Compulsory treatment is regulated by the Care of Alcoholics and Drug Abusers Act (LVM; 1988:870), and aims, among other things, at motivating addicts to treatment. Research has, up til now, mostly disregarded the client-perspective on compulsory measures. This dissertation has its starting point in the experiences of 54 alcohol- and drug addicts. The intention is to describe and analyse their view on coercive care and the possibilities to become motivated for change and/or voluntary treatment in such a context. A central question during the interviews (which took place at five different institutions for compulsory commitments) is the addicts´ problem recognition, desire for help and willingness to participate in treatment. These dimensions are also illuminated quantitatively by use of a questionnaire. The results of this questionnaire form the basis of a division of the addicts into three groups with varying de-gree of treatment motivation. Comparisons between the groups are done with reference to the evaluation of present treatment context and of the institutions’ efforts to enhance motivation. In addition to this the groups are compared regarding how they perceive limita-tions in their freedom of action. The results showed that the three groups had different motiva-tional structures. The “least motivated” stated that the addiction was not their major problem and wanted no help with that aspect of their lives. The “middle-group” claimed to have alcohol-/drug problems that, however, were not too serious. They were not sure that the coercive care was adequate for their situation. The “most motivated” said that they had vast problems with their addiction, were help-seeking and satisfied with having the chance to participate in any kind of treatment program at all. Less differences between the groups were noticeable when it came to a direct evaluation of com-pulsory treatment. The majority reported that they, through the co-ercion, had been exposed to violations of their autonomy. Whether motivated for treatment or not, the interviewees were also sceptical about the possibilities of the institutions to enhance motivation among the incarcerated addicts. In the dissertation, addiction and motivation is furthermore dis-cussed from the perspective of rational choice and motivational the-ory. It is concluded that committed addicts think and act strategically in order to maximise their personal use of involuntary incarcerations. It is also asserted that their view on what happens during commit-ment, in some respects, is opposed to the “establishment’s”. For instance, the addicts claim that you don’t become motivated by way of compulsory treatment, while the opposite of their notion form the basis of the legislation.

"SiS is not a good place for children" is a qualitative study aimed at investigating institutional care and the treatment work that takes place with criminal and convicted youth in Sweden. The study is focused on investigating the importance of the treatment work at the institutions and what impact it has for the target group. The study also examines how the target group is being prepared to return to society with the aim of minimizing recidivism in crime. The empirical material is based on three semi-structured interviews with previously institutionalized youth and three support workers. The study is based on Goffman's research on total institutions and Travis Hirschi's theory on social bonds. The study's general results and conclusions show that there is a rough jargon, destructive adaptation behaviors and a specific social culture at the institution, that can make treatment difficult. Strong external factors in the youth’s environment may be a reason why the youth has developed a social disruptive behavior and these factors are not taken into account in the treatment, which indicates the difficulties in dealing with the complex problem of juvenile delinquency. / “SiS är inte en bra plats för barn att vara på”, är en kvalitativ studie som har i syfte att undersöka SiS behandlingsarbete med LVU-placerade och LSU-dömda ungdomar. Studien fokuserar på att undersöka betydelsen av behandlingsarbetet på institutionen och vilken förändring arbetet har för målgruppen. I studien undersöks även hur målgruppen förbereds för en återgång till samhället, med syfte att minimera återfall i brott. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer med tre tidigare placerade ungdomar och tre behandlingsassistenter. Studien utgår från Goffmans forskning om totala institutioner, samt Travis Hirschis teori om sociala band. Studiens generella resultat och slutsatser visar på att det existerar en hård jargong, destruktiva anpassningsbeteenden och en egen social kultur på institutionen som i sig försvårar behandlingsarbetet. De starka yttre faktorerna i ungdomens miljö, som kan vara orsak till att ungdomen utvecklat ett socialt nedbrytande beteende, visar sig inte beaktas i behandlingsarbetet, vilket indikerar på svårigheterna att hantera den komplexa problematiken kring ungdomsbrottslighet.

