Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer föränderlig omvärld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istället har de framtida hotbilderna blivit mer osäkra och svårförutsägbara. Förmågan att efter omvärldens skiftningar kunna anpassa och förändra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen. Denna uppsats syftar till att beskriva den civila planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner når ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmänheten. Studien har genomförts som en fallstudie på den civila funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst. Funktionens planeringsprocess har studerats genom intervjuer på central, regional och lokal nivå. Studien har avslutats med att intervjua delar av allmänheten. Studierna har visat att varje nivå har sin egen planeringsprocess åtskild från de övriga samt att myndigheter och kommuner på ett godtagbart sätt når ut till allmänheten. / The fall of the Berlin wall in 1989 and the following disintegration of Soviet Union have led to a more dynamic world. The threat of a military invasion to Sweden has decreased, but instead the range of future possible threats has increased and their nature has become more unpredictable. In the view of this development, the ability to adapt and change the volume and know-how of the total defence has under the 1990:s become a main issue in the planning process of the Swedish total defence. This essay aims to describe the civil planning process that has been accomplished so far but also to describe the process which is currently under way in order to improve the adaptability of the civil defence. One aim of this essay has been to study if the authorities and the community have been able to reach their target group, which is the population of Sweden. The study has been carried out as a case study of the civilian function with a focus on the protection of the population and the rescue services. The planning process has been studied by interviews on central, regional and communitylevel. A number of interviews of the civil population have completed the study. The studies have shown that each level has its own planning process separated from the others and also that authorities and communities in an acceptable way have reached the population with their information. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur det system för ekonomisk beredskap som utvecklades iSverige inbegrep den inhemska textilindustrin. Uppsatsen beskriver om och på vilket sätt dennaindustri subventionerades av statliga medel. Undersökningen visar att under perioden 1972-1984erhöll svensk textilindustri minst 280 st avskrivningslån från Överstyrelsen för ekonomiskt försvarsom hjälp till finansiering av investeringar. Huvudsakligen avsåg investeringarna uppdatering avföretagens maskinpark vilket bidrog till att säkerställa Sveriges beredskap och försörjning av textilier iett läge av krig eller avspärrning.

How do the strategic documents of the Republic of Lithuania contribute to the efforts of its institutions and organisations to build societal resilience to threats? Although the need for overall preparedness is recognised, the division of responsibilities remains unclear and fragmented. This thesis identifies the gaps between policy and its implementation by examining the strategic documents and expert opinions. The results show that the policies are summarising, visionary and directional. This leads to a lack of clarity for the institutions or to haphazard initiatives. By explaining the relationship between policy expectations and the actual willingness of the public to contribute to the defence of the state, this study contributes to the study of warfare. It also provides theoretical and empirical data for building and strengthening societal resilience in Lithuania. Promoting active dialogue, strengthening coordination between institutions and non-governmental organisations can strengthen societal resilience and thus promote better prepared national defence. / Hur bidrar Republiken Litauens strategiska dokument till dess institutioners och organisationers ansträngningar att bygga samhällelig resiliens mot hot? Även om behovet av allmän beredskap erkänns, förblir ansvarsfördelningen oklar och fragmenterad. Denna avhandling identifierar klyftorna mellan politik och dess genomförande genom att undersöka de strategiska dokumenten och expertutlåtanden. Resultaten visar att policyn är sammanfattande, visionär och riktgivande. Detta leder till en brist på tydlighet för institutionerna eller till slumpmässiga initiativ. Genom att förklara sambandet mellan policyförväntningar och allmänhetens faktiska vilja att bidra till statens försvar, bidrar denna studie till krigsvetenskap. Den tillhandahåller också teoretiska och empiriska data för att bygga och stärka samhällelig resiliens i Litauen. Att främja aktiv dialog och stärka samordningen mellan institutioner och icke-statliga organisationer kan stärka samhällelig resiliens och därigenom främja en bättre förberedd nationellt försvar.