No description available.

En novell som baseras på de tillfällen som varit avgörande i mitt konstnärskap. / [I examensarbetet ingår utställningen "Vanishing Mind":] En process som tar mig till en ny verklighet. En process som tillåter mig att förkasta det som varit / är. Material: Digitala utskrifter, aluminium, plåt, jesmonite. Teknik: Fotografi, skulptur.

Att vårda den döende kan vara omtumlande. Vissa sjuksköterskor är rädda för döden och har svårt att hantera sina känslor om döende och döden samtidigt som de tar hand om den döende patienten. Problemet ligger i att det är svårt för sjuksköterskan att balansera sina egna känslor medan hon tar hand om patienterna, patienten ligger i fokus. Det gäller att sjuksköterskan kan ta hand om patientens känslor och upplevelser på ett bra sätt utan att sjuksköterskans känslor tar över. Sjuksköterskan måste vara lyhörd, och att göra så mycket som möjligt för att patienten ska kunna dö med värdighet och uppleva en god död. Vårdteoretikern är Katie Eriksson och utgår ifrån hennes begrepp lidande, hälsa och människa. Bakgrunden handlar om sjuksköterskornas roll inför vårdandet samt de anhörigas perspektiv. Syftet med detta arbete är att beskriva upplevelser och känslor hos patienter som befinner sig i livets slutskede inför döden. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design och utgår ifrån Graneheim & Lundmans analysprocess (2004) med manifest metod. Bland resultatet hittades det tre kategorier, acceptans inför döden, sorg och tro. Slutsatserna är att upplevelser är något unikt och personligt. Patienterna i biografierna upplevde innan de dog en acceptans inför döden.Nyckelord: döden, döende, kvalitativ, Litteraturstudie, palliativ, upplevelser / The caring of the dying can be difficult. Some of the nurses are afraid of death and has a hard time to confront their feelings meanwhile they care for the patients. Problem is at the caring of the dying patients meanwhile the nurses are not feeling comfortable with the caring as they are too much emotional, the patient are in focus. It’s up to the nurse to take care of the patient’s emotions and experiences in a good way without their own feelings take over. The nurse must be responsive and make everything in their power so that the patient can die with dignity and to experience a good death. The care theorist is Katie Eriksson and her concepts on human, suffering and health. The background is about the nurses part before caring and the role of the families. The aim is to describe patients who are in late palliative phase experiences before death. The method use in this composition is a qualitative literature study, descriptive design and the analyze method is from Graneheim & Lundman (2004). The result was in three categories, acceptance of death, sadness and faith. Conclusions is that experiences is something that is unique and personal. The patients in the biographies experienced before death acceptance of the disease and an acceptance of death.Keywords: death, dying, experiences, literature review, palliative, qualitative / nej

Existentiella frågor uppstår såväl för barn som vuxna. Att lyfta fram existentiella frågor i barnlitteraturen har samma viktiga funktion som för den allmänna litteraturen. Likt all litteratur så bidrar även barnlitteraturen med meningsskapande. Denna studie undersöker  vilken syn på döden som framträder tre bilderböcker. Detta då det är intressant att se hur bilderböcker både förmedlar och närmar sig ett ämne som döden. Resultatet visade att det framträder olika syn på döden samt att de tre bilderböckerna använder olika narrativa aspekter för att närma sig ett tabubelagt ämne som döden.

I detta arbete har jag besvarat frågan vad religionen islam säger ska ske efter döden.Döden har alltid varit ett ämne med stor fascination genom mänsklighetens historia. Vare sig man har en religiös livsåskådning eller humanistisk livsåskådning så har alla en uppfattning om vad som kan hända efter döden. Jag har intervjuat en shejk för att ta få svar på vad muslimer har för tankar och tro om livet efter döden. För vissa muslimer är det självklart att själen lever vidare och att man kommer till en plats som heter Barzakh som är det arabiska ordet för den plats man kommer till efter döden. Livet efter döden består av fem olika steg som många muslimer tror att alla kommer att gå igenom. I ett citat som en av profetens kusin, imam Ali har sagt lyder ” Idag är det handlingar utan konsekvenser, men imorgon är det konsekvenser utan handlingar.” Detta citat beskriver hur en del muslimer lever idag, men hur man kommer att ha det i Barzakh ”imorgon” beror på ens handlingar. I mitt arbete har jag tagit reda på vad som händer i Barzakh och vad som händer efter man varit i Barzakh.

Bakgrund: Behoven hos anhöriga tillgodoses genom ömsesidig relation där kommunikation anses vara en väsentlig del. Anhöriga beskriver att om sjuksköterskor visar respekt, en förmåga att samtala och lyhördhet bidrar det till upplevelser av stöd. Dock beskriver anhöriga frånvarande sjuksköterskor, bristande stöd och kommunikation, vilket bidrar till oönskade känslor som påverkar bearbetningen av sorgen. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskornas erfarenheter av möten med anhöriga i samband med döden. Metod: Allmän litteraturöversikt där ansatsen i artiklarna som valdes till resultatet var nio kvalitativa, två kvantitativa samt en mixed method. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman: betydelsen av kompetens, betydelsen av stöd, betydelsen av relationer samt vårdmiljöns påverkan. Sjuksköterskorna upplevde variationer av känslor vid möten av anhöriga i samband med döden. Att visa respekt och lyhördhet ansågs betydelsefullt, vilket medförde att anhörigas behov tillgodosågs. Sjuksköterskornas erfarenheter visade att faktorer som tidsbrist och stress var ogynnsamt för mötet, vilket resulterade i känslor som otillräcklighet. Slutsats: Det uppges betydelsefullt att visa förståelse och lyhördhet. Variationer av upplevelser ses där sjuksköterskornas kompetens inger trygghet hos anhöriga, dock upplevs bristande kompetens hos sjuksköterskorna där hinder försvårar mötet med anhöriga i samband med döden.

