Syftet med denna undersökning är att undersöka hur cirkulär design kan bidra till en hållbar konsumtion inom förpackningsdesign. Frågorna var hur kan man skifta fokus från linjär till cirkulär design? Hur förhåller sig ett urval människor till hållbart konsumtion? Hur ser ett urval människors vardagliga konsumtion ut? Denna studie blev utformad kring tre metodistiska moment. Det första momentet gick ut på att se på design utifrån ett  “design thinking”-metodiskt perspektiv. Denna följs sedan av två kompletterande metodansatser, det vill säga de kvalitativa samtalsintervjuerna och de kvalitativa etnografiska observationerna. För att kunna applicera design thinking metodiken på ett verklighetsbaserat exempel så används Jordans “Green Clean Toothbrush.”I samtalsintervjuerna så användes en intervjuguide för att strukturera upp intervjuerna. I de etnografiska observationsstudierna så användes bilder användes som visual research för att skildra hur ett urval respondenternas vardagliga konsumtion egentligen såg ut.

Jag fick möjligheten att göra mitt examensarbete tillsammans med det finska klädmärket Vain som jag har följt under en längre tid. Det är ett relativt litet klädmärke som experimenterar med silhuetter, personligt uttryck och relationen mellan den digitala världen och verkligheten. Jag har länge varit intresserad av konceptet cirkulär design och velat undersöka närmare hur det kan appliceras i verkligheten. Jag föreslog för Vain att jag skulle utveckla någon typ av heminredning som baseras på cirkulär design åt dem, och de nappade. Cirkulär ekonomi är ett begrepp som innebär att man ser på material som potentiell näring för nya processer, ett mer cirkulärt sätt att se på material och produkter helt enkelt. Detta går i linje med hur vi traditionellt sett har konsumerat och tagit hand om produkter, innan planerat åldrande infördes som standardstrategi efter andra världskriget. Produkter har sedan dess skapats med ekonomisk vinning som huvudsakligt mål vilket har lett till ohållbar konsumtion, inte minst inom klädbranschen. Det är därför viktigt att jobba med dessa frågor nu, eftersom det är så uppenbart vilken typ av kris vi står inför.  Resultatet av mitt examensarbete blev en spegelram som möjliggör användandet av kasserade spegelglas, för att kunna ge dessa ett nytt liv och värde. Samtidigt som produkten i sig går i linje med Vains varumärke och passar in i den cirkulära ekonomin. Att implementera detta tankesätt i företag är nödvändigt, mitt examensarbete är en studie kring hur man kan göra det utan att tumma på det estetiska uttrycket.

Denna studie utforskar olika sätt att skapa en hållbar DIY-produkt baserad på äppelspill i svenska trädgårdar som samtidigt främjarhållbara beteenden och vanor. Forskningsfrågan löper "Hur kan produktdesign utnyttja äppelspill i Sverige för att främja hållbarhetoch göra miljövänliga DIY lösningar tillgängliga för fler?" För att utforska detta lade studien fokus på användarcentrerad design och material driven design. Studien grundade sig också i teoriersom hållbar design, cirkulär design, och emotionell design. Användare, deras åsikter, och behov värderas och utforskas genom workshops och deltagande intervjuer. Användarna; småbarns familjer, hjälper till att driva studien framåt med sina materialvisioner. En del koncept utforskades baserat påderas visioner och behov. För att skapa en design som är så enkel och barnvänlig som möjligt testades olika metoder. Resultatet blev enläderväska. Läderväskan fungerar som en emotionell länk till minnena av att familjen har skapat den. Kopplingen fungerar sommotivation för föräldrar att bevara minnet. För att bevara det glada minnet kan föräldrar försöka bevara väskan och öka dess livslängd- denna typ av resultat är svårare att uppnå med konsumtionsvaror (Kayina et al., 2017).

