Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem som drabbar barn och unga i Sverige. Därtill leder psykisk ohälsa till stora, mångfacetterade och komplexa behov i samhället. För att motsvara de komplexa behoven och ge barn och unga det bästa stödet och samtidigt tillgodose deras behov förutsätts att skola och socialtjänst samverkar.Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och skola rörande barn och unga med psykisk ohälsa ter sig i verkligheten, samt att få fram personalens erfarenheter och upplevelser av samverkan, avseende målgruppen, inom dessa två organisationer. Samverkan mellan socialtjänsten och skola är i fokus. Syftet är också att undersöka vad personalen ser som dels hämmande dels främjande vid samverkan och jämföra med tidigare forskning. Studien är kvalitativ och baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med två socialsekreterare från socialtjänsten samt två lärare från skola. Jag har i studien undersökt vad respondenterna upplever som förutsättningar och svårigheter vid samverkan. I min analys av empirin har jag haft samverkansteoretiskt som utgångspunkt, där jag tagit stöd av Berth Danermarks och Axelsson och Bihari Axelssons studier om samverkan begreppet. I resultaten fastställs att det finns förutsättningar som kan möjliggöra och förhållande som kan försvåra vid samverkan mellan parterna. Resultatanalysen visar att förutsättningar för samverkan bygger på samsyn, likartad tolkning av gemensamma mål, helhetssyn, samt kommunikation. I resultaten framkom flera samverkansvårigheter som genomsyrar och de består av, regelverk brist på återkoppling, informationsbyte och kommunikation. Vidare visar resultaten att skilda kunskapstraditioner, oklarheter kring ansvarsområden och ansvarsfördelning skapar ofta svårigheter vid samverkan. / Psychological bad health is a vast and growing problem affecting children and young people in Sweden. In addition, this comes to substantial, versatile and complex demands on society. To meet these complex demands and in order to provide children and young people with the best support and, at the same time, satisfy their needs it is crucial that the school organization and the social services unit and cooperate.The purpose of this study to investigate how the real life collaboration between social services and schools regarding groups of children and young people appears and also to find out the experiences of such collaboration from people working within the social services area and the school area. Another purpose has been to investigate what social services and school professionals deem as on one hand obstructive and on the other hand as promotional as to collaboration and to compare their views with earlier scientific research. The study is qualitative and is based on four semi-structured interviews with two social workers from the social services and two teachers working in school. In my analysis of the interviews the outset has been collaboration theory. My result analysis demonstrates that factors enabling collaboration are based on consensus, similarities in interpreting the common goals, comprehensive views and communication. The analysis also shows that factors aggravating collaboration depends on different standards and rules, inadequate feed-back and exchange of information or lacking communication. Furthermore, my conclusion is that different knowledge platforms, ambiguity around responsibility areas and allocation of responsibility often create collaboration problems.

This project seeks to mediate one of the most significant issues with implementing writing groups in the secondary classroom: students do not know how to meaningfully engage in discussions about their writing. Students lack the necessary skills as well as understanding of the rhetorical nature of language to effectively request and provide feedback on pieces of writing. The application of theories of dialogue and collaboration to the research about writing groups suggest that the quality of student writing depends on the quality of their discussions about writing. Thus, my action research study investigates the types of language used between students in writing groups. I audio recorded students' writing group discussions and asked students to reflect on their experience in a written survey. Drawing on recorded small group conversations and student reflections, I consider how secondary students' rhetorical approach to writing groups allows them to collaboratively make meaning and improve their writing. The following research question guided my work: What rhetorical skills and understanding are necessary for meaningful participation in writing groups? In this context, meaningful participation is defined as productive discussions wherein comments build on one another as students create meaning and generate new ideas together. This was evaluated by the students themselves in their written reflections as well as my analysis of the recorded group discussions. Thematic analysis revealed that students who have an awareness of the rhetorical situation as well as skills such as responding and questioning are better able to participate meaningfully in writing groups.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar för och möjligheter med, samt vilka utmaningar och utvecklingsområden samverkansparterna upplever i SSPF-samverkan i Norrköpings kommun. Vidare avsåg studien att undersöka om synen på samverkan skiljde sig mellan de samverkande aktörerna och vad det i så fall kunde få för konsekvenser. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som hållits med en representant från vardera organisation, det vill säga från skola, socialtjänst, polis och fritid. Resultatet visar att SSPF är en vedertagen arbetsform som är väl etablerad i kommunen. Det framkom dock att det finns utmaningar i arbetet och därmed finns ett behov av utveckling. Den främsta utmaningen i samverkan var begränsad tillgång av resurser som medfört att de saknar möjlighet att arbeta på det sätt som det är tänkt. Det största utvecklingsområdet är således tillgången av resurser som avgör i vilken grad de kan bemöta hjälpbehovet som finns. / The purpose of this study was to investigate the conditions for and opportunities with, as well as the challenges and development areas experienced by the parties in the SSPF collaboration in Norrköping municipality. Furthermore, the study intended to investigate whether the view of collaboration differed between the collaborating parties and what consequences this could have. Empirical material has been collected through qualitative semi-structured interviews held with one representative from each organization. The results show that SSPF is an accepted working method that is well established in the municipality. However, it emerged that there are challenges in the work and thus there is a need for development. The main challenge was limited access to resources, which meant that they lacked the opportunity to work in the way intended. The biggest area for development is thus the availability of resources, which determines the extent to which they can meet the need for help.

The U.S. Department of Education has mandated that each U.S. state develop successful initiatives to help students navigate their educational experience. Yet in Alabama students neither advance academically nor in improved life skills development. It is unclear if school administrators in Alabama Schools have contextual best practices for strategic planning and implementation to support and improve the experiences of vulnerable K-12 students. The purpose of this descriptive case study was to explore how administrators of Alabama schools develop contextual best practices for strategic planning and implementation to support students. The conceptual framework was designed using collaboration theory, organizational learning theory, and appreciative inquiry. The overarching question addressed developing an understanding about how Alabama school administrators develop contextual best practices for strategic planning and implementation. Appreciative inquiry was used to facilitate a focus group and individual interviews with 15 participants. Data were analyzed using inductive analysis and bracketing. Thus, 4 themes were identified from the interviews and focus group. Most significant results were the identification of having a positive, engaging mobile environment and improving full community participation in the collaborative process. Contributions to positive social change may be experienced by developing community-based collaboration where all contribute to, and benefit from, co-create, collaborate, and structure a more balanced and feasible approach to successful implementation of strategic plans in an environment of financial constraints.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran’s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate “The Peace berets”, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government. We investigate their social work with the veterans and their perspective on the cooperation between them and the public sector. The study is based on qualitative interviews with four voluntary workers in the organization. In our analysis we have applied a theoretical perspective from the new institutional theory and the collaboration theory, that enlighten our data collected from the interviews. The result shows, as mentioned above, that the organization has a strong collaboration with the Swedish Armed forces, but not with the social workers which could depend on several facts. One of the reasons could be a result of the reigning confusion concerning the Law concerning the Swedish Armed Forces staff at international military interventions (SFS 2010:449).  As a result of the confusion it is uncertain if the Swedish Armed Forces have an utmost responsibility concerning the veterans, which is confirmed by the interviewed persons. As represented in the result, they share different perspectives on whether the utmost responsibility belongs to the Swedish Armed Forces or the commune/ county council where the veteran is domiciled.

<p>Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment.</p> / <p>This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.</p>

Den här uppsatsen är en studie om föräldrar och föräldraskap. Vårt syfte med studien är att se hur företrädare för två instanser gör bedömningar av föräldrar som anses brista i sin omsorgsförmåga. De valda instanserna är en myndighetsinstans och en utförarinstans. Våra frågor i studien är: hur beskriver de nämnda organisationerna ett gott föräldraskap/ föräldraförmåga? Vilka faktorer vägs in i bedömningen av föräldraförmågan? Vilka riktlinjer/ arbetsmodeller utgår organisationerna ifrån? I vilken utsträckning samverkar organisationerna kring stöd och bedömning? Det här är en empirisk studie, där vi har intervjuat företrädare för två instanser, totalt fyra grup-per. Vi har använt hermeneutisk tolkning för att se på det empiriska materialet. Vår analys är grundad utifrån systemteori, intersektionalitet och samverkansteori. Begreppen vi undersökt är gott föräldraskap och tillräckligt bra. Synen på begreppet tillräckligt bra/ good enough varierade beroende på om de var på svenska eller engelska. Överlag är gott föräldraskap när den känslo-mässiga och fysiska omsorgen står i relation till barnets behov. Resultatet som vi kommit fram till är att dessa två instanser har samsyn kring de begrepp som vi undersökt. Vidare beskriver denna studie förutsättningarna för samverkan samt betydelsen av att sträva mot ett gemensamt språk. Vår slutsats är att dessa begrepp, framförallt tillräckligt bra, är väldigt subjektiva och att det är svårt att skriva ner kriterier. Detta beror på att det handlar om människor. Vidare visar denna studie även att instanserna samverkar med varandra kring männi-skor. I diskussionsdelen beskrivs det socialpedagogiska förhållningssättet som inkluderar det salutoge-na perspektivet, intersektionalitet och empowerment. / This paper is a study about parents and parenting. Our purpose with this study is to see how rep-resentatives from two authorities make valuation of parents that lack parenting skills. The chosen authorities are an authority and one performer of task. Our questions are: defined by the authori-ties – what do good parenting mean? Which factors are considered in an assessment of parents? What kind of guidelines/ work models do the organisations have? To what extent do these two authorities collaborate around support and assessment? This is an empirical study, were we have interviewed representatives from two authorities, in total four groups. We have used hermeneutic interpretation to look at the empirical material. Our analy-sis is built on the system theory, intersectional analysis and collaboration theory. The terms we examined were good parenting and good enough. The view of the term good enough depended on if the term was in Swedish or in English. Overall, good parenting is when the emotional and physical care is in relation to the needs of the child. The result we found was that these two authorities share the same view on the terms that we ex-amine. Further on we describe the condition for collaboration and the meaning of reaching for the same “language”. Our conclusion is that these terms, especially good enough, is very subjective and that it´s hard to write down criteria’s. This because it´s all about people. This study also shows that the authorities work together around people. In the discussion describes the social pedagogues’ approach that includes a salutogen perspective, intersectional analysis and empowerment.