This qualitative study sought to answer: How may I, as an artist, use art for my own transformation and healing? I am an artist and teacher living with chronic pain and fatigue and wanted to find healing through art and inspire others to do the same. During the three month study, I made artwork, reflected in my journal, and practiced guided imagery. The journal was used to reflect on my health, the creative process, and to record ideas generated through guided imagery. Findings showed that short term relief was provided during the act of creation, but no long-term relief was achieved. The primary conclusion was that I was able to use art for healing and transformation, but only after experimentation and reflection. By adapting the creative process to accommodate for my illness, I was able to include art making as part of a healthy life.

Bakgrund: Smärta och smärtbehandling är en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det är därför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att på ett individanpassat sätt främja en god omvårdnad. Cannabis har länge använts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smärta. En adekvat smärtlindring är av betydelse för patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet påverkas av att använda cannabispreparat som analgetika vid långvariga smärttillstånd. Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, även manuella sökningar genomfördes. Resultat: Resultatet är baserat på 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser. Patienter med olika smärttillstånd kan få en analgetisk effekt av cannabispreparat. Livskvalitet mätt inom områden som sömn, aptit, illamående och kräkning förbättrades hos patienter som använder cannabisbaserad medicin i syfte att lindra smärta. Ingen förbättring sågs inom området generell livskvalitet. Konklusion: Cannabisbaserad medicin kan användas som en behandlingsmetod hos patienter med långvariga smärttillstånd. Mer forskning är nödvändig för att avgöra om och i så fall hur cannabisbaserad medicin påverkar livskvaliteten. Som sjuksköterska är det viktigt att ha evidensbaserad kunskap inom ämnet för att kunna möta patienter med komplexa smärttillstånd. / Background: Pain and pain management is an important part of nursing. Therefore it is important to have knowledge about different treatment therapies to be able to perform an individualized health care. Cannabis has been used in medical purpose for a long time in intention to handle pain. An adequate pain treatment is vital for the patient’s quality of life. Purpose: To describe how quality of life is affected by using medical cannabis as analgesics by patients with chronic pain. Method: A literature study with systematic searches was chosen as a method. The search was made in the databases PubMed, CINHAL and PsycInfo and also a manual search was made. Result: The result is based on 21 scientific articles with different approaches. Patients who are suffering from different pain disorders can get an analgesic effect by using cannabis-based medicine. Quality of life measured in the domains sleep, appetite, nausea and vomiting improved when using cannabis-based medicine in purpose to relief pain. There were no improvements in the domain general quality of life. Conclusion: Cannabis-based medicine can be used as a treatment option by patients who are suffering from different pain disorders. There is a need for more research in this area to determine if cannabis-based medicine affects quality of life. As a nurse it is important to receive evidensbased knowledge within the area to be able to meet patients with complex pain disorders.

Adverse childhood events have been identified as a risk factor for developing chronic pain conditions in adulthood. However, previous studies have inconsistently supported the link between adverse childhood events and hypersensitivity to laboratory-induced pain. Therefore, this study intended to investigate the effects of adverse childhood events on temporal summation of second pain (TSSP). A group of 38 healthy and pain-free college students participated in laboratory pain tests after being screened for childhood trauma history. Half of participants (47.5% female) were positive for childhood trauma and the other half (63.2% female) reported no adverse childhood event. The laboratory pain tests measured TSSP using 10 thermal pulses per trial over four consecutive trials. The trauma group showed a tendency of greater sensitization within TSSP trials and lack of habituation over repeated TSSP trials. In sum, adverse childhood events predisposed adults to enhanced TSSP, which is potentially linked to an increased likelihood to develop chronic pain problems.

