanser av dessa då lite forskning inom området gjorts och man sällan utgår från elevernas egna uppfattningar. Det mest intressanta i denna studie är hur eleverna upplever begreppet bestämma, hur detta går till, vilka som bestämmer på fritidshemmen och när. Vi hittade mönster som tyder på att eleverna tolkade begreppet bestämma utifrån kontexten, möjligen beroende på vilken mognad eleverna har. Beroende av kontexten kan begreppet bestämma kopplas till makt, frihet och rättvisa

Syftet med denna studie var att synliggöra och ta reda på fritidshemspersonals syn på hur dom arbetar med barns sociala relationer och socialt utanförskap på fritidshemmet. Studien bygger på kvalitativa metoder och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer med elva personer som jobbar på fritidshem. Empirin har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod med utgångspunkt i sociokulturella och barndomssociologiska teorier. Resultatet av studien visade tre teman: goda sociala relationer, orsaker till socialt utanförskap samt inkluderande arbetsmetoder. I resultatet kunde vi bland annat se att fritidshemspersonalen anser att goda sociala relationer uppstår och upprätthålls när barnen besitter goda språkliga kompetenser. Redskap inom språket benämns som kommunikationsförmåga och förmåga att uttrycka åsikter och känslor. Studien visar även att fritidshemspersonalen anser att missförstånd mellan eleverna är en av de främsta orsakerna till att ett socialt utanförskap uppstår. Vidare visar studien att se, lyssna och bekräfta barn anses vara den mest framgångsrika arbetsmetoden att använda sig av för att skapa goda sociala relationer och motverka socialt utanförskap enligt fritidshemspersonalen. Våra slutsatser är att fritidshemspersonalens närvaro i form av stöttning, vägledning och bekräftelse är viktigt för elevernas sociala samspel.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares uppfattning om bildämnet. Studien ämnar också undersöka vad som händer i situationer där barnen skapar fritt tillsammans med andra barn respektive vad som sker under styrda bildaktiviteter. Detta undersöks genom en kvalitativ observationsstudie och intervjustudie. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes intervjuer med tre förskollärare och två förskoleklasslärare, samt genomfördes videoobservationer vid olika tillfällen under fria bildaktiviteter och lärarledda bildaktiviteter på förskolan. Genom intervjuerna gavs det svar på våra forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar om hur de bedriver bildämnet samt vad förskollärarna vill uppnå genom bildarbetet. Genom observationerna besvarades forskningsfrågorna som handlade om hur barn och pedagoger agerar för att skapa intersubjektivitet och hur de upprätthåller den samt hur pedagoger agerar för att skapa ett lärande, men också hur barns kamratkultur kommer till uttryck under bildaktiviteterna. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det barndomssociologiska perspektivet. Resultaten visar att de fria bildaktiviteterna och de lärarledda bildaktiviteterna har båda viktiga fördelar och tycks vara lika viktiga att bedriva i förskolan och skolan. Resultatet visar vidare att bildskapandet tycks vara ett viktigt redskap som används i förskolan och skolan för att utveckla barnens kommunikativa och matematiska förmågor. Genom bildaktiviteter ges barnen möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt än enbart det verbala språket. Detta bidrar till att barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga vilket i sig leder till att barn får sina röster hörda och får inflytande över sitt eget lärande. I resultatet framkom det även om bildämnets positiva effekter på skolans andra ämnen.

Syftet med denna studie är genom att lyssna på barns utsagor och röster få en djupare förståelse för och lyfta fram barns perspektiv på utomhusmiljön i förskolan. I studien ville vi undersöka och lyfta barns perspektiv på affordance i förskolans utomhusmiljö. Studien som utfördes är kvalitativ genom metoden mosaic approach. Den genomfördes på en förskola där totalt 18 barn var delaktiga i studiens två delar, gåturer och fokussamtal. De teoretiska utgångspunkterna för vår studie är barndomssociologiskt perspektiv och James J. Gibsons teori om affordance. Dessa perspektiv har använts i analysdelen av den insamlande empirin. Resultatet visar att förskolans utomhusmiljö har en mångsidig och variation av mjuk och hård funktionalism. Det påvisar även att barnen upptäcker breda variationer av affordance i utomhusmiljön men att olika faktorer begränsar för hur barnen får utlopp för sina handlingar. En av studiens viktiga slutsatser är att det krävs trygghet och ett flexibelt förhållningssätt hos pedagogerna att inte vara den som måste tala om hur allting ska förhålla sig. För att tillmötesgå barnens uppfinningsrikedom av utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt för att stötta barnens kreativitet och fantasiförmåga. En annan viktig slutsats i denna studie är att barn är kompetenta meningsskapare i utformandet av utomhusmiljön i förskolan. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barns perspektiv kansynliggöras i den pedagogiska dokumentationen som sker i förskolan. Baserat på studienssyfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur beskriver förskollärare deras arbete medbarns perspektiv i relation till pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärarna sittförhållningsätt för att skapa möjligheter till att synliggöra barns perspektiv i pedagogiskdokumentation? Vilka svårigheter samt möjligheter beskriver förskollärare med att fångabarns perspektiv i dokumentation? Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Begreppsom använts i studien är being, barns perspektiv, kompetenta barnet, kommunikation ochrelationer. Metoden vi använt oss av för insamling av empirin är kvalitativ och utgår frånfokuserade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Empirin har analyserats genom entematisk analys och med hjälp av färgkodning. Resultatet av studien visar hur förskollärarnasynliggör för barns perspektiv i pedagogisk dokumentation, där barnen får dokumentera självaoch barnens intressen är i fokus. Även förskollärarnas förhållningssätt gentemot området liggertill stor grund för att barns perspektiv ska tas hänsyn till. Svårigheter som framkommit är attbarns intresse kan variera, stora barngrupper samt arbetet med att fånga de barns perspektivsom ännu inte utvecklat sitt verbala språk. Förskollärarna som deltagit i studien har kommit påtillvägagångssätt som fungerar för deras verksamhet, vilket synliggörs i resultatet.

Abstrakt    Studien syfte är att undersöka hur elever upplever möjligheten till delaktighet och inflytande i skolans fritidshem. Vidare undersöks huruvida elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i fritidshemmet varierar beroende på vilken relation de har till sina fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är, Vad anser elever själva att delaktighet och inflytande innebär på fritidshemmet? Vilka är de intervjuade elevernas upplevelser av möjligheten till delaktighet och inflytande i skolans fritidsverksamhet? Vilken betydelse anser elever att deras relation till fritidshemslärare har för deras möjlighet till delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med en kvalitativ metod och det empiriska datamaterialet bygger på tre intervjuer med sex elever samt en fokusgruppsintervju med fyra elever, genomförda i ett fritidshem på en kommunal skola i södra Sverige. Analysen utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv, där barns egna röster står i fokus, samt att vi anlägger ett maktperspektiv i analysen. Resultatet i studien påvisar att eleverna i studien till viss del upplever sig själva delaktiga i verksamheten. Dock visade det sig även att de upplevde sig ha mindre eller inget inflytande under sin vistelse i fritidshemmet. Anledningen till att delaktighet och inflytande upplevs begränsat av eleverna visade sig från olika aspekter. En av aspekterna som redovisas i vårt resultat är att elevernas begreppsförståelse kan variera när deras upplevelse av delaktighet och inflytande ska berättas. Ytterligare en aspekt är hur fritidshemslärare väljer att iscensätta själva delaktigheten och inflytande i verksamheten. Den sista aspekten vi visar i vårt resultat var att eleverna var eniga om att relationen till sina fritidshemslärare har betydelse för deras möjlighet till delaktighet och inflytande under sin vistelse på fritidshemmet.

Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

<p>The purpose of this study was to examine high school students conceptions of young people who run away or get thrown out of their homes. Earlier research shows that this group of young people often come from families were physical, psychological and sexual abuse is reappearing factors. They often face a life of homelessness, drug abuse and prostitution. Still there is little research done about this phenomenon and what kind of help and support these young people could need. This study was done in a qualitative approach with the use of focus groups. The results were analyzed through the theoretical views of socialconstructivism and theorizing childhood and were also compared with earlier research. The results showed that about half of the participants had in some point in their life run away from home. They expressed that they thought that there are many young people who run away or get thrown out of their homes each year and that many of them probably don´t come to the knowledge of the social services. Their thoughts of what risks youths may encounter on the streets accord with results from earlier research. They also think that friends are the most valuable in terms of help and support.</p>

The purpose of this study was to examine high school students conceptions of young people who run away or get thrown out of their homes. Earlier research shows that this group of young people often come from families were physical, psychological and sexual abuse is reappearing factors. They often face a life of homelessness, drug abuse and prostitution. Still there is little research done about this phenomenon and what kind of help and support these young people could need. This study was done in a qualitative approach with the use of focus groups. The results were analyzed through the theoretical views of socialconstructivism and theorizing childhood and were also compared with earlier research. The results showed that about half of the participants had in some point in their life run away from home. They expressed that they thought that there are many young people who run away or get thrown out of their homes each year and that many of them probably don´t come to the knowledge of the social services. Their thoughts of what risks youths may encounter on the streets accord with results from earlier research. They also think that friends are the most valuable in terms of help and support.

The purpose of this study is to examine how young people with experience of running away and/or getting thrown out look upon and understand the phenomenon. Another purpose of thestudy is to examine how the youth evaluate the help and support they did or did not receive at the time of their experience, as well as to examine what the ultimate help and support would be according to them. The study was done in a qualitative approach with the use of focus groups and individual interviews. The results were analyzed through the perspective of the ‘sociology of childhood’. Results show, in accordance with earlier studies on the subject, that the youth run away or are thrown out from homes where constant conflicts as well as psychological, physical and sexual abuse are recurring factors. The youth expressed that social services do not listen to them and that their reports of abuse and neglect are not taken seriously. Results further show that the youth consider help finding a new home as well as emotional and economical support to be appropriate kinds of help in this situation. They stress that help and support efforts have to be individually adjusted.