Syftet med denna studie är att undersöka eftervård för klienter som vårdats under Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Detta genom att undersöka avgörande faktorer för utfall av eftervård för klienterna. Vidare ämnar studien att undersöka klienternas motivation till eftervård från socialarbetares perspektiv. Studien syftar till att belysa en verklig bild av eftervården och eventuella utmaningar gällande eftervården för dessa klienter. För att undersöka detta utgår studien från följande frågeställningar:-Vilka faktorer avgör vilken eftervårdsinsats klienter som vårdats med stöd av LVM får? -Hur upplever och förstår socialarbetare sina klienters motivation till eftervård?För att besvara dessa frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer som metod för att samla information från åtta informanter. Fem arbetar på socialtjänsten i olika kommuner och tre arbetar på institutioner styrda av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Resultatet av studien visar att alternativen för eftervård är begränsade. När olika alternativ är tillgängliga påverkar andra faktorer eftervården, såsom kommunernas budget, klienters komplexa problematik och klienters förmåga att tillgodose sig behandling. Informanterna anger även att vissa klienter likställer tvångsvården med att sitta i fängelse, vilket innebär en utmaning i motivationsarbetet som socialarbetarna utför. Vidare visar resultatet på att motivationen är låg för klienter som återkommer inom tvångsvård. Klienternas motivation till eftervård tenderar att gå igenom olika faser under tiden på institutionen vilket skapar utmaningar för socialarbetarna. Studien visar även på att ett samarbete mellan socialtjänsten och SiS är grundläggande för positiva utfall för klienterna. / The aim of this study is to examine aftercare for clients who have been in compulsory treatment under the Substance Abusers (Special Provisions) Act 1988. This is done by examining determining factors for what kind of aftercare the clients receive. Furthermore the study aims to find out clients motivation to aftercare from the perspective of social workers. The study aims to highlight the reality of aftercare and the challenges of providing care to clients post-compulsory treatment. To examine this, the study is based on the following questions:-What factors impact clients post-compulsory treatment paths?-How do social workers experience and understand their clients’ motivation for care post-compulsory treatment?To answer these questions, the used method was semi-structured interviews to gather data from five informants working at social services in different municipalities, and three informants working at institutions run by the National Board of Institutional Care. The result of this study show that the options for care post-compulsory treatment are limited. When options are available other factors impact the aftercare, such as organisational budgets, the clients’ other complex life situations apart from yet related to the addiction and the clients’ ability to embrace the treatment. The respondents also state that for some clients, compulsory treatment is like being in jail, which means engaging in motivating clients can be very challenging. Furthermore, motivation for change is low for clients who re-entry compulsory treatment. The clients’ motivation for aftercare tends to go through different phases during the time they are under care at the institutions which provide challenges for the professionals working with them. The study also found that cooperation between the relevant organisations is essential for good outcomes for clients.

posledních letech časté diskuze na téma ústavní ochranné léčení protialkoholní a protitoxikomanické. Hovoří se o jeho smyslu, délce, neposlední řadě také o bezpečnostních opatření jakým způsobem funguje systém léčebných programů v psychiatrických nemocnicích/léčebnách na Moravě pro pacienty v ústavním ochranném léčení protialkoholním a protitoxikomanickém. Jak dlouhý je časový úsek léčby, v prostředí léčba probíhá, jak jsou jednotlivá oddělení pro léčbu závislostí zabezpečena a jakým způsobem je ústavní ochranné léčení ukončováno. Výzkum je prováděn na základě kvalitativní strategie, s pomocí techniky polostrukturovaných rozhovorů využitím prvků ze zakotvené teorie. Je realizován ve všech psychiatrických léčebnách a nemocnicích na Moravě. Výzkumný soubor tvoří 5 respondentů, jedná se výběr totální. provádění ochranného léč protialkoholního a protitoxikomanického. Nejednotnost spočívá především v ochranného léčení, dále v oblastech charakteristiky oddělení a ve způsobech ukončování nebo přeměny ústavního ochranného léčení. Výzkum také poukazuje na určité shody a to především v názoru na chybějící legislativu pro provádění ochranného léčení, nedostatečné bezpečnostní opatření na jednotlivých odděleních, problematickou komunikaci mezi zdravotnickou institucí a soudci a minimální motivaci k léčbě pacientů v...

Vårt syfte med uppsatsen har varit att lyfta fram ungdomarnas egna ord av att befinna sig inom Statens institutionsstyrelses vård i Sverige. För att få en djup och beskrivande bild har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och analyserat vårt material utifrån en tematisk analys av texterna i boken ”Kärlek + Lycka + Svek= Tårar”, utgiven 2017 av Statens institutionsstyrelse där ungdomar delar med sig av sina erfarenheter av livet på ett SiS-hem. Den tematiska analysen resulterade i tre huvudteman, ”att inte vara delaktig i sitt eget liv”, ”ett kontrollerat liv” och ”jag räcker inte till”. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och Goffmans teori om totala institutioner samt teorier kring maktperspektiv. I studien fann vi samband mellan Goffmans teori och ungdomarnas texter. Resultatet visar på hur Goffmans teori om totala institutioner är relativt omfattande inom tvångsvården och synnerhet inom statens institutioner. / The objective of our essay was to highlight the personal accounts of young people receiving care provided by the Swedish National Board of Institutional Care. In order to give an in-depth, descriptive impression, we used a qualitative method of research and analysed our material on the basis of a thematic analysis of accounts in the book Kärlek + Lycka + Svek= Tårar(Love + Happiness + Deceit = Tears), published in 2017 by the Swedish National Board of Institutional Care where young people in their texts share their experience of a life on correction facilities. This thematic analysis culminated in three main themes: “Not playing a part in your own life”, “A controlled life” and “I’m not good enough”. The result has been analysed on the basis of previous research and Goffman’s theories on total institutions, as well as perspective of power. In the study, we established a link between Goffman’s theories and the young people’s accounts. The findings demonstrate that Goffman’s theories on total institutions are relatively widespread in compulsory care, in particular within state-run institutions.

