Hållbarehtsrapportering har blivit allt vanligare för att möta de hållbarhetsutmaningar samhället står inför och i takt med det ökar även behovet av reglering för att möta intressenternas krav på transparent, trovärdig samt tillförlitlig hållbarhetsinformation. EU släpper därför ett nytt direktiv, CSRD, som skärper hållbarhetsrapporteringen och ställer krav på extern granskning. CSRD medför att allt fler företag inom Europa kommer omfattas av lagstadgad hållbarhetsredovisning, från 12 000 bolag till 50 000 bolag vilket belyser att hållbarhetsrapporter som ska revideras kommer öka i antal. Rapporterna kommer även som en effekt av CSRD att öka i sin omfattning. Direktivet ställer därmed krav på revisionsbranschen som ska genomföra dessa externa granskningar som ökar både i antal samt omfattning.  En hållbarhetsrapport och finansiell rapport skiljer sig åt, där den förstnämnda inte är underbyggd av dubbel bokföring samt innehåller större del kvalitativ information. Därför är det intressant att undersöka hur revisorerna kommer möta förändringen med att granska större mängd kvalitativ information än tidigare. Syftet med studien är att studera vilken påverkan det nya EU-direktivet CSRD har på revisionsbranschen. En kvalitativ forskningsansats genom intervjuer med specialister inom hållbarhetsrevision samt CSRD har använts för att lyckas uppfylla studiens syfte. Resultatet av studien visar att revisionskåren som helhet måste ställa om från att ett mindre antal revisorer insatta inom hållbarhet arbetar med denna typ av granskning till att alla revisorer ska kunna utföra arbetet och granskningarna. Studiens slutsats blir därför att revisionsbranschen aktivt arbetar med att möta det nya direktivet genom att fler revisorer utbildas, anställs och förbereds inför CSRD. / Sustainable reporting has become increasingly common to meet the sustainability challenges facing society and in line with this, the need for regulation to meet stakeholders' demands for transparent, credible and reliable sustainability information also increases. The EU is therefore releasing a new directive, CSRD, which tightens sustainability reporting and requires external review. CSRD means that more companies in Europe will be covered by statutory sustainability reporting, from 12,000 companies to 50,000 companies, which highlights that sustainability reports to be audited will increase in number. The reports will also increase in scope as an effect of CSRD. The directive thus places demands on the audit industry to carry out these external audits, which are increasing both in number and scope.  A sustainability report and financial report differ, where the former is not supported by double entry bookkeeping and contains a larger amount of qualitative information. Therefore, it is interesting to investigate how the auditors will respond to the change by reviewing a larger amount of qualitative information than before. The purpose of the study is to investigate the impact of the new EU directive CSRD on the audit industry. A qualitative research approach through interviews with specialists in sustainability auditing and CSRD has been used to succeed in fulfilling the purpose of the study. The results of the study show that the audit profession as a whole must switch from a smaller number of auditors familiar with sustainability working with this type of review to all auditors being able to perform the work and audits. The study therefore concludes that the audit industry is actively working to meet the new directive by educating, hiring and preparing more auditors for CSRD.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

Idag finns det två typer av hållbarhetsrapporter. De lagstadgade och de frivilligt upprättade. Dessa rapporter granskas i sin tur i olika utsträckning av revisorer. Revisorer granskar idag inte lagstadgade hållbarhetsrapporter utan uttalar sig endast om att en sådan har upprättats enligt 6 kap. 14 § 1 st årsredovisningslagen.  Frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter granskas idag genom en så kallad “limited assurance”, vilket är en granskning som inte är lika omfattande som en revision. De frivilligt upprättade rapporterna är upprättade enligt en rapporteringsstandard där den mest förekommande inom den svenska stål- och gruvindustrin är idag GRI (Global Reporting Initiative). Revisorer granskar dessa rapporter utifrån FAR:s vägledning RevR 6 och ISAE 3000 (omarbetad).  