År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.

Problembakgrund och problemformulering: Komponentavskrivningar är en del av BFN:s allmänna råd som även kallas K3, vilket blev tvingande från och med år 2014. Vi har i denna komparativa studie behandlat hur familjeägda och kommunala fastighetsbolag tillämpar komponentmetoden, eftersom de kan ha olika skäl till förvaltning. Vi kom därför fram till följande problemformuleringar: Vilka kriterier har familjeägda respektive kommunägda fastighetsbolag vid identifieringen av antal komponenter? Hur förhåller sig dessa fastighetsbolag till begreppet rättvisande bild i samband med valet av antal komponenter? Syfte: Syftet med den här studien är att utveckla en förklaringsmodell för vilka kriterier familjeägda respektive kommunägda fastighetsföretag beaktar vid urskiljning av antal komponenter enligt K3-regelverket. Metod: Studien har ett explorativt syfte eftersom området är outforskat. Studien har genomförts med en triangulering, där vi först gjorde en pilotstudie där vi tog reda på om fastighetsbolagen hade tillräckligt med kunskap för att svara på våra frågor. Därefter gjordes en kvalitativ undersökning med sju besöksintervjuer och en mailintervju. Analys och slutsats: Både familjeägda och kommunala fastighetsföretag beaktade långsiktigheten vid identifieringen av antal komponenter. Fastighetsbolagen har, på grund av den osäkerhet de har upplevt i samband med identifieringen av komponenter, i stor utsträckning följt branschorganisationernas rekommendationer. De kommunägda fastighetsbolagen har i större utsträckning samarbetat med andra fastighetsbolag i samband med indelningen av komponenter. Fastighetsföretagen upplever att den rättvisande bilden kommer att förbättras i framtiden då det skapas ett mer enhetligt tillämpningssätt av komponentmetoden. / Problem background and problem formulation: Component depreciation is part of BFN's general council also called K3, which became mandatory from the year 2014. In this comparative study we focus on how family owned and municipally owned real estate companies apply the component method, as they may have different motives to run their businesses. We therefore came up with the following problem formulations: In the identification of the number of components, what criteria do the family owned and municipally owned real estate companies have? How do these real estate businesses use the concept of true and fair view when selecting the number of components? Purpose: The purpose of this study is to develop a model to explain which criteria family owned and municipally owned real estate companies takes into account when discriminating the number of components according to the K3 regulations. Method: Because the area is unexplored, the study has an exploratory purpose. The study was conducted with a triangulation, where we first did a pilot study to find out if the real estate companies had sufficient knowledge to answer our questions. This was followed by a qualitative study with seven interviews and one mail interview. Analysis and conclusion: Both family owned and municipal owned real estate companies consider the long-term aspects in the identification of number of components. The real estate companies have, because of the uncertainty they have experienced when identifying the components, widely followed the guidelines made by professional organizations. The municipally owned real estate companies have increasingly cooperated with other real estate companies when selecting the number of components. The real estate companies think that the concept of true and fair view will improve in the future as it creates a more uniform method of application of the component method.

Frågeställning: Vad har fastighetsföretag och revisorer för uppfattning om det nya kravet på komponentavskrivning?    - Leder det till en förbättrad redovisning sett utifrån begreppen relevans    och rättvisande bild, om så på vilket sätt? Hur påverkas redovisningen i företag inom fastighetsbranschen av det nya kravet på komponentavskrivning? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar revisorer och företag inom fastighetsbranschen har om det nya kravet på komponentavskrivning samt hur det påverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar även till att försöka utröna om komponentavskrivningar leder till en mer rättvisande redovisning.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och två revisorer. Sekundärdata till studien har samlats in via en litteraturstudie. Slutsats: Komponentavskrivning leder till en mer rättvisande redovisning jämfört med dagens praxis då det ger en mer rättvisande bild av fastigheternas värdeminskning. En större del av fastighetsbolagens underhållsåtgärder kommer aktiveras i balansräkningen. Komponentavskrivning leder till en mer enhetlig hantering av underhållsåtgärder och kan därför öka jämförbarheten mellan företag. Detta förutsätter dock tydligare riktlinjer för hur komponentuppdelningen ska gå till. / Research question: What are the perceptions of real estate companies and auditors regarding the new requirement of component depreciation?     - Does it lead to a better accounting seen from the concepts of relevance and a true and fair view, if so, how? How is the accounting in real estate companies affected by the new requirement of component depreciation? Purpose: The aim of this study is to describe what real estate companies and auditors think of the new requirement of component depreciation in Sweden. The study also tries to determine if component depreciation leads to a fairer accounting. Method: The study is based on a qualitative research method. The primary data used in the study has been collected through interviews with real estate companies and auditors. The secondary data used in this study was collected through a thorough literature study. Conclusion: Component depreciation leads to a fairer accounting compared to todays practice. A larger portion of the real estate companies’ maintenance costs will be activated in the balance sheet. Component depreciation leads to a more unified management of maintenance costs.

Purposes: The main purpose of the study is to gain understanding of how district heating companies divide their tangible assets into components. The second purpose is to explain how the district heating companies qualitatively processed the new component depreciation method and also be able to reflect what challenges the companies faced during implementation. Method: This study was based on qualitative telephone interviews and a document review of the companies' financial statements. Theory: The study is based on institutional theory, relevant scientific articles as well as laws and standards that companies are subject to. Empirics: Empirical part consists of document review from financial statementsand interviews with eleven different district heating companies. Conclusions: The study shows that the implicating the component method requires extensive cooperation between the economic and technical function.Problem areas that is rendered are older assets as well as collaborationswith turnkeys. Most companies have divided the components based on its function. / Syfte: Huvudsyfte med studien är att få förståelse för hur fjärrvärmeföretag delar in materiella anläggningstillgångar i komponenter. Delsyfte i studien är att förklara hur fjärrvärmeföretagen kvalitativt bearbetat de nya kraven på komponentredovisning och även kunna återge vilka utmaningar företagen mött vid implementeringstillfället. Metod: Denna studie baserades på kvalitativa telefonintervjuer samt granskning av företags årsredovisningar. Teori: Studien stödjer sig på institutionell teori och relevanta vetenskapliga artiklar samt lagstiftningning och normgivning. Empiri: Empiridelen består av dokumentgranskning från årsredovisningar samt intervjuer med elva olika fjärrvärmeföretag. Slutsatser: Studien visar att komponentindelningen kräver ett extensivt samarbetemellan ekonomiska och tekniska funktionen. Problemområden som nyanseras är äldre anläggningar samt samarbeten med totalentreprenad. Merparten företag har delat in komponenterna efter dess funktion.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar. Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån. Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning. Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation. Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv. Trots det något haltande implementeringsarbetet, ställer sig alla respondenterna positiva till införandet och kan se ett värde i det även om det initialt innebär ett merarbete. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how municipal energy companies reason in the choice of depreciation method and how municipal energy companies has prepared for the introduction and implementation of component depreciation. Theory: The theories used in this study, we find to be relevant and applicable to the specific research purpose and research questions. We have among other things, used the Burns & Scapens Framework that is part of the institutional theory, which is the theory that the study assumed. Method: The study is based on the qualitative approach using semi-structured interviews and document review. Empirics: The empirical data includes interviews with five municipal energy companies including review of relevant documentation. Conclusions: The study has shown that municipal energy companies are experiencing depreciation choice as a process that is difficult to estimate, and is characterized by inertia due to influencing factors and ingrained rules and routines. With the interpretation and implementation of BFNs regulation relating to component depreciation has an internal resistance due to difficult and arbitrary assessments, been built up. That has contributed to a wide range of estimations, which has demand the need for clearer recommendations and directives. Despite the halting implementation work, all respondents welcomed the introduction and can see a value in it even if it initially involves extra work.

Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet. För företag som kommer tillämpa K3 sker en del stora förändringar. Den kanske största och mest utmanande förändringen är de nya reglerna gällande avskrivningar av materiella anläggningstillgångar då företag måste tillämpa komponentavskrivningar på dessa. För att det ska vara ett krav att särredovisa en komponent måste det enligt K3 finnas väsentlig skillnad i nyttjandeperiod samtidigt som komponenten ska vara betydande. Många fastighetsbolag har ställt sig kritiska till kravet på komponentavskrivning då de ansåg att de ökade kostnader som reglerna medför var högre än den medförda nyttan. Kritik har även riktats mot att det endast utgivits begränsat med vägledning angående hur reglerna ska tolkas.Eftersom K3 är ett nytt regelverk finns det ännu inga studier som visar hur företagen har hanterat problematiken som komponentavskrivningar medför, vilket gör vår studie relevant. Syftet med studien är att bidra med kunskap gällande hur införandet av komponent-avskrivningar enligt K3 kan hanteras i fastighetsbolag. För att uppfylla syftet och besvara vår problemformulering har vi genomfört semistrukturerade intervjuer på åtta fastighetsbolag som påbörjat eller avslutat övergången till komponentavskrivningar. Studiens resultatet kan tänkas användas som ett diskussionsunderlag för bolag som ännu inte har kommit långt i processen med komponentavskrivningar.Vår studie har bidragit med kunskap gällande hur åtta fastighetsbolag har hanterat problematiken vid tillämpning av komponentavskrivningar enligt K3. Studien visar att valda företag inom fastighetsbranschen påverkats av stora aktörer inom organisationsfältet, vilket har medfört att företagen använt sig av liknande information för att tolka reglerna gällande komponentavskrivningar. Trots det här har företagen tolkat reglerna på olika sätt vilket kan förklaras av att reglerna är principbaserade. I studien framgår att det mest problematiska vid övergången till komponentavskrivningar är hur tillkommande utgifter ska behandlas, samt att reglerna har lett till en ökad arbetsbelastning. För att tolka de principbaserade reglerna har samtliga bolag tagit hjälp av fastighetsförvaltarna. Den ökade arbetsbelastningen har till stor del hanterats internt men i vissa fall har externa konsulter anlitats. / Program: Civilekonomprogrammet

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten. För att få bra fakta har vi valt att utföra flertalet djupintervjuer som har lagt grund till ett tillförlitligt empiriskt material.I analysen bearbetar vi den empiri och teori som har samlats in under studien för att få ett underlag för slutsatser baserat på problemformuleringen. Här sätts bland annat empirin i kontrast mot den teori som samlats in från tidigare forskning.Slutsatserna indikerar att det finns problem med komponentavskrivning ur både ett redovisningsmässigt och operativt perspektiv. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv finns tydliga punkter som pekar på ökad dokumenthantering, svårigheter med att fördela kostnader till komponenter och att motivationsproblem hos anställda existerar. Ur ett operativt perspektiv har vi funnit svårigheter i form av arbetsbördan med anläggningsregistret, omdömet hos personal, ej homogena beslut kring vad som är en komponent och att det saknas kunskap hos den operativa avdelningen kring komponentavskrivning. Vidare menar vi att interaktionen mellan avdelningarna gällande komponentavskrivning kan brista men att det behövs ett fortsatt starkt samarbete samt en god kommunikation för att uppnå målen med komponentavskrivning. / Program: Civilekonomprogrammet