Materialet sly står i centrum i mitt examensprojekt. Som student på Konstfack och i min framtida yrkespraktik har frågor om cirkulär ekonomi och cirkulär design varit närvarande. Det är avgörande för att påverka samtiden och framtiden mot en mer hållbar framtid. Sly är en resurs, ett material som både finns lokalt, regionalt och nationellt. Jag har arbetat med ett material från naturen som av tradition har betraktas ha ett lågt ekonomiskt värde. Syftet var att se om materialet kan förädlas och användas som råvara i produktutveckling och produktdesign. Vidare arbetar jag i en ämnesfråga där begrepp som cirkulär design och biologisk, social och ekologisk hållbarhet är centrala. Projektet rör sig i ämnesfält som bioekonomi, cirkulär design och frågor om lokal produktion.

Vi lever i en tid där det finns stor potential i att minska miljöpåverkan och förbättra användningen av världens resurser, inte minst när det kommer till textilbranschen. Klädesindustrin i sig självt står för 6,7 procent av de globala växthusgasutsläppen, vilket motsvarar ungefär 3,3 miljarder ton av CO2-utsläpp (Quantis 2018). En utveckling inom textilbranschen vad gäller hantering av textilavfall är nödvändig för att uppnå globala klimatmål. Återanvändning och återvinning av befintliga textila resurser är ett tillvägagångssätt för att bidra till en mer hållbar textilbransch. Sysavs anläggning SIPTex, som sorterar sekundära textilier, är ett exempel. Deras storskaliga automatiska sortering av insamlade textilier öppnar dörren för att ta vara på sekundärt textilt material. Syftet med denna studie är att kartlägga vad aktörer på marknaden inom textilåtervinning vill ha kännedom om när det kommer till inköp av insamlade textilier i form av en beskrivning. Hur kan fraktioner specificeras för en mer gynnsam och effektiv resursanvändning av sekundära textilier? Sysav kan på så sätt öka förståelsen för sina kunders behov och öppna upp marknaden för ökad textilåtervinning. Arbetet med kartläggning gällande viktig information om sekundära textilier genomfördes med intervjuer och en enkät. Med hjälp av en till rapportens resultat utomstående respondent kom författarna i kontakt med aktörer på marknaden, vilket senare kompletterades med ytterligare intressanta aktörer. Genom intervjuerna och enkäten kunde företagens intresseområde med avseende på textilierna utrönas och kartläggas. Informationen ställdes sedan i relation till nyproduktion av textilier för att se om det fanns kopplingar mellan den inhämtade informationen och den information som en gång fanns vid designprocessen och produktionen i form av ett tekniskt specifikationsblad. Informationen respondenterna eftersökte var fiberkomposition, kemikalieinnehåll, färgningsmetod, färg och detaljer, som vid jämförelse visade att tidigare nämnd information fanns med i det tekniska specifikationsbladet. Cirkulär design togs upp under flertalet intervjuer och är något som knyter an till specificeringen av sekundära textilier då återanvändning och återvinning har tagits i åtanke under designprocessen. Slutligen säger informationsinsamlingen att dokumentation från produktionsprocessen är av stor vikt för att åstadkomma högvärdig återvinning. Konverteringsföretag eftersöker oftast samma typ av information men menar även att cirkulär design och manuell sortering av textilier är av stor vikt för att kunna återvinna utifrån avfallshierarkin. Spårbarhet, transparens och kommunikation i branschen är för textila material önskvärt för att öka potentialen för sekundära textilier. / In this day and age we have to reduce our environmental impact and improve the use of our existing resources. The textile industry emits 6,7 percent of the global greenhouse gas emission which approximately equals to 3,3 billion ton of CO2 emission (Quantis 2018). The textile industry needs to move forward regarding textile waste management to reach the global climate goals. The reuse and recycling of existing textile’s resources are two ways to create a more sustainable industry. Sysav’s facility SIPTex (Malmoe, Sweden) is a groundbreaking textile sorting machine and the first step towards a more sustainable textile industry. The large-scale automated textile sorting machine will aid in the quest of sorting textile waste into manageable fractions. The aim of this report is to investigate the information needed by the recycling industry in order to upcycle secondary textiles in a both cost-effective and efficient way, and to compile this information into a document. The question asked in this report is: How should textile fractions be specified to aid in a more favorable and effective usage of existing textile resources? In other words, to increase the understanding of present and future customers. The mapping of important information regarding secondary textiles implemented interviews and a survey. With the help of a third party the authors encountered interesting businesses in the recycling sector which got contacted by email. More businesses were contacted widening the understanding of the textile recycling industry. The data collected as a result of the interviews and the survey was compared to the information of a tech pack used for the production process of new textiles. The report shows that information regarding the composition of fibers, content of chemicals, method of coloring, color of the fabric and details are of interest. Interviewees also emphasized circular design and taking the reuse- and recycling processes in mind when designing an item and there for simplifying the repurposing of the textiles. Lastly, the information gathered in this report underlines that a new document resembling a tech pack should be shared with businesses in the recycling industry. In most cases recycling businesses need the same type of information shared in the production of new textiles. This type of transparency would promote upcycling of materials, circular design, traceability, and communication within the textile sector boosting the potential of secondary textiles.