EU har genom EU:s gröna giv etablerat en handlingsplan för den gröna omställningen. I den handlingsplanen ingår en ny standard för rapportering av hållbarhet. Denna kallas för CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD kommer successivt att implementeras och kommer att börja gälla under räkenskapsåret 2024 och ersätter det tidigare NFRD. Syftet med CSRD är få fler företag att hållbarhetsrapportera, att göra hållbarhetsrapporter mer likvärdiga, öka transparensen och jämförbarheten mellan företag.  Denna studie syftar till att undersöka hur revisorer granskar hållbarhetsrapporter från den svenska stål- och gruvindustrin och hur granskningen kan komma att förändras i samband med implementeringen av CSRD. Studiens syftar också till att utreda CSRD:s inverkan på hållbarhetsrapporter och huruvida CSRD är tillräckligt för att åtgärda de brister som förekommer i dagens hållbarhetsrapporter.  Studien är kvalitativ och metoden för att undersöka ovanstående är intervjuer med revisorer som arbetar med att granska hållbarhetsrapporter. Totalt genomfördes åtta intervjuer med revisorer från olika byråer. Resultatet från intervjuerna visade att det i stora drag inte finns några större meningsskiljaktigheter mellan revisorer om hur CSRD kommer att påverka hållbarhetsrapporter i framtiden.  Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av Carrolls CSR-pyramid, agentteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Studiens slutsatser är att revisorers metodik inte kommer att förändras nämnvärt. Däremot kommer dagens rapporteringsstandarder, såsom GRI, att bytas ut. Samtidigt kommer revisorernas vägledning, idag ISAE 3000, att bytas ut. Revisorerna är överens om att CSRD kommer att bidra till att hållbarhetsrapporter blir mer jämförbara och att granskningen av dessa kommer att bli mer omfattande eftersom mängden information som rapporteras kommer att mångdubblas. CSRD kommer också bidra till ökad transparens och det kommer bli svårare för företag att framöver hålla på med greenwashing. Slutligen kommer revisorer behöva utarbeta en ny praxis för vad som är en godkänd hållbarhetsrapport och inte.

AbstractTitle: Preparations of Municipal Property Companies: A Case Study of the Implementationof the New EU Directive CSRD.Level: C-thesis for bachelor's degree in Business AdministrationAuthors: Olle Detter och Oscar RunessonSupervisor: Jean Claude MutigandaDate: 2024 - JanuaryPurpose: The purpose of this study is to contribute to creating an understanding of howcompanies prepare for the new EU directive CSRD.Method: This study is based on a case study of the municipal group company Örebro RådhusAB and its subsidiaries ÖBO and Örebroporten. The study adopts a qualitative approach withan inductive research approach. The empirical data for the study were collected through sixsemi-structured interviews. Subsequently, the empirical material has been analyzed andcompared with previous research.Empirical Analysis and Conclusion: The implementation process of CSRD within the realestate sector has contributed to significant changes among companies. Through collaborationwith other businesses, municipalities, and external stakeholders, real estate companies haveendeavored to interpret the upcoming framework and establish a new industry standard.Consequently, CSRD is expected to contribute to a more stringent framework, enhancingtransparency and clarity in reporting.Contribution of the study: The study illuminates the implementation process of CSRDwithin the real estate sector, providing insights into how companies adapt to this directive. Bypresenting challenges and benefits, the investigation offers valuable perspectives on theanticipated consequences of the directive.Suggestions for future research: In future research, it would be interesting to conduct acritical analysis of the implementation process when the directive becomes mandatory. Thiscould involve analyzing whether companies view their strategies positively. Additionally, arecommended avenue for further research is to explore economically-oriented studiesinvestigating the financial implications of CSRD implementation. Examining how companieshave successfully adhered to the directives after being compelled to implement them is