Syftet med uppsatsen är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där totalt sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare i olika kommuner i Sverige. Genom en tematisk analys, har vårt empiriska material analyserats. Teman som framkom var handlingsutrymme utifrånRiktlinjer och samarbete, Bedömning av helheten, Motivationsarbete, Tankar om tolkningsutrymme samt vård och Etiska dilemman. Det empiriska materialet har även analyserats med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp, det vill säga gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att samarbete med kollegor, teamledare och chefer var viktigt vid inledning av LVM. Vidare menade de intervjuade socialsekreterarna att riktlinjer och lagtext tydliggör när tvångsomhändertagande ska tillämpas. De uppgav dock att lagtexten är en svårighet på grund av tolkningsutrymmet. Etiska dilemman som lyftes av socialsekreterarna hängde samman med att klientens självbestämmanderätt försvinner vid tillämpning av LVM, samtidigt som klientens liv är i fara om LVM inte tillämpas. / The aim of this study was to examine the experiences of social secretaries, in support measures for people with substance abuse problems, with special focus on the application of the law Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Additionally we examined potential ethical dilemmas and how these are handled by the social secretary. The study is based on a qualitative study where a total of six semi-structured interviews were conducted with social secretaries from different municipalities in Sweden. Through a thematic analysis, our empirical material was analyzed. Themes that emerged were Room for maneuver based on guidelines and laws, The overall assessment, Motivational work, Thoughts on room for interpretation, Care and Ethical dilemmas. The empirical material has been analyzed with the help of previous research and theoretical concepts. The results showed that the participants' collaboration with colleagues, team leaders and managers was important when initiating compulsory care. Further, the respondents emphasized that guidelines and legislation clarify when compulsory treatment is to be applied. However, the social secretaries stated that there were difficulties with the scope for interpretation. An ethical dilemma highlighted by the social secretaries was that the client's right to self- determination disappears when applying LVM, at the same time as the client's life is in danger if LVM is not applied.

Syftet med studien är att lyfta fram åsikter och uppfattningar hos ungdomar som tvångsvårdas på SiS särskilda ungdomshem. Fokus ligger på att undersöka vilken bakgrund dessa ungdomar har, deras uppfattningar kring tvångsvården samt identifiera och tolka inre och yttre motivationskrafter till livsförändring hos ungdomarna. För att fånga ungdomars egna erfarenheter och åsikter om tvångsvården valdes en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats utifrån motivationsteorierna Self-Determination Theory och Hope Theory. Det empiriska materialet består av ungdomars egenskrivna texter från två böcker, där ungdomarna beskriver deras liv innan och under placeringen på SiS samt deras tankar inför framtiden. Materialet analyseras genom en tematisk textanalys.  Den tematiska analysen resulterade i fem huvudteman; fragmenterade barndomar, från motstånd till insikt, frihet och återuppbyggnad, en osjälvisk förändring samt navigering genom okänd terräng. Resultatet visade att ungdomarna har upplevt trasiga uppväxtförhållanden och att stöttande personer i deras närhet är av stor vikt, speciellt deras mödrar. Vidare visade resultatet en splittrad uppfattning om tvångvården där de flesta beskriver en initial skepsis gentemot vården men att de med tiden kommer till insikt om deras problematik och behov till behandling. Gällande ungdomarnas motivation till förändring kunde flertalet inre och yttre motivationsfaktorer identifieras, där autonomi och frihet samt undvikande av straff var de mest framträdande. Återkommande i resultatet gällande ungdomarnas framtid var att ungdomarna uppgav hopp inför framtiden men beskrev samtidigt en rädsla för att falla tillbaka i destruktiva mönster och därmed en bristande tro till deras egen förmåga att förändra sina liv. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning och det teoretiska underlaget. / The purpose of the study is to highlight the opinions and perceptions of young people who are receiving care provided by the Swedish National Board of Institutional Care. The focus is on examining the backgrounds of these young people, their perceptions of compulsory care, and identifying and interpreting internal and external motivational forces for life change among the youth. To capture the youths' own experiences and opinions about compulsory care, a qualitative research method with a deductive approach based on the motivational theories of Self-Determination Theory and Hope Theory was chosen. The empirical material consists of youths' self-written texts from two books, where the youths describe their lives before and during the compulsory care as well as their thoughts about the future. The material is analyzed through a thematic text analysis. The thematic analysis resulted in five main themes: fragmented childhoods, from resistance to insight, freedom and rebuilding, selfless change, and navigating through unknown terrain. The results showed that the youths have experienced broken upbringing conditions and that supportive individuals in their surroundings are of great importance, especially their mothers. Furthermore, the results revealed a mixed perception of compulsory care where most describe initial skepticism towards the care but eventually come to realize their issues and need for treatment. Regarding the youths' motivation for change, several internal and external motivational factors were identified, with autonomy and freedom, as well as avoidance of punishment, being the most prominent. Recurrent in the results regarding the youths' future was that they expressed hope for the future but also described a fear of reverting to destructive patterns and thus a lack of belief in their ability to change their lives. The results are analyzed based on previous research and the theoretical framework.