Samhället står ständigt inför utveckling, en effekt av det är att redovisningen går mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning står inför utveckling har en vilja att förändra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning är införandet av fyra nya regelverk, däribland K3-regelverk som blir gällande år 2014. En förändring som införandet av K3-regelverket medför är krav på komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar. Komponentansatsen innebär att en materiell anläggningstillgång ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder. Införandet av komponentansatsen i svensk redovisning har varit ett omdiskuterat ämne. Flertalet problem med införandet har lyfts fram i tidigare forskning. Som följd av komponentansatsens införande syftar vår studie till att undersöka ansatsen nationellt och internationellt.Studiens första syfte är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar fem erfarna revisorer ser vid införandet av komponentansatsen i K3-regelverket samt om de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att medföra problem. Vidare har en komparativ studie genomförts som undersökt hur komponentansatsen behandlas internationellt, vilket besvarar studiens andra syfte. Den internationella jämförelsen innefattar följande standarder: IFRS, IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs samt standarder som ger uttryck för US GAAP.Genom studien kan det konstateras att de tillfrågade revisorerna ser både möjligheter och begränsningar med komponentansatsen. Överlag har de en positiv attityd till komponentansatsen. Det kommer som följd av att de tillfrågade revisorerna anser att komponentansatsen kommer att bidra till en mer rättvisande bild av ett företags ekonomiska ställning, i jämförelse med tidigare normgivning. Komponentansatsen bidrar till ett mer verklighetstroget avskrivningsförfarande vilket är grunden till att ansatsen medför en mer rättvisande bild enligt respondenterna. De tillfrågade revisorerna anger även vissa begränsningar vid införandet av komponentansatsen. De framhåller att det främst är inledningsfasen som kommer medföra problem med anledning av att K3-regelverket är ett principbaserat regelverk. Problemen som respondenterna anger uppstår som följd av att tillämpningen av komponentansatsen bygger på egna bedömningar och tolkningar. Vidare kan det, genom den komparativa studien, konstateras att det finns stora likheter i hur komponentansatsen behandlas internationellt. De undersökta standarderna är i många avseenden lika. Alla de undersökta standarderna tillåter att komponentansatsen tillämpas för materiella anläggningstillgångar, det är endast ASC 360 som inte ställer det som ett krav. Vidare uttrycker samtliga standarder att företag ska särredovisa komponenter om de har ett betydande värde, medan utformningen skiljer sig beträffande användandet av ordet väsentlig. / Program: Civilekonomprogrammet

Komponentmetoden berör den bokföringsmässiga hanteringen av materiella anläggningstillgångar. I många avseenden kan dessa bestå av olika delar förknippade med olika förbrukningstakt och nyttjandeperioder. Fastigheter är en typisk sådan anläggningstillgång där exempelvis stomme, tak och fasad då utgör sådana komponenter vilka enligt komponentmetoden ska redovisas separat. Företag som tillämpar K3-regelverket behöver förhålla sig till detta. Följande studie fokuserar på redovisning av komponenter utifrån fastighetsförvaltande företag. Studien ämnar undersöka skillnader samt likheter i företagens tillämpning såväl som hur detta förhåller sig mot publicerade vägledningar kring hur metoden kan tillämpas. Likaså söker studien förståelse för vilka implikationer komponentmetoden medför för företagen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer av fyra företag utgör grunden för det empiriska materialet. Vidare har en komparativ multipel fallstudiedesign använts för att uppnå studiens syfte. Resultatet påvisar att komponentmetodens tillämpning är företagsunik och består i många fall av uppskattningar hos respektive företag. Även likheter mellan företag och vägledningar har såväl identifierats. De implikationer som följer beror delvis på hur metoden tillämpas. Ökade avskrivningskostnader, jämnare resultat, en ökning av fastigheternas bokförda värden samt dess påverkan på redovisningens jämförbarhet är dock att betrakta som några av de huvudsakliga konsekvenserna. / Component accounting concerns the accounting management of tangible fixed assets. In many cases, these assets consist of different parts with varying economical and technical lifespans. Real estates are regarded as such assets whereby the building frame, roof and facade could be examples of distinguished components that should be accounted for separately. Swedish companies applying the K3-framework need to manage their accounting accordingly. This study´s focus relates to real estate companies’ application of component accounting. The aim of the study is to investigate differences and similarities between different companies, also in comparison to published guidelines on this topic. Furthermore, the study seeks to understand the implications of component accounting. A qualitative method has been applied where interviews have been conducted with four companies that form the basis of the empirical data. To achieve the purpose of the study a comparative multiple case design has been used.  The results show that component accounting is uniquely applied between companies and is often characterized by estimations. However, similarities between the companies as well as the guidelines do also exist. The implications that follow depend in part on how it´s applied, although increased depreciations, profit smoothing, increased book values and the componentization´s impact on comparability have been found to be some of the main consequences.