alsosuggested.Keywords: Sustainability reporting, CSR, CSRD, legitimacy theory, stakeholder theory andsignaling theory. / SammanfattningTitel: Kommunala fastighetskoncerners förberedelser: En fallstudie av implementeringen avdet nya EU-direktivet CSRD.Nivå: C-uppsats för kandidatexamen inom FöretagsekonomiFörfattare: Olle Detter och Oscar RunessonHandledare: Jean Claude MutigandaDatum: 2024 - januariSyfte: Denna studie syftar till att skapa en förståelse av hur företag förbereder sig inför detnya EU-direktivet CSRD.Metod: Denna studie utgår från en fallstudie på det kommunala koncernbolaget Örebrorådhus AB och dess dotterbolag ÖBO (Örebrobostäder) och Örebroporten. Studien har ettkvalitativt angreppssätt där en induktiv forskningsansats har använts. Studiens empiriska dataär insamlad genom sex stycken semistruturerade intervjuer. Därefter har det empiriskamaterialet analyserats och ställts mot tidigare forskning.Empirisk analys och slutsats: Implementeringsprocessen av CSRD inom fastighetssektornhar bidragit med betydande förändringar bland företagen. Genom samarbete med andraföretag, kommuner och externa aktörer, har fastighetsbolagen strävat efter att tolka detkommande ramverket och etablera en ny branschstandard. CSRD förväntas därmed bidramed ett striktare ramverk som bidrar till ökad transparens och tydlighet inom redovisningen.Studiens bidrag: Studien belyser implementeringsprocessen av CSRD inomfastighetssektorn och ökar förståelsen för hur företag anpassar sig till detta direktiv. Genomatt presentera utmaningar och fördelar ger undersökningen insikter om förväntadekonsekvenser av direktivet.Förslag till fortsatt forskning: Vid framtida vidare forskning är det intressant att undersökaen kritisk analys av implementeringsprocessen när direktivet är tvingande. Det går då attanalysera om företagen ser positivt på sin strategi. Ytterligare rekommendation för vidareforskning är att undersöka en ekonomiskt inriktad forskning där de ekonomiskakonsekvenserna av CSRD-implementeringen undersöks. Även att studera hur företagen harföljt direktiven på ett framgångsrikt sätt efter de blivit tvingade att implementera dem.Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, CSRD, legitimitetsteorin, intressentteorin ochsignaleringsteorin.

Purpose: The purpose of this study is to explain and provide a more in-depth understanding of how the work around the audit of sustainability reports is carried out and what new regulations may mean for the work procedure. Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where semistructured interviews were carried out. Furthermore, a deductive approach has been used in order to develop the previous research and to be able to analyze the relationship between theory and practice. Empiricism: The empirical evidence and the collected data consist of a presentation of the companies and the respondents of the interviews. The results of the interviews are presented in a table whose structure follows the interview guide. Conclusion: From this study, we can conclude that the work procedures for both sustainability specialists and auditors when reviewing sustainability reports look relatively similar, however certain limitations are experienced. Both parties express that the effect ofthe new regulation will not change the work procedure during the review but will require additional knowledge and expertise.

I takt med att medvetenheten kring hållbarhet tilltar i samhället ökar kraven och förväntningarna på organisationer gällande deras hållbarhetsarbete. Från och med år 2024 ska ett nytt EU-direktiv, 2022/2464 “Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD), för hållbarhetsrapportering implementeras med ett krav om att hållbarhetsrapporter ska granskas av oberoende tredje part. Denna studie syftar till att undersöka hur revisorns roll och/eller expertis förändras till följd av det nya EU-direktivet. Ett teoretiskt ramverk kring revisorns roll och expertis har tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data till studien. Resultatet gällande revisorns roll visar att revisorer fortsatt kommer ha en roll som oberoende granskare som bidrar till minskad informationsasymmetri mellan bolagen och dess intressenter. Resultatet gällande revisorns expertis indikerar att den nuvarande kompetensen inte räcker till för att möta de förändrade kompetenskraven.