Bakgrund: Långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av jämförelser mellan 12 randomiserade kontrollstudier. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat kan akupunktur ha positiva effekter på smärtlindring, livskvalitet, rörelseförmåga och funktionsförmåga hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Slutsats: Det positiva resultatet kan ses som en indikation till att akupunktur är en fördelaktig behandlingsmetod vid långvarig smärta. Däremot är det viktigt att individualisera vården. / Background: Chronic pain in neck, shoulder or lower back is complex states which might lead to physical and psychological distress and therefore aggravates the daily living. Pharmacological treatment is common for individuals with chronic pain but can cause troublesome adverse effects. Acupuncture is a complementary treatment which origins from Chinese medicine and has been approved as a treatment in Swedish healthcare for various states. Purpose: The purpose was to describe the effects of acupuncture in individuals with chronic pain in neck, shoulder or lower back. Method: A literature review with a quantitative approach has been used and includes comparisons between 12 randomized controlled trials. Results: Acupuncture as a complementary treatment may have a positive effect on pain intensity, quality of life, range of movement and functionality in individuals with chronic pain in neck, shoulder or lower back. Conclusion: Regarding to the positive effects of acupuncture it can be seen as an indicator as treatment towards chronic pain, however the authors emphasize the need of an individualized approach within the health care.

Fibromyalgi är en sjukdom som karaktäriseras av smärta, trötthet och stelhet och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelse av smärta vid fibromyalgi. KASAM användes som teoretisk förankring. En kvalitativ ansats valdes och sammanlagt har 13 vetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans granskningsprotokoll, med fokus på etiska överväganden. Därefter analyserades de enligt en fem stegsmodell. Resultatet bildade tre teman som innehöll hur personer med fibromyalgi upplevde omgivningens misstro över deras smärta, hur deras sociala liv påverkades och hur detta ledde till ensamhet. Det framkom även att de upplevde begränsningar av olika slag i det dagliga livet, och andra svårigheter som bidrog till att de inte kunde planera sin vardag. Sömn, trötthet och smärta framkom som sammankopplade och bildade en ond cirkel som påverkade varandra. Olika känslor och upplevelser framkom, samt sätt att hantera livet efter sjukdomsdebuten och olika lindrande faktorer. Slutsatsen är att personer med fibromyalgi ofta känner sig misstrodda från omgivningen och även hälso- och sjukvården. Fibromyalgi visade sig påverka personerna på flera olika plan som psykiskt, fysiskt, socialt och emotionellt. / Fibromyalgia is a disease characterized by pain, fatigue and stiffness and the disease is more common in women than in men. The purpose of this literature review was to describe peoples experience of pain in fibromyalgia. SOC was used as the theoretical anchor. A qualitative approach was chosen and a total of 13 scientific papers compiled a result. Articles have been quality assessed under Health Academy review protocols, focusing on ethical considerations. They were analyzed according to a five-stage model. The results formed the three themes which included how people with fibromyalgia experienced ambient distrust over their pain, how their social life were affected and how this led to loneliness. It also showed that the perceived limitations of various kinds in daily life contributed to difficulty in planning their lives. Sleep, fatigue and pain emerged as interconnected, forming a vicious cycle that affected each other. Different feelings and experiences emerged, and ways to deal with life after illness onset and various mitigation factors. The conclusion is that people with fibromyalgia often feel distrusted from the environment and even health care. Fibromyalgia was found to affect people on many levels such as mentally, physically, socially and emotionally.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smärtbe-dömningens betydelse för en adekvat smärtbehandling kvar-står på många sjukhus problem med smärtbedömning av pa-tienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtbedömning av patienter med långvarig smärta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i två kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av långvarig smärta. Att tro på patientens upplevelse och uttryck av smärta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smärtbedömningen av patienter med lång-varig smärta. Sjuksköterskans kunskap och kompetens var också faktorer som inverkade på smärtbedömningen. Brister i kommunikationen och patientens smärtuttryck- och upple-velser var andra faktorer som inverkade. Konklusion: Slutsatsen av resultatet var att det fanns flera faktorer som inverkade på sjuksköterskans smärtbedömning och att patientens långvariga smärta bör bedömas utifrån ett holistiskt perspektiv. Implikation: Fortsatt forskning behövs för att öka sjukskö-terskans medvetenhet om dessa faktorer som inverkar på smärtbedömningen. / Problem: Despite the knowledge available today about pain assessment´s importance for adequate pain treatment prob-lems with pain assessment of patients with chronic pain per-sists in many hospitals. Purpose: The purpose of this study was to elucidate factors influencing nurses´ pain assessment of patients with chronic pain. Method: The study was a literature review, 14 articles (10 quantitative and 4 qualitative) that corresponded purpose of the study were examined and analyzed. Result: The results were distributed into two categories: nurses´ knowledge, communication and attitude and the pa-tients´ experience and expression of chronic pain. To believe in the patients experience and expression of pain was one of the main focuses of pain assessment of patients with chronic pain. Nurses´ pain knowledge and skills were other factors which affect pain assessment. Deficiencies in communica-tion and the patients´ pain expression and experience were also factors that impacted. Conclusion: The conclusion of the result was that there were many factors which affect nurses´ pain assessment and that patients´ chronic pain should be assessed from a holistic per-spective. Implication: Continued research is needed to increase nurs-es´ awareness of these factors affecting pain assessment.

Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt. / Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.

Bakgrund: I dagens samhälle lever många människor med medicinskt oförklarlig smärta. Oförklarliga symtom kan förklaras som fysiska symtom som trots medicinsk utvärdering förblir odefinierade. För att stödja patienten är det viktigt att se personen som en helhet för att tillgodose den drabbades behov och för att bidra till en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med oförklarlig smärta. Metod: En allmän litteraturstudie som genomförts baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Visade en känsla av utanförskap i samband med att individerna sökte vård. Detta visade sig i form av både brist på respekt i bemötandet och en känsla av att inte bli trodd. Att leva med oförklarlig smärta innebar för individerna att inte kunna leva sina liv som de tidigare gjort. Stödet från det sociala nätverket visade sig vara viktigt men upplevdes som bristfälligt. / Background: In today's society, many people live with medically unexplained pain. Unexplained symptoms can be explained by physical symptom that despite medical evaluation remains undefined. To support the patient, it is important to see the person from a holistic point of view in order to confirm the patient's needs and to contribute to good nursing care. Purpose: The aim of this study was to describe people's experiences of living with unexplained pain. Method: A general literature review was conducted based on qualitative scientific articles. Result: Showed a sense of alienation in relation to individuals seeking treatment. This appeared in both a lack of respect in care seeking and the feeling of not being believed. Living with unexplained pain meant that the individuals were not able to live their lives as they had done before. The support of the social network proved to be important but was perceived as inadequate.

Thesis (M.A.) - Simon Fraser University, 2005. / Theses (Dept. of Psychology) / Simon Fraser University. Also issued in digital format and available on the World Wide Web.

The purpose of this study is to evaluate the association between sustained-release morphine (Avinza®), and performance on neuropsychological tests assessing short term memory, information processing, and motor skills in chronic pain patients, while controlling for stages of pain model variables and the effects of benzodiazepines. A convenience sampling procedure was utilized to enroll a sample of patients who had a trial of short-acting narcotic analgesics for their chronic non-malignant pain. Enrolled patients were treated with long-acting morphine Avinza.® Patient interviews were conducted at enrollment and one-month follow-up. A total of 129 patients were enrolled in the study. Mean pain intensity ratings at the highest, lowest, and average levels in the previous week were lower at follow-up (10.90, 4.56. 7.64) than at baseline (12.71, 6.76, 10.01) respectively. Reduction in pain levels was associated with a corresponding reduction in levels of pain unpleasantness, pain suffering, and pain behaviors. The models evaluating the associations between the stages of pain model variables, morphine dose, benzodiazepine dose, and digit span test (chi square = 147.79, p = 0.76), digit symbol test (chi square = 128.06, p = 0.5), and paced auditory serial attention test fit the data well (chi square = 160.39, p = 0.85). There was a statistically significant inverse association between frequency of pain behaviors and digit span test scores at baseline (-0.49, p = 0.01). Although the association between pain behaviors and digit symbol test scores (- 17. 0 %, p = 0.09) and paced auditory serial addition test scores (-4.0%, p = .28) at baseline were not statistically significant, a large negative effect was found. At follow-up, the association between pain behaviors and digit span test was positive and not significant. The negative association between frequency of pain behaviors and digit symbol test scores (-4.4%, p = 0.67 ) and paced auditory serial addition test scores (-2.8%, p = 0.21) at follow-up were considerably weaker. There were no significant association between opioid dose and cognitive function test scores. Opioid therapy, particularly, sustained release morphine therapy (Avinza) does not contribute to cognitive impairment in chronic pain patients. / text