Studien är ett designdrivet forskningsarbete som besvarar frågeställningen: Hur kan en soffa designas utifrån användarens beteende och behov för att möjliggöra ett högt bibehållet produktvärde och därmed stödja ekologisk hållbarhet? Frågan undersöks utifrån perspektivet cirkulär design.  Ett högt bibehållet produktvärde kan uppnås genom underhåll och långa användningsperioder. Studien presenterar en egen teori för vilka två cirkulära designstrategier som ska vara i fokus när forskningsfrågan besvaras. Befintliga soffor utforskas i relation till cirkulär design och användarna involveras i studien genom intervjuer angående deras upplevelse av befintliga soffor.  Förstudien resulterar i en funktionsanalys där idégenereringen tar vid. Utifrån idéerna utvecklas flera koncept som utvärderas. Slutligen finns bara ett koncept kvar och det utgör studiens designbidrag.  Studiens frågeställning besvaras med hjälp av designbidraget som utgörs av en soffa uppbyggd av mindre moduler i olika lager oberoende av varandra. Modulerna har hög kompatibilitet och är lätta att demontera. Studiens slutsats är att god anpassningsförmåga och fördelning av slitage kan möjliggöra att soffor bibehåller ett högre produktvärde under en längre användningsperiod. / This study is a design-driven research project to answer the following research question: How to design a sofa based on user behaviour and needs which enables a retained high product value over time, thereby supporting ecological sustainability? Research is carried out from a circular design perspective.  Maintaining a high product value over time can be achieved through maintenance and extended use. This study presents its own theory which applies two circular design strategies to answering the challenge. Existing sofas were studied in relation to circular design and users were interviewed about their experiences with existing sofas.  The feasibility study resulted in a functional analysis which was used for ideation. Concepts were then developed and evaluated. The process resulted in a single remaining design concept. The design contribution of this study  The research question is answered with the design contribution. A modular sofa constructed in several layers, independent of each other. Modules are highly compatible and easy to disassembly. The conclusion of this study is that adaptability and distribution of wear can enable retaining product value and extending life for sofas.

Miljöproblemen växer i takt med den allt ökade konsumtionen, genom att människan idag konsumerar mer än vad planeten kan hantera. Om vi ska uppnå Agenda 2030 och mål 12, som innebär en hållbar konsumtion och produktion, krävs det en mer social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Där har konsumenten en viktig roll att axla, då det är genom konsumentens val av produkter och varor som det påverkar hur företag jobbar och utvecklar deras produkter, affärsmodeller och distributioner. Genom att främja återanvändning och återvinning av material som redan finns till hands eller som blir över i produktionen, så kan målet mot en mer cirkulär ekonomi uppnås. Det kan därmed skapas ett kretslopp mellan företag och konsument som kan bli en viktig del mot en mer hållbar och cirkulär skönhetsindustri. Syftet bakom denna studie var att undersöka, ur ett cirkulärt designperspektiv, hur hygienartiklars förpackningar kan bidra till en hållbar konsumtion. Det visade sig att de flesta människor använder sig av dessa sorters produkter utan att vara medveten om den miljöpåverkan som dessa hygienartiklar har, samt att de inte har någon aning om hur deras egna vanor och beteenden kan ha en påverkan på miljön. Samtidigt så önskar allt fler att få ta del av information om hur de kan förbättra sin livsstil för att leva och agera så miljömedvetet som möjligt.

