Bakgrund: Företag idag verkar i en föränderlig omvärld och inom marknadsföringsforskningen blir företagens relationer allt mer centrala för att skapa värde och konkurrensfördelar för dagens företag. Genom att företag både samarbetar och konkurrerar samtidigt, kan en värdefull coopetition-relation uppstå, som kan ses som svaret på hoten från omvärlden.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur coopetition mellan företag i ett destinationsnätverk skapar värde, samt analysera vilket detta värde är. Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter utgörs av fyra turismföretag som ingår i Göta Kanals företagsnätverk Officiell Partner Göta Kanal samt Göta Kanalbolags marknadschef. Slutsatser: Studien visar att coopetition existerar inom Officiell Partner Göta Kanal och att turismföretagarna uppfattar samarbete och konkurrens inom nätverket på olika sätt. Genom samarbete skapar coopetition värde inom nätverket genom att turismföretagarna rekommenderar varandra till turisten och på så sätt skapar en bättre helhetsupplevelse för denne. Värdet som skapas genom konkurrens består av att företagarna driver varandra till utveckling. Inom nätverket skapas värde genom en process av drivkrafter och aktiviteter som är sammankopplade och påverkar varandra. Denna process beskrivs av några respondenter som cyklisk, genom att samtliga aspekter är dynamiska.

As a means of enhancing our everyday lives, ICT industry has caused and experienced significant transformations during past two decades. This transformation relates to technological advances within ICT, and beyond the ICT ecosystem. Wireless ICT is also not an exception in this regard. Accordingly, if we consider Internet of Things (IoT) as the main enabler for transformation, M2M is then the technological enabler of IoT that represent the Wireless ICT in the process of transformation. In this thesis we benefit from the concept of Smart City as a place where Wireless ICT participates for digitalizing other industries. We investigate how smartification is taking place, where our findings show that wireless ICT mainly empowers other industries to provide M2M-enabled services. Consequently, this participation imposes major changes on the wireless ICT ecosystem itself. Therefore, we study the changes that are forming the “future wireless ICT”. We have studied cases from smart cities, and expanded our data collection by performing semi-structured interviews with experts and decision makers, as well as participating in multiple projects and workshops. Accordingly, we have benefited from two major theories for analyzing the collected data; namely ARA model and Five Forces framework. Finally, we argue that traditional actors (i.e. MNOs &amp; Vendors), first have to adopt value co-creation in new businesses. This means cooperation among these actors, which changes the Seller-Buyer relationship to Supplier-Customer, in which they co-create the value. Accordingly, we argue that the linear processes of creating value are inefficient in these new markets and value networks must be adopted instead. As a result, we introduce “vertical coopetition” as a dominant business relationship among traditional actors, and new entrants in future wireless ICT. As the main contribution of this thesis, we discuss the logic behind vertical coopetition while comparing it with horizontal coopetition. / <p>QC 20160815</p>

