<p>Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden.</p><p>Frågeställningen som besvaras är: ”Vad har förskolebarn för tankar om döden?”</p><p>Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland.</p><p>Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med.</p><p>Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet. Deras teckningar visade också en bred variation av tolkningar av döden.</p> / <p>The purpose of this thesis is to gain an insight into pre-school pupils’ thoughts concerning death.</p><p>The question at issue is: “What thoughts do pre-school pupils have concerning death”?</p><p>Qualitative interviews have been done with ten pre-school pupils of four to six years of age which are the foundation of this work. Drawings by the children that clarify their thoughts are also included in the thesis. The pupils all go to the same pre-school in Värmland.</p><p>Everything that is said in the interviews is only applicable to the pre-school pupils that have been interviewed and can not be generalized to apply to other pre-school children.</p><p>This thesis proves that pre-school pupils have an open mind regