Det händer ofta att lärarna möter nyanlända elever i sina klassrum och uppmärksammar att de eleverna har annorlunda syn på skolämnen än eleverna som har växt upp i Sverige. På grund av detta valdes denna studie som har behandlat ett problem som kan uppstå när bildlärare möter nyanlända elever. Syftet med den har varit att belysa nyanlända elevers förkunskaper i bildämnet och få en tydlig förståelse om hur de uppfattar ämnet bild. På detta vis kom forskningsfrågan: Vad har nyanlända elever för bildkunskap, och kan detta mätas genom att fråga eleverna hur bildundervisningen såg ut i deras respektive länder? I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som metod för att förstå vad forskningsdeltagare tycker och anser. Materialet som behandlas består av inspelade intervjuer med 7 elever som går på introduktionsprogram i Sverige. Undersökningen har visat att intresset för ämnet bild som skolämne i elevernas länder beror mycket på vilka skolor de har gått på eller vilka lärare de har haft.

Den ökande tillgången på digitala resurser i skolan och vad de eventuellt kan tillförabildundervisningen, bildämnets särart, som innebär estetiska uttrycksformer genom bild ochhur detta utförs, ligger till grund för intresset för den här studien.Syftet med studien är att undersöka en professionsrelevant kunskap om digitala redskapsbetydelse i bildämnet. Detta undersöks genom att bildlärare får beskriva hur de använderdigitala verktyg i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i bildkonstämnet genomfördes för att kunnaidentifiera lärarnas olika sätt att använda digitala verktyg och hur dessa val av digitala verktygmotiveras i bildundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv och har ett fokus på begreppenmediering, medierande verktyg samt fantasi och kreativitet.Resultatet visar att studiedeltagarna menar att bildkonstämnet borde digitaliseras mer ochanser att digitala verktyg är ett effektivt sätt för eleverna att lära sig och använda en annanform av kreativitet. Enligt studiedeltagarna beror användningen av digitala verktyg på denekonomiska situation och möjligheter som skolan har. Slutsatsen i studien är att användningenav digitala verktyg skapar mer intresse för bildlektionerna och eleverna visar mer fantasi ochkreativitet jämfört med vad de gör i traditionell analog undervisning.

Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ”addering” och ”digitala mediernas dominans” enligt Marner och Örtegrens kategori. I processen under bildframställningen arbetar eleverna med de digitala medierna tillsammans med traditionella arbetssätten. Analysen av hur ungdomar arbetar med digital medier på fritiden visar att eleverna arbetar digitalt med bildaktiviteter, speciellt i sociala medier. Studien visar att eleverna använder datorer och mobiler i hemmet i stor utsträckning. Eleverna skapar bildkunskaper via digitala medier i hemmet.

Undersökningen görs i syfte att belysa hur verksamma lärare planerar undervisningen i bildämnet och hur det svarar mot den gällande läroplanen. Vidare är syftet att lyfta fram ramfaktorer, såsom tid, rum och material, hur de påverkar undervisning i bildämnet samt vilka uppfattningar om dagens bildämne som ger sig till känna hos verksamma lärare. Utifrån syftet har tre frågeställningar framställts som berör tid och val av innehåll, rum och material samt uppfattningar om ämnet. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjuundersökning och en innehållsanalys av insamlad data. Urval av informanter gjordes efter avgränsningar vilket resulterade i fem intervjuer med bildlärare alt. lärare som undervisar i bilämnet i grundskolan. Resultatet diskuteras utifrån det sociokulturella perspektivet och multimodalitet som är teoretisk utgångspunkt i detta arbete. Resultatet visar att planering av undervisning i ämnet bild påverkas av bland annat undervisnings- och planeringstid, rum och material. Undervisningstid i ämnet varierar mellan olika skolor samt mellan olika årskurser, vilket påverkar valet av innehåll i undervisningen negativt då ämnet tilldelas lite undervisningstimmar enligt timplanen. Även de verksamma lärarnas egna uppfattningar och engagemang i ämnet påverkar undervisningens innehåll. Likaledes är det fysiska rummet en viktig del av bildundervisning då lärare som inte har tillgång till en bildsal och därmed begränsad tillgång till material, väljer bort visst innehåll i det centrala innehållet. Vidare påvisar resultatet att undervisningen i ämnet Bild är traditionsbunden då det hantverksmässiga dominerar. Slutligen visar resultatet att ämnet anses ha lägre status en de teoretiska ämnena.

Ämnesintegrering innebär att två eller flera skolämnen inleder ett samarbete kring ett tema eller ett problem. Undervisningsmetoden är känd sedan början av 1900-talet, men har fått ny uppmärksamhet på senare tid. Våren 2019 genomförde jag en litteraturstudie i ämnet som fokuserade på hur de didaktiska frågorna togs upp i studier om ämnesintegrering i bildämnet. Resultatet visade att elevernas lärande i de teoretiska ämnena gynnas av samarbete med bildämnet. Brist på studier som fokuserade på elevernas lärande i bildämnet fick mig att genomföra denna studie. Studiens syfte var att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar bildlärare ser i ämnesintegrering som undervisningsmetod samt lärarnas tankar om metodens inverkan på elevernas lärande i bild. Sex bildlärare som i huvudsak hade arbetat inom högstadiet svarade på intervjufrågor via e-post. Svaren analyserades genom att likartade utsagor fick forma kategorier som sedan tolkades både som enstaka uttryck och som helhet. Slutligen diskuterades resultaten i ljuset av kursplanerna och tidigare forskning. Studiens huvudsakliga resultat var att bildlärarna såg många möjligheter i ämnesintegrerade undervisningsmetoder. Bland annat förstår eleverna sambandet mellan skolämnena, får ett helhetsperspektiv, kan koppla undervisningen till samhällsfrågor samt sparar tid och har kul. Bildämnets innehåll kan utan problem kombineras med andra ämnen menade lärarna. Utmaningar som hittades var att både planering och genomförande av samarbete kräver tid, engagemang och schemaanpassning från lärarna. Några lärare kände oro över att bildämnet skulle reduceras till verktyg för det andra ämnet. Lärarna ansåg för det mesta att metoden gynnar elevernas lärande i bild. Lärarna angav många exempel av erhållna kunskaper som kunde anknytas till bildämnets kursplaner. Studiens slutsats är att de deltagande bildlärarna ser positivt på ämnesintegrerade undervisning trotts utmaningarna och tror att metoden främjar elevernas lärande i bild på många sätt.

No description available.

Skolan har förutom kunskapsuppdraget även ett demokratifostrande uppdrag som ska genomsyra alla skolans verksamheter och aktiviteter. Ett demokratiargument motiverar bildämnet i kursplanen vilket i forskning främst lyfts genom bildämnets kommunikativa aspekter. Dock visar forskning att bildlärare, på grund av stoffträngsel och ämnets hotade status, nedprioriterar kommunikativa aspekter till förmån för mer traditionell bildframställning. Flera studier visar på brister i skolans demokratiarbete och att utformningen till stor del baseras på lärares egna engagemang och värderingar. Kollegiala samtal och en gemensam struktur kring demokratiarbetet tycks saknas. Det här arbetet ämnar därför undersöka bildlärares utsagor om sin syn på och arbete med skolans demokratiska uppdrag. Med ett socialkonstruktivistiskt och diskursanalytiskt förhållningssätt samt med Öhmans undervisningstraditioner som teoretiskt ramverk, har vi gjort en intervjustudie med sex bildlärare. Vårt resultat överensstämmer i stor utsträckning med tidigare forskning. I vår analys delas intervjupersonernas utsagor upp i olika diskurser samt olika subjektspositioner som kommer till uttryck. Slutligen delas även utsagorna in i normerande, faktabaserad och pluralistisk undervisningstradition.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares uppfattning om bildämnet. Studien ämnar också undersöka vad som händer i situationer där barnen skapar fritt tillsammans med andra barn respektive vad som sker under styrda bildaktiviteter. Detta undersöks genom en kvalitativ observationsstudie och intervjustudie. För att få svar på forskningsfrågorna genomfördes intervjuer med tre förskollärare och två förskoleklasslärare, samt genomfördes videoobservationer vid olika tillfällen under fria bildaktiviteter och lärarledda bildaktiviteter på förskolan. Genom intervjuerna gavs det svar på våra forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar om hur de bedriver bildämnet samt vad förskollärarna vill uppnå genom bildarbetet. Genom observationerna besvarades forskningsfrågorna som handlade om hur barn och pedagoger agerar för att skapa intersubjektivitet och hur de upprätthåller den samt hur pedagoger agerar för att skapa ett lärande, men också hur barns kamratkultur kommer till uttryck under bildaktiviteterna. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och det barndomssociologiska perspektivet. Resultaten visar att de fria bildaktiviteterna och de lärarledda bildaktiviteterna har båda viktiga fördelar och tycks vara lika viktiga att bedriva i förskolan och skolan. Resultatet visar vidare att bildskapandet tycks vara ett viktigt redskap som används i förskolan och skolan för att utveckla barnens kommunikativa och matematiska förmågor. Genom bildaktiviteter ges barnen möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt än enbart det verbala språket. Detta bidrar till att barnen utvecklar sin kommunikativa förmåga vilket i sig leder till att barn får sina röster hörda och får inflytande över sitt eget lärande. I resultatet framkom det även om bildämnets positiva effekter på skolans andra ämnen.