Des recherches antérieures introduisent la coopétition comme stratégie d'innovation technologique dans le secteur high-tech. Jusqu'à présent, nous disposons de résultats contradictoires sur l'impact de la coopétition sur la capacité des entreprises à innover ou sur leurs positions de marché. Il est encore nécessaire d'envisager un questionnement sur au moins trois niveaux : les déterminants de la coopétition, la mise en œuvre et le management de la coopétition, les résultats de la coopétition. Comment la coopétition impacte l'innovation technologique des rivaux/partenaires? Cette question est déclinée en trois sous-questions : Qu'est-ce qui motive les entreprises à choisir la coopétition comme stratégie de R&D? Quelles formes de coopétition favorisent quels types d'innovation? Qu'est ce qui détermine les bénéfices des entreprises de la coopétition ? La première phase de recherche est de nature exploratoire où nous avons mené 15 entretiens semi-directifs. Ensuite, nous avons choisi, sur la base des résultats de la première phase, le projet 100GET comme cas d'étude. Ce projet est un projet de coopétition multiple où quatre grands concurrents européens sur le marché des solutions Ethernet ont collaboré ensemble pour développer la prochaine génération de la technologie Ethernet de 100 Gigabits. Nous avons effectué 27 entretiens semi-directifs. Nos résultats montrent que la coopétition aide les partenaires/rivaux à rendre leur technologie plus mature pour l'exploitation individuelle et l'utilisation dans leurs produits et services. Le degré de maturité de la technologie est composé de trois dimensions : une dimension marché, une dimension institutionnelle et une troisième au niveau de l'entreprise (technologique). Notre recherche montre que les différentes formes de coopétition peuvent être adaptées à différents types d'innovation. D'autre part, faire de la coopétition dyadique avec son rival « encastré » est approprié pour améliorer ou démontrer la faisabilité d'une technologie. Au niveau de l'impact de la coopétition, la recherche montre que, selon l'objectif de vitesse fixé par la firme, sa vitesse d'apprentissage dans le projet coopétitif et son choix de la stratégie de gestion de ses ressources, elle aura un impact sur la probabilité d'atteindre cet objectif. Nous avons proposé quatre modèles de la vitesse. Chacun d'entre eux est caractérisé par une vitesse, une stratégie de gestion des ressources et des coûts différents. Enfin, pour bénéficier des avantages de la coopétition, les entreprises doivent gérer efficacement les tensions liées à la coopétition. Ces tensions sont induites par la nature contradictoire de cette relation. / Previous research introduced coopetition a strategy for technological innovation in high-tech sector. Till now, we have contradictory results on the impact of coopetition on firms' capacity to innovate or market position. These results means that we still have to open the black box to understand: how coopetition impact technological innovation of rivals/partners? This research has to understand what motivates firms to choose coopetition as a strategy in R&D? What forms of coopetition favours which type of innovation? And what determine firms' benefits from coopetition? In this research, we will answer these latter questions. A research design is of two phases was conducted to answer our research questions. First phase is of exploratory nature where we conducted 15 semi-structured interviews. In the second phase we chose, based on the results of the first phase, the project 100GET as a case. This project is a multiple coopetition project where four major European competitors in the Ethernet solutions market collaborated together to develop the next generation of 100 Gigabit/s Ethernet technology. We conducted 27 semi-structured interviews. Our results show that coopetition helps rival/partners to render their technology more mature for individual exploitation and use in their product and services. The technology maturity degree is composed of: market, institutional and firm (technological) dimensions. Our research shows that different forms of coopetition could be suitable for different types of innovation, Doing multiple coopetition with unfamiliar rivals/partners' is suitable to achieve industry-wide (radical) innovation. On the other hand, doing dyadic coopetition with embedded rival/partners' is suitable to improve incrementally or to demonstrate the feasibility of a technology. At coopetition benefits side, we showed that according to firm's speed objective, firm's learning speed in coopetitive project and its choice of resource management strategy will impact its likelihood to achieve this objective. We proposed four speed patterns. Each of them is characterized by different speed, resource management strategy and costs. Finally, in order for firms to manage effectively tensions related to coopetition to ensure its benefit from coopetition, they have to manage tensions induced from the contradictory nature of this relationship. Different attentions at different organisational levels led to different results from coopetition.

Coopetition literature has been given a lot of interest in recent years but research on coopetition on the individual level of analysis and its effects on employees are scarce.The aim of the thesis is to indicate how coopetitive situations in coopetitive environments affect individual employees and knowledge sharing between them. From our findings, we found that coopetitive situations affect individual level knowledge sharing in two stages. First, individuals' attitudes towards knowledge sharing are influenced by the actor's position as either cooperative or competitive dominant. Ultimately, regardless of the actor's position, the choice to share knowledge is affected by the type of knowledge, by individual factors and by organizational factors.

Utveckling av nya tjänster inom banksektorn är idag en del av branschensarbetsprocess. Banker står idag inför flera utmaningar där krav från kunder,kontinuerligt förändrad lagstiftning, nya konkurrenter och framförallt ensnabbt växande teknologisk utveckling präglar deras arbete. Studien kommeratt belysa coopetition som blir aktuellt när företag samarbetar med sina närakonkurrenter. Det är en prövning att förlita sig på de verksamheter som vill åtens kunder, men där alla i bankbranschen står inför lika villkor gällandetilliten till varandra.Syftet med studien har varit att studera samverkan mellan konkurrerandebanker. För att bättre förstå betydelsen av tillit vid framtagande avgemensamma tjänster så att vi som författare kan ge en ökad förståelse förhur banker samverkar när de tar fram nya tjänster.I studien har kvalitativ forskningsmetod tillämpats där sex styckensemistrukturerade intervjuer genomfördes på tre olika banker. De berördabankerna som bidragit till empiriavsnittet i studien har varit Swedbank, ICABanken och Handelsbanken.Resultatet av studien påvisar att i den svenska bankbranschen, isamarbetande sammanhang, så tenderar coopetition och tillit att gå hand ihand med varandra. Det ena fenomenet skapar en förutsättning för det andra.För att utfallet av ett samarbete ska bli framgångsrikt är det av vikt att tillit, ide coopetitionsituationer som uppstår, finns och utmärker sig. Det harklarlagts i denna studie att det finns en fungerande tillit inom den svenskabankbranschen.

