Purpose: The purpose of this study is to explain and provide a more in-depth understanding of how the work around the audit of sustainability reports is carried out and what new regulations may mean for the work procedure. Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where semistructured interviews were carried out. Furthermore, a deductive approach has been used in order to develop the previous research and to be able to analyze the relationship between theory and practice. Empiricism: The empirical evidence and the collected data consist of a presentation of the companies and the respondents of the interviews. The results of the interviews are presented in a table whose structure follows the interview guide. Conclusion: From this study, we can conclude that the work procedures for both sustainability specialists and auditors when reviewing sustainability reports look relatively similar, however certain limitations are experienced. Both parties express that the effect ofthe new regulation will not change the work procedure during the review but will require additional knowledge and expertise.

I takt med att medvetenheten kring hållbarhet tilltar i samhället ökar kraven och förväntningarna på organisationer gällande deras hållbarhetsarbete. Från och med år 2024 ska ett nytt EU-direktiv, 2022/2464 “Corporate Sustainability Reporting Directive” (CSRD), för hållbarhetsrapportering implementeras med ett krav om att hållbarhetsrapporter ska granskas av oberoende tredje part. Denna studie syftar till att undersöka hur revisorns roll och/eller expertis förändras till följd av det nya EU-direktivet. Ett teoretiskt ramverk kring revisorns roll och expertis har tagits fram med hjälp av tidigare forskning. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data till studien. Resultatet gällande revisorns roll visar att revisorer fortsatt kommer ha en roll som oberoende granskare som bidrar till minskad informationsasymmetri mellan bolagen och dess intressenter. Resultatet gällande revisorns expertis indikerar att den nuvarande kompetensen inte räcker till för att möta de förändrade kompetenskraven.

Background: Vomb AB has experienced significant growth due to the increasing demand for white snus. This surge in popularity has shifted dynamics in the nicotine industry and brought heightened attention to sustainability issues. Concurrently, the EU has introduced new laws, such as CSRD, mandating companies to disclose their sustainability efforts. To comply with these requirements and enhance their sustainability profile, Vomb must develop measurable dimensions to gauge resource consumption and eliminate waste, in line with lean production principles. Purpose: The aim is to identify relevant sustainability metrics related to resource consumption and waste at Vomb. This is to then design a framework for their upcoming sustainability reporting in accordance with the CSRD requirements, which will be relevant for the company by 2026. Method: The study constitutes a qualitative case study on Vomb AB. The method outlines how data has been gathered through interviews and the criteria set forth to provide validity and reliability to the analysis of other companies' sustainability reports. Results: Vomb will meet the requirements set by CSRD by using sustainability measures linked to all five E’s within ESG. After studying the company's processing operations and analyzing other companies' sustainability reports, four main sustainability measures were identified that can be applied to Vomb's operations. By implementing these measures in their upcoming sustainability reporting, all five E’s will be covered. The measures are as follows: greenhouse gas emissions, water usage, hazardous chemicals, and waste.

Att ha en hållbar affär har blivit en allt viktigare konkurrensfördel för företag. Kunder, investerare, leverantörer och andra intressenter vill få en tydlig och jämförbar bild av ett företag ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett sätt att göra den jämförelsen möjlig för intressenter är genom att företag upprättar hållbarhetsredovisningar. I januari 2024 börjar en ny redovisningsstandard, CSRD, att gälla vilket är ett EU-direktiv som har som mål att öka kvalitet, transparens och jämförbarhet gällande årsredovisning. En viktig del i att säkerställa trovärdigheten i hållbarhetsredovisningar är granskning av en extern part, där ansvaret faller på revisorer. Tidigare har en revisors granskning varit att kontrollera att en hållbarhetsredovisning har upprättats, alltså endast en kontroll att rapporten finns och har det innehåll som anges i lag. Nytt i CSRD är att hållbarhetsrapporteringen ska ligga i företagens förvaltningsberättelse och informationen ska granskas översiktligt av revisorer och revisionsbranschen säger att detta kommer kräva en ny typ av kompetens bland revisorer. Utifrån detta har syftet med studien utformats, att identifiera utmaningar och kompetenser som revisorer ser inom hållbarhetsgranskning till följd av CSRD och ge insikt i de strategier revisorer planerar att vidta för att utveckla nödvändig kompetens. En analysmodell utvecklades för att förstå revisorskompetens och hur det påverkar kvalitet och resultat vid hållbarhetsgranskning. En intervjustudie genomfördes på en bred variation av revisorer, totalt genomfördes nio intervjuer där empirin analyserades utifrån studiens egenutvecklade analysmodell. Slutsatserna visar på en övergripande konsensus bland revisorer om de utmaningar som CSRD medför samt de strategier som behövs för att utveckla den nödvändiga kompetensen. För att möta dessa utmaningar betonar revisorerna vikten av utbildningar och kontinuerlig kompetensutveckling och att det praktiska arbetet är av särskild vikt för att utveckla kompetens. Kompetensutvecklingen är också avgörande för att säkerställa att kvaliteten och tillförlitligheten i hållbarhetsredovisningar upprätthålls.

Regulatory frameworks for sustainability reporting have become increasingly more prevalent within the EU, with the latest being CSRD. CSRD requires companies to report both impact and financial materiality, a considerable change from preceding ones. By conducting a multiple case study with three large Swedish companies, this thesis examines how management controls can explain how companies integrate double materiality requirements, from a Management Control System (MCS) Package perspective (Malmi & Brown, 2008). Previous research has examined how companies implement sustainability strategies with help of the MCS package, however, not in light of double materiality. This thesis contributes to theory by concluding that the MCS package can be used to explain the level of double materiality integration, through plotting the completeness of controls corresponding to impact and financial materiality. Whilst companies have complete control systems for managing their impact, there is an observed lack of corresponding controls for financial materiality, implying a lower level of integration of double materiality requirements. The findings can be applied in practice to recognise which prerequisites organisations have to translate sustainability reporting into their operations, which can be used to ensure that controls for impact and financial materiality are equally prevalent.

The purpose of this study is to explore if small businesses have the resources and competenciesto adopt corporate sustainability reporting directives at their current status. The theoreticalframework within the study was built by different concepts such as physical resources, financialresources and competencies, human resources and competencies, and organizational support.Qualitative research was chosen to be able to explore the study's nature. Semi-structuredinterviews were made to gather data that supported the aim as well as the objective. The fivesmall businesses that were included from the purposive sampling gave insights on whatresources and competencies they had to adapt CSRD.To be able to find the core categories, coding was used and inspired by grounded theory. Thecore categories that came forward were databases, sustainability knowledge, operationalefficiency, and organizational policies. The sampled data was analyzed together with thetheoretical framework to be able to answer the research question of the study. The analysiswithin the study gave the reader an understanding of whether small businesses have the neededresources and competencies to adopt CSRD. In conclusion, at the current status, small businessesdo not have the resources and competencies to adopt CSRD. However, by addressing these gapsan adoption of CSRD can be successfully implemented and enhance their sustainabilitypractices.

Fokuset på hållbarhet har ökat och allmänheten har blivit alltmer medveten om konsekvenserna av företagens handlingar. Tidigare reglering har brister och Corporate Social Reporting Directive (CSRD) medför därmed att ett nytt ramverk för hållbarhetsrapportering ska implementeras. Kring miljöfrågor har energiföretagen ett ökat tryck och står nu i fokus med att hantera aktuella miljöproblem. Studiens syfte är att undersöka hur CSRD påverkar hur svenska energiföretag hållbarhetsredovisar framöver, samt hur utmaningar och möjligheter kan påverka deras hållbarhetsredovisning på kort och lång sikt. I studien undersöks denna påverkan genom institutionell teori och legitimitetsteorin. En kvalitativ metod användes för datainsamling genom intervjuer med personer som uppfyller urvalskriterierna. Resultatet visar att energiföretagen verkar vara väl förberedda, dock påverkas hållbarhetsredovisningen. Moderbolagen övertar den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen och ansvaret verkar bli större och mer tvångsmässigt, medan dotterbolagens egen rapportering simplifieras och blir som frivilliga initiativ. Dessutom verkar inte utmaningarna och möjligheterna fokuseras på och ge någon särskild påverkan.