Döden påverkar alla någon gång under deras livstid, men många sörjande upplever en brist på stöd från andra människor. Många drar sig därför mot datorspel. Det har gjorts studier om att spel kan stötta sörjande och att de kan hjälpa med bearbetningsarbetet av sorgen. Resultatet av denna rapport är några riktlinjer som spelutvecklare ska kunna ta hjälp av för att skapa spel som stöttar sörjande på ett så bra sätt som möjligt. För att göra detta har tidigare studier studerats, och en metod som användes för att analysera spelet Spiritfarer i en av studierna har modifierats och applicerats på spelet Bear’s Restaurant. Resultatet från studierna har också använts vid skapandet av riktlinjerna för att ha en djupare förståelse av vilka mekaniker som stöttar mest.

Arbetet med denna studie inleddes med en förundran över den diskrepans som finns mellan vårt samhälles aversion inför döden, och faktumet att det ändå finns människor som vill jobba med döden, och gör det varje dag. Studiens syfte blev sedermera att undersöka bårhuspersonals upplevelser och hur man som människa påverkas av arbete med döden. Hermeneutisk forskningsmetod användes, och intervjuer gjordes med fem bårhusarbetare. Materialet analyserades utifrån Ernest Beckers teori om dödsrädsla som underliggande motiv för allt mänskligt beteende, och Irving D. Yaloms teori om döden som existentiellt grundvillkor. I deltagarnas berättelser fanns fyra huvudsakliga teman, vilka kom att utgöra denna studies resultat. Fokus på det väsentliga berör hur deltagarna i och med daglig konfrontation med döden lärt sig leva medvetet och ansvarsfullt. Balans mellan insikt och förnekelse handlar om hur deltagarna i sitt arbete pendlar mellan att kännas vid människans förgänglighet och att förneka den. Acceptans med reservation berör deltagarnas tudelade uppfattning om döden som naturlig, och Att träda fram ur mängden hur arbetet gett deltagarna en känsla av att de spelar en särskild och behövlig roll för samhället. Resultatet visar att deltagarna i huvudsak påverkats positivt av arbetet med döden, vilket står i kontrast mot tidigare forskning.

Studien syftar till att skapa en förståelse för hur individer som stått nära döden upplever betydelsen av händelsen och besvara frågeställningen: Hur integreras en konfrontation med döden i vardagslivet över tid? Eftersom detta är en komplex upplevelse har hermeneutiken valts som metod. Tio intervjuer utfördes med två typer av livshotande upplevelser; olyckor och sjukdomar. Med en variation på 2–28 år sedan händelsen. Heideggers sätt att förstå människans värld i förhållande till sitt vara användes som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras genom en fördjupad tolkning med fyra teman. En ny värld dagas innefattar en tvingande insikt om ändligheten som följs av ett uppvaknande till och tacksamhet för livet. Den nya världens gemenskapliga självständighet innefattar integreringen av nya världen och livssynen som leder till drastiska livsförändringar då deltagarna brutit sig loss ifrån normer. Den nya världens tudelning innefattar att den gamla världen gör intrång, vilket leder till att för vissa deltagare minskar livssynens intensitet med tiden. Andra kan göra motstånd mot detta genom att ständigt integrera livssynen vilket leder till att den ökas. Den konstanta världen visar på att konfrontationen medfört en bestående livssyn och förändrat deltagarnas sätt att uppfatta världen, så att svårigheter är både lättare att hantera och mer kortvariga.

Det finns en skulptur som har börjat formas i tanken, som jag tänker mig är en del av den här essän och en del av min examensutställning. Den finns ännu inte i fysisk form, men den har en stegrande lust att bli till. Ett tag till får den röra sig fritt som en vild häst. När tiden är rätt ska den stanna i en frusen position och tilldelas sin fysiska form.En skulptur är full av beslut. Från början till slut och från topp till tå finns beslut. Jag tänker på en skulptur som tar en varelses gestalt, och hur besluten avtecknar sig med ögats riktning i förhållande till vart stortån pekar, med mungipornas små nyanser som avslöjar en sinnesstämning och händernas gester som välkomnar, avvisar eller skyddar, med fördelningen av kroppsvikten på fötterna som låter mig förstå om den vilar eller är på språng, med huvudets hållning som visar om den ställer en fråga eller ger ett svar. Alla dessa beslut tas under arbetet med en skulptur, men så händer något – ett misstag. Det ena ögat hamnar en aning snett och skelande, den fasta blicken som skulle se rakt in i betraktarens ögon förvandlas till skör osäkerhet, den som får mig att ömma för skulpturen. Ett misstag blåser liv i tinget och blir plötsligt den viktigaste och mest värdefulla kvaliteten hos skulpturen. / [I examensarbetet ingår utställningen "När jag tröttnade försökte jag hitta på nya sätt för oss att leka":] En rumslig installation bestående av en rund plattform ca 2,4 meter/diameter på golvet, över den hänger en roterande regnbåge ca 2,4 meter bred. Över regnbågen hänger en snömaskin som är styrd av en rörelsecensor i rummet, när någon stiger in dalar snön en kort stund. På ena kortsidan av rummet hänger en skulptur föreställande 5 blå droppar/tårar i en lodrät rad sammanlänkade med krokar. På motsatt vägg hänger en skulptur föreställande en hästsvans i regnbågsfärgat hår. På en av långsidorna hänger en skulptur föreställande ett enhörningshorn fäst på en\"trofé tavla". Material: Trä, gips, jesmonite, glasfiber, färg Teknik: Skulptur, blandad teknik