Textil- och modeindustrin är en av de mest miljöförorenande industrierna i världen, med dess resursintensitet och stora mängd producerat avfall. De senaste åren, med start från år 2000 har klädproduktionen fördubblats, medan det genomsnittliga antalet gånger plagget används innan det slängs har minskat. Förändringar i produktionsteknik, konsumtionsmönster och materialval är sannolikt inte tillräckligt för att vända textilindustrins påverkan på miljön. Branschen behöver övergå från den nuvarande linjära ekonomin till en mer cirkulär ekonomi där design spelar en central roll. Denna studie belyser de svenska modeföretagens arbete med cirkulära designstrategier och utforskar hur kunskap om cirkulära strategier från andra branscher skulle kunna hjälpa modebranchen att gå mot ökad cirkularitet. Med hjälp av mixed method undersöktes den svenska modebranschens arbete med cirkulära design strategier och branschens utmaningar för ökad cirkularitet. Studien utforskade även organisationer utanför modebranschen för att avgöra hur deras cirkulära framgångar kan implementeras på modeindustrin. Resultaten visar att medan svenska modeföretag implementerar cirkulära designstrategier regelbundet behöver det inte översättas till ökad total cirkulariteten i deras kollektioner. Studien finner att ett gemensamt mått på cirkularitet inom modeprodukter, en systemförändring där cirkulär design och affärsmodeller implementeras genom hela värdekedjan, och ökat samarbete kombinerat med nödvändig infrastruktur är de mest nödvändiga faktorerna för att öka cirkulariteten inom branschen. / The textile and fashion industry is one of the most environmentally polluting industries in the world, with its resource intensity and large amount of produced waste. In recent years, starting from the year 2000, clothing production has doubled, while the average number of times a garment is used before it is thrown away has decreased. Changes in production technologies, consumption patterns and material choices are likely not, enough to reverse the textile industry's impact on the environment. The industry needs to shift from the current linear economy to a more circular one where design plays a pivotal role. This study sheds light on the Swedish fashion companie's work with circular design strategies and explores how knowledge about circular strategies gained from other industries could help fashion move towards increased circularity. With help of mixed method research the Swedish fashion industry's work with circular design strategies and the industry's challenges for increased circularity were examined. The study also explored organizations outside the fashion industry to determine how their circular successes can be implemented here. The results show that while Swedish fashion companies implement circular design strategies regularly it doesn’t necessary translate into increased overall circularity of their collections. The study finds that a common measure for circularity in fashion products, a systemic change where circular design and business models are implemented throughout the entire value chain, and increased collaboration paired with necessary infrastructure are the most necessary factors to increase circularity within the industry.