Ett aktuellt ämne i dagens samhälle är hållbarhet. Arbetet med hållbarhet har fått stor betydelse för företag. För att visa omvärlden hur företaget arbetar med hållbarhet upprättas hållbarhetsrapporter. Årsredovisningslagen tar upp att företag ska hållbarhetsrapportera, men det finns inga tydliga regler hur rapporten exakt ska göras. Detta är baserat på krav från EU direktivet 2014/95. Syftet med direktivet var att skapa harmonisering av hållbarhetsrapportering. Direktivet 2014/95 har inte bidragit till den harmonisering som det var tänkt från början. Det har nyligen kommit ett nytt förslag från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) för hur hållbarhetsrapporteringen ska genomföras för att förbättra innehållet i rapporterna och bidra till att försöka skapa en standard för hållbarhetsrapportering. Denna standard är en del av det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) om hållbarhetsredovisning. Syftet med denna studie är att få kunskap om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad i dagens praktik samt hur stor omställning det kommer att vara för företag att hållbarhetsrapportera enligt CSRD. Detta görs för att öka förståelsen om hur krävande omställningen till CSRD kommer att vara för företag samt om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys. 30 företag valdes ut från tre olika branscher som var kläder, transporter och livsmedelsframställning. Datainsamlingen gjordes genom att analysera företagens hållbarhetsrapporter utifrån ett granskningsformulär som innehöll punkter från EFRAG. Granskningsformuläret har begränsats genom att endast ta med de kvantitativa punkterna från EFRAG. Beroende på hur många punkter från granskningsformuläret som uppfylldes gick det att dra en slutsats om omställningen till CSRD kommer bli omfattande för företagen. Studien visar att hållbarhetsrapporterna inte är harmoniserade. Undersökningen visar även att företagens hållbarhetsrapporter är långt ifrån att uppfylla alla punkter från EFRAG. Hållbarhetsrapporterna skiljer sig mycket åt och de är svåra att jämföra då de innehåller en stor variation av kvantitativa mått. Slutsatsen är att det kommer bli en stor omställning för företag vid införandet av CSRD. / A current topic in today's society is sustainability. The work with sustainability has gained great importance for companies. To show the outside world how the company works with sustainability, sustainability reports are created. Årsredovisningslagen states that companies must report on sustainability, but there are no distinct rules of how exactly the report should be made. This is based on requirements from the EU directive 2014/95. The purpose of the directive was to create harmonization of sustainability reporting. Directive 2014/95 has not contributed to the harmonization it was originally intended to achieve. There has recently been a new proposal from European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) of how sustainability reporting should be implemented in order to improve the content of the reports and contribute to trying to create a standard for sustainability reporting. This standard is a part of a new directive called Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) of sustainability reporting. The purpose of this study is to gain knowledge about whether sustainability reporting is harmonized in today's practice and how big of a change it will be for companies to report sustainability according to CSRD. This is done to increase understanding of how demanding the transition to CSRD will be for companies and whether sustainability reporting is harmonized. The method used is a qualitative text analysis. 30 companies were selected from three different industries which were clothes, transportation and food production. The data collection was done by analyzing the companies ́sustainability reports based on a review form that contained items from EFRAG. The review form has been limited by only including the quantitative items from EFRAG. Depending on how many items from the review form that were completed, it was possible to draw a conclusion as to whether the transition to CSRD will be extensive for the companies. The study shows that the sustainability reports are not harmonized. The study shows that the companies ́sustainability reports are far from completing all the items from EFRAG. The sustainability reports differ greatly and are difficult to compare as they contain a wide variety of quantitative measures. The conclusion is that there will be a major adjustment for companies when CSRD is introduced.