Tourists seldom experience a destination with just one company, yet they often encounter a destination as a coherent entity. This results from the effort of different stakeholders who work together to develop a destination, despite often being competitors. These efforts make the tourism industry fertile for coopetitive relationships.  The high presence of coopetition has inspired researchers to study this phenomenon in the tourism sector. There is a solid academic understanding of the rationales behind coopetition and the factors influencing the level of coopetition within a destination. However, despite the academic interest, there is only limited research dedicated to the impacts of coopetition on destination development. This study responds to this shortcoming and investigates the impacts of coopetition between accommodation companies on the destination development of Saaremaa, Estonia. Given the exploratory nature of this study, a qualitative case study approach focusing on collecting original data required from primary sources has been used as the research method. The qualitative research is carried out via semi-structured interviews with two sources of data. The interviews were conducted with six representatives of accommodation companies and one representative of the local DMO. The study results provide supporting evidence that coopetitive relationships between accommodation companies have several impacts on the destination development of Saaremaa. Namely, these relations are impacting the economic development and strengthening the image of Saaremaa. Furthermore, the results show that coopetition increases the diversity and the quality of offered products and services. However, given the case study approach and the size of the research, caution is required in interpreting the study's results, especially when applying the results to other destinations.

Tidigare studier om samarbete mellan konkurrenter, så kallad coopetition, har konstaterat att tillit är en viktig förutsättning för en framgångsrik coopetition-relation. Emellertid har lite uppmärksamhet tillägnats vilka mekanismer som ligger till grund för tillit i coopetition-relationer – särskilt gällande nätverk. En tidigare studie av Czakon och Czernek (2016) har undersökt fem tillitsgrundande mekanismer: beräkning, förutsägelse, förmåga, avsiktlighet och överföring, och deras roll för aktörers inträde i coopetition-nätverk. Studien undersökte nätverk där alla aktörer inte kände till varandra. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka samma mekanismers betydelse för aktörers inträde i ett tätt coopetition-nätverk, där aktörerna har kännedom om varandra. En kvalitativ fallstudie har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med medlemmar från det täta coopetition-nätverket Samarbete Öregrund på den mindre turistdestinationen Öregrund. Studien visar att mekanismerna förutsägelse, förmåga och avsiktlighet främjade tillit, medan mekanismerna beräkning och överföring inte främjade tillitatt inträda i det studerade nätverket.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Studiens analysmodell utgår från teoretiska perspektiv på konkurrens, samarbete och coopetition. För att uppfylla studiens syfte tillämpas en enskild fallstudie, bestående av tre inbäddade minifall på de tre aktörerna universalbank, Avanza och Stabelo. Insamlad data från semistrukturerade intervjuer utförda med respondenter från de tre företagen samt sekundärdata sammanställs, bearbetas och analyseras genom en kvalitativ undersökningsmetod. Studiens insamlade empiriska material analyseras utifrån studiens analysmodell. Studien belyser hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Fyra slutsatser dras utifrån studien, där den första är att fintech-bolag och universalbanker är konkurrenter, men att de inte kan konkurrera under lika villkor. Den andra slutsatsen är att det förekommer samarbeten mellan fintech-bolag och universalbanker, men att samarbetena endast är nödvändiga från fintech-bolagens håll. Den tredje slutsatsen är att konkurrens och samarbeten tycks pågå samtidigt mellan studiens aktörer och således pågår även coopetition mellan aktörerna. Den fjärde och sista slutsatsen är att för fintech-bolag som konkurrerar med universalbanker är coopetition med universalbankerna en nödvändighet, medan det endast är ett förekommande fenomen från universalbankernas perspektiv.