This project was performed in collaboration with Electrolux and takes off in the transition towards a circular economy where products are considered to have multiple life cycles and need to be designed to be able to cycle longer through maintenance and repair. Electronics are rarely designed to fit into circularity thus an induction hob was chosen to show this principle. The research question for this project was therefore how an induction hob should be designed and what other tools are needed to enable a non-experienced user to repair it to provide the perfect repair experience. The project began with a literature study which investigated the concept of circular economy, also how to design for circularity and sustainability. It moved on to investigating why people get rid of products and why people don’t get rid of products. It was found that there are many barriers at the individual’s level and at a structural level, as that people feel that they should replace their products after some time, as well as economical aspects. The main reasons why people keep their products are the emotional attachment to product or that it cost less than to repair than replace the product. A user study was performed to investigate the repair experience for an induction hob today. It was done through letting people disassemble an induction hob while they answered questions about the experience. The insights from the literature and the user studies were narrowed down to the following problems to be solved: Easy diagnosis, easy opening, identification, and replacement of the broken module. Concepts were prototyped and more rounds of user studies were performed with these. The final concept lets the hob stay in the counter while the repair is performed. It contains a tray which resembles a “bento box” in which the internal modules are placed that also functions as a hiding area for the cables in the hob. A new opening mechanism has been designed and the internal modules are now more approachable. The final result only considers barriers for repair at the individual’s level, lowering them to make the repair process easier. The diagnosis has become simpler through the NFC tag and the provided instructions and identification of modules was easier because of the icons. The design follows the Electrolux brand guidelines and gives the user the feeling that they can touch and replace the modules. Also, an electrical safety system has been added. The final concept gives a non-experienced user the tools and confidence to perform the repair themselves. When the user has performed the repair themselves, they are more prone to keep the hob for longer. / Det här projektet gjordes tillsammans med Electrolux och tar avstamp i förändring mot cirkulär ekonomi där produkter kan ha flera livscykler och därför behöver vara designade för att kunna underhållas och repareras. Elektronikprodukter är sällan designade för att passa in i cirkulär ekonomi och därför valdes en induktionshäll för att påvisa principen. Frågeställningen för projektet var hur ska en induktionshäll designas, samt vilka andra verktyg behövs, för att en icke erfaren användare ska kunna få den perfekta reparationsupplevelsen. Projektet inleddes med litteraturstudier som undersökte cirkulär ekonomi och hur produkter kan designas för att sträva mot hållbarhet och cirkularitet. Vidare undersöktes varför människor gör sig av med produkter samt varför människor behåller sina produkter. Det visade sig att det finns många barriärer både på individnivå och på strukturell nivå, såsom att människor efter en tid känner att de bör byta ut sina produkter, såväl som ekonomiska aspekter. Människor behåller sina produkter för att de har känslomässiga band till dem eller för att det kostar mindre att reparera än att köpa nytt. Flera omgångar av användarstudier utfördes, bland annat fick personer ta isär en induktionshäll för att kunna analysera upplevelsen av reparationen idag. Från användarstudierna och litteraturstudien upptäcktes följande problem som behövde lösas: diagnosticering, öppna upp hällen, identifiera och byta ut den trasiga modulen. Koncepten utvärderades kontinuerligt genom användartester med modeller. Det slutgiltiga konceptet låter induktionshällen vara kvar i köksbänken när reparationen utförs. En ny öppningsmekanism konstruerades och de interna modulerna designades om för att kännas mer tillgängliga och vänliga för användaren. I induktionshällen finns en inre ram som efterliknar en så kallad “bento box” där de interna modulerna placeras och alla kablar göms. Slutresultatet tar endast hänsyn till barriärer för reparation på individnivå och har sänkt dessa i de olika faserna i reparationsresan för att förenkla denna. Diagnostiseringen har blivit enklare genom NFC-taggen och de medföljande instruktionerna. Identifieringen av moduler har blivit enklare med hjälp av ikonerna. Designen följer Electrolux varumärkesriktlinjer och ger användaren känslan av att de kan röra och byta ut modulerna. Dessutom har ett elsäkerhetssystem lagts till. Det slutliga konceptet ger en icke-erfaren användare verktygen och självförtroendet att utföra reparationen själv. Efter den upplevelsen är de mer benägna att behålla hällen längre.

Denna studie undersöker Generation Y:s förhållningssätt till hållbar konsumtion av elektroniska och elektriska produkter. Som den uppskattningsvis mest konsumtionsdrivna och benägna generation att ta till sig ny teknik, kan Generation Y ses som en lönsam målgrupp för företag men en utmaning för miljön. Däremot är Generation Y del av den grupp människor där flest kan tro sig bidra till att minska klimathotet. Genom intervjuer med ett slumpmässigt urval människor ur Generation Y har information samlats in som beskriver ett förhållningssätt mot hållbar konsumtion av elektronik. Trots en mindre grad av skepsis mot återanvändning av produkter, visar Generation Y på en gemensam förståelse av att endast konsumera när behov uppstår för att inte överkonsumera. För att öka förståelsen kring hållbar konsumtion tror de själva att mer information och kunskap måste tillgängliggöras för konsumenterna, och ställer sig sammantaget positiva till ett mer hållbart förhållningssätt till konsumtion.