Bakgrund: Samhällets medvetenhet om klimathot har ökat det senaste decenniet, vilket medfört att fler företag både vill och måste redogöra för sitt ansvar, i och med nya lagkrav och direktiv om hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett internt verktyg som hjälper företag att samla in, analysera och kommunicera hållbarhetsinformation. Tidigare forskning saknas om den komplexitet som kan uppstå inom organisationer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen, där strukturer och människor har en inverkan. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att utforska och öka förståelsen för vilken betydelse strukturer och människor har för redovisningens kvalitet och omfattning. Studiens frågeställning är: Utifrån ett internt perspektiv, på vilket sätt har strukturer och människor en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som inkluderar semistrukturerade intervjuer med sju personer från sju olika företag. Intervjuerna kompletteras med dokumentstudier genom att granska varje deltagande företags hållbarhetsredovisning. Resultat: Studiens resultat visar att regler har en inverkan på hållbarhetsredovisningen genom att de skapar struktur och tydliggör vad som måste rapporteras, hur informationen ska presenternas och vilka standarder som måste följas. Rutiner säkerställer att företag samlar in, bearbetar och rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett konsekvent och tillförlitligt sätt. Vidare spelar resurser en viktig roll eftersom företag måste ha tillgång till tillräckliga resurser både i form av tid, finansiella medel och personal för att kunna rapportera om sina hållbarhetsprestationer. I studien framkommer även att människor har en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll genom sina handlingar, beteende och engagemang, likaså hjälper tidsaspekter företag att beskriva och mäta hur de har presterat över tid. Slutsats: Studien visar att tydliga regler, rutiner och tillräckliga resurser hjälper företag att upprätta en hållbarhetsredovisning av god kvalitet och omfattning. Människors handlingar, driv och tidsaspekter visar sig vara avgörande för hur hållbarhetsredovisningen utformas. / Background: Society's awareness of climate threats has increased in the last decade, which means that more companies both want and have to report on their responsibilities, partly due to new legal requirements and directives on the sustainability report. The sustainability report can be seen as an internal tool that helps companies collect, analyze and communicate sustainability information. Previous research is lacking on the complexity that can arise within organizations when preparing the sustainability report, where structures and people have an impact. Purpose and question: The purpose of this study is to explore and increase understanding of the importance of structures and people for the quality and extent of the accounting. The study's question is: From an internal perspective, in what way do structures and people have an impact on the content of the sustainability report? Method: The study is based on a qualitative method that includes semi-structured interviews with seven people from seven different companies. The interviews are supplemented with document studies by reviewing each participating company's sustainability report. Results: The study's results show that rules have an impact on sustainability reporting by creating structure and clarifying what must be reported, how the information must be presented and which standards must be followed. Routines ensure that companies collect, process and report their sustainability work in a consistent and reliable way. Furthermore, resources play an important role because companies must have access to sufficient resources both in the form of time, financial means and personnel to be able to report on their sustainability presentations. The study also shows that people have an impact on the content of the sustainability report, partly through their actions, behaviour and commitment, time aspects also help companies to describe and measure how they have performed over time. Conclusion: The study shows that clear rules, routines and sufficient resources help companies to create a sustainability report of good quality and extent. People's actions, commitment and time aspects prove to be decisive for how the sustainability report is designed.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilken uppfattning ekonomistudenter och nyexaminerade ekonomer har om hållbarhetsredovisning. Vidare kommer studien att belysa de kunskaper och kompetenser som ekonomistudenterna och nyexaminerade ekonomer har gällande hållbarhetsrapportering. Utöver det ska studien belysa vilka attityder studerande samt nyexaminerade ekonomer har gentemot hållbarhetsredovisning. Studien kommer att begränsas till studenter som läser och nyligen läst redovisning inom universitet samt högskolor. Metod: Denna studie utgår från en kvantitativ forskningsmetod där 50 respondenter har besvarat en rad enkätfrågor för att mäta deras kunskapsnivå och attityder gentemot hållbarhetsredovisning. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det konstanternas att majoriteten av studenter och nyexaminerade har en positiv attityd till en förändring i läroplanen där hållbarhetsredovisning bör belysas i en högre grad. Dessutom är det uppenbart att studenter saknar kunskaper i ämnet på grund av bristande utbildning i hållbarhetsredovisning. / Purpose: The purpose of this study is to examine what view business and economics students and recently graduated business economists have of sustainability reporting. Furthermore, this study also aims to examine the knowledge and competences that the business and economics students and recent graduated business economists have regarding sustainability reporting. In addition to that, the study will highlight the attitudes of business and economics students and recently graduated business economists towards sustainability reporting. The study will be limited to students who study and have recently studied accounting at university. Method: This study has a quantitative approach in which 50 respondents have answered a series of questions to measure their level of knowledge and attitudes, aiming to demonstrate the purpose of the study. Conclusion: Based on the results of the study, it can be concluded that the majority of students and recent graduates have a positive attitude towards a change in the curriculum that highlights sustainability reporting to a higher degree. Additionally, it is evident that students lack knowledge in the subject due to lack of education in sustainability reporting.