Background: In an era defined by urgent global crises such as climate change, businesses encounter multifaceted challenges alongside the imperative for sustainable development. The Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) by the European Union (EU) in 2024 reflects a pivotal response to this pressing need. The purpose of the framework is to increase transparency and engage companies in sustainability actions. The defense industry is one sector with high confidentiality regarding data sharing. As stakeholders navigate this complex landscape, understanding the impact of CSRD preparation on sectors like defense becomes increasingly important.  Purpose: The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the preparations for the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) influence the Swedish Defense Industry. The researcher employs the theoretical frameworks of "stakeholder theory" and “institutional theory” for this purpose.  Method: The research used a qualitative methodology, employing interviews with firms operating within the defense sector and with experts within the CSRD-field. The adoption of this methodological approach facilitates researchers and readers in attaining a holistic comprehension of the dynamics of the defense industry and the repercussions and impacts of the implementation of CSRD.   Conclusion: The results show the need for well-established preparation within companies in order to succeed with the implementation of CSRD. Findings show that a change in the infrastructure will be required within the Swedish defense industry to collect all information for sustainability reporting due to classified information. Additionally, the result of valuable communication is emphasized among the companies. Lastly, the stakeholders within the industry need to be included in the dialogue to increase awareness of expectations aligned with CSRD.

Syftet med studien är att undersöka hur storbyråerna arbetar för att institutionaliserahållbarhetsgranskning i ljuset av EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSRD. Detta görs genom enkvalitativ studie av de fyra största revisionsbyråerna på den svenska revisionsmarknaden.Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer med en nyckelrollinom hållbarhetsgranskning på byråerna och en omfattande bearbetning av sekundära källor.Studiens resultat visar att storbyråerna arbetar för att legitimera hållbarhetsgranskningen påen rad olika sätt, inklusive genom påverkansarbete, definiering, härmning, standardisering,utbildning, skapandet av identiteter och skapandet av normativa nätverk. Genom skapandetav normativa nätverk som FAR, främjas ytterligare institutionellt arbete i form avpåverkansarbete, utbildning och standardisering. Förslag till framtida forskning är att utforskaskillnaderna i tillvägagångssätt mellan olika storbyråer när det gäller institutionellt arbete föratt legitimera hållbarhetsgranskning, med fokus på både likheter och variationer.

Från och med redovisningsåret 2024 kommer vissa svenska företag omfattas av CSRD somintroducerar begreppet dubbel väsentlighet. Det finns emellertid många företag som uttryckeratt de frivilligt har börjat tillämpa dubbel väsentlighet i sina hållbarhetsrapporter redan nu.Dubbel väsentlighet är vidare ofrånkomligt relaterad till frågan om hur företag engagerar sinaintressenter. Denna uppsats ämnar att undersöka hur dessa early adopters implementerardubbel väsentlighet samt analysera kvaliteten och kvantiteten av deras intressentengagemang.Analysen förankras i intressentteorin, legitimitetsteorin och signalteorin.Studien genomförs genom innehållsanalys av utvalda företags hållbarhetsrapporter. Företagklassificeras utifrån graden av följsamhet av dubbel väsentlighet samt kvaliteten på detredovisade intressentengagemanget. Våra resultat visar att en betydande andel av earlyadopters inte följer dubbla väsentlighetsprincipen fullt ut. Vidare finns det en stor variation ikvantiteten och kvaliteten på det redovisade intressentengagemanget. Majoriteten avföretagen redovisar en högre följsamhet av påverkansväsentlighet, och engagerar påverkadeintressenter i högre utsträckning än primära rapportanvändare.