This publication-based dissertation investigates how firms of different sizes and structures manage simultaneous cooperation and competition (coopetition). It includes five self-contained research papers, four designed for publication in peer-reviewed academic journals, and one developed for publication as an academic teaching case study. The first paper is a systematic literature review that identifies recent accomplishments and future trends in coopetition research. It delivers a comprehensive, unique, and updated view on the field, unifying scattered research findings into a cohesive and overarching framework. The second paper is a single-case study, zooming in on the inner workings of a corporate incubator. It explores the role and management of internal coopetition to develop entrepreneurial competencies for business model innovation. The third paper shifts the research focus toward large multinational enterprises to explore the formation of new coopetition relationships. It illuminates a new organizational design and accompanying management principles to address paradoxical tensions in the first and potentially most difficult phase of coopetition. The fourth paper taps into the complexities of coopetition between small- and mid-sized firms and large corporates. It uncovers three coopetition strategies and a mix of management principles for smaller firms to navigate asymmetrical risks in coopetition with larger companies. The fifth paper expands the scope of the dissertation to include an entire industry, analyzing the drivers, strategies, and outcomes of coopetition in a highly concentrated and regulated sector. Taken together, the five research papers collectively contribute to a more nuanced understanding about the management of coopetition and provide valuable implications and recommendations for practitioners.

Cette thèse explore la question suivante : comment les entreprises gèrent-elles la coopétition par le prisme du partage de connaissances ? et à quelles intentions stratégiques répondent ces choix managériaux ? Notre principal résultat consiste en l’identification de trois stratégies de coopétition, chacune reposant sur un management particulier du partage de connaissances. Les deux premières s’inscrivent dans la continuité des travaux existants sur la coopétition. Elles adoptent une approche Hamelienne de course à l’apprentissage, dans laquelle la gestion du partage consiste à trouver des techniques pour partager la connaissance critique pour le succès du projet commun, sans permettre au partenaire d’internaliser la connaissance. Ces techniques consistent à « protéger » ou « partager & protéger ». En revanche, la troisième stratégie identifiée, à l’inverse des prédictions de la littérature sur la coopétition, encourage un partage plus ouvert et intensif qui peut même aller jusqu’à renforcer le coopétiteur avec sa connaissance. Mais si l’entreprise s’engage dans cette stratégie ce n’est pas par altruisme ou par volonté d’aider l’autre, mais parce qu’elle perçoit une opportunité pour capturer de nouvelles connaissances. Ainsi, les entreprises ont conscience de la dynamique positive de création de connaissances qui va être générée en partageant de manière transparente au lieu de réduire la transparence (i.e., processus de capture de valeur constructif). Cette troisième stratégie permet d’aller plus loin dans notre compréhension des stratégies de coopétition et de leur management. Elle ouvre la voie à de nouvelles recherches se basant sur des fondements intégrant Deutsch et Nonaka. Notre contribution n’est pas uniquement académique, elle est aussi managériale. Elle ouvre les champs des possibilités d’actions des dirigeants, en identifiant une stratégie contre-intuitive, pour maximiser les opportunités liées à une relation de coopétition. De plus, notre modèle intégrateur peut être réutilisé pour former les individus à la coopétition en leur permettant d’identifier trois stratégies et leurs implications organisationnelles. / We investigate how does a focal firm strategize and manage coopetition through the specific lens of knowledge sharing. Based on two case studies of two firms considered as masters in the management of coopetition, we identify three ways to create and pursue the focal firm’s current and future advantage in coopetitive project. The two first ways confirm the dominant research approach of coopetition which argues that a focal firm should obstruct or reduce to its strict minimum the coopetitor’s potential for internalizing the knowledge shared for the project success (i.e. reduce or restrict the focal firm’s knowledge transparency). Indeed, the value creation of a coopetitive project success can be jeopardized by the fear of knowledge sharing between competitors. The reduction or restriction of its knowledge transparency is a key organizational solution to overcome this fear of knowledge sharing and thus this fear of collaborating with a competitor. Alternatively, we identified a third way of strategizing and managing coopetition which goes one step further in coopetition. Indeed, by building on our empirical results, Deutsch’s theory of conflict resolution and Nonaka’s organizational knowledge creation theory, we argue that the creation and pursuit of current and future advantage for a focal firm in coopetitive project can also consist in implementing a strategy and management based on greater and freer transparency. In that case, the dominant coopetitive knowledge sharing adages of “protecting” or even “sharing and protecting” shift into “sharing and enabling for constructive capturing.” This third way opens academic research opportunities based our boarder theoretical roots than Hamel’s approach of inter-firm relationships in which the strategic intent is a learning race and one of the key organizational element is a minimized transparency. It also has managerial contributions. Indeed, it increases top management analytical capability by generating a new counter-intuitive insight: enabling a competitor in a coopetitive project can be strategic tool to create and pursue current and future advantage for themselves. Moreover, our integrated framework can be reused to train the analytical coopetitive capabilities of top managers by making them aware about three ways of strategizing and managing coopetition.