Kraven på företag har ökat gällande redovisning av hållbara aktiviteter. I och med detta ställs högre krav på dagens hållbara företagande, vilket bidrar till att företag kan komma att behöva finna nya strategier för att kartlägga sitt företagande.  Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är ett nytt EU-direktiv som kommer att föra hållbarhetsrapportering till samma nivå som den finansiella rapporteringen, vilket kommer innebära stort arbete för berörda företag. Därför ämnar denna studie att utveckla ett verktyg som kan inspirera och hjälpa företag att förbereda sig för rapportering enligt CSRD. Detta genomförs genom att sammanföra teorier kring hållbara affärsmodeller och dubbel väsentlighetsprincip i en modell, där den centrala delen handlar om att beakta värde från ett flerdimensionellt perspektiv. Tidigare forskning ger upphov till det faktum att affärsmodeller ignorerar att värdeutbyte ofta är ömsesidigt och att en intressent både kan bidra till och mottaga någonting av värde, vilket i sin tur visar på att dubbel väsentlighetsanalys sällan är inkluderat i affärsmodeller. Följande studie ämnar fylla detta identifierade gap genom att utveckla ett verktyg som kombinerar dessa områden. Workshops och intervjuer genomförs för att utveckla modellen vidare, och diskussionen väver samman insikterna från den empiriska studien och det litterära ramverket, varpå den slutliga modellen presenteras.  Resultatet indikerar att modellen behöver ingå i en längre arbetsprocess med både förberedande och avslutande avsnitt efter användande av modellen, och därför presenterar resultatet tre steg som rekommenderas vid användning av modellen. Resultatet landar också i att företag rekommenderas koppla hållbarhetsarbetet till sin kärnverksamhet, samt att vidga perspektivet utanför sina egna gränser och beakta flera intressenter, varvid diskussionen kring värdeskapande blir extra relevant. Modellen hjälper företag starta diskussionen kring sin påverkan, vilket hjälper dem hantera sina aktiviteter och processer och skapar en diskussion kring värdeskapande. Detta kan effektivisera verksamheten genom att öka den holistiska synen och transparensen på vad som behöver utvecklas. Studiens resultat har i stor utsträckning koppling till hållbarhet, ledarskap och organisation, men den visar också på en ingenjörsmässighet då målsättningen är att processer på företag ska kunna effektiviseras. / The demands on companies have increased regarding the reporting of sustainable activities. With this, higher demands are being placed on today's sustainable business, which contributes to the fact that companies may need to find new strategies to map their business. The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) is a new EU directive that will bring sustainability reporting to the same level as financial reporting, which implies a lot of work for the companies concerned. Therefore, this study aims to develop a tool that can inspire and help companies prepare for CSRD reporting. This is conducted by combining theories around sustainable business models and the dual materiality principle into a model, where the core concerns value from a multidimensional perspective. Previous research gives rise to the fact that business models ignore that value exchange is often reciprocal and that a stakeholder can both contribute to and receive something of value, which in turn shows that dual materiality analysis is rarely included in business models. The following study aims to fill this identified gap by developing a tool that combines these areas. Workshops and interviews are conducted to develop the model further, and the discussion weaves together the insights from the empirical study and the literary framework, after which the final model is presented. The result indicates that the model needs to be part of a more complete process with both preparatory and final sections after using the model, and therefore the study presents three steps that are recommended when using the model. Furthermore, companies are recommended to link sustainability work to their core business, as well as adopting an ecosystem perspective involving relevant stakeholders. The model helps companies start the discussion about their impact, which facilitates the management of activities and processes and creates a discussion about value creation. This can streamline operations by increasing the holistic view and transparency of what needs to be developed. The study's results are largely connected to sustainability, leadership and organization, but it also shows an engineering approach as the goal is to make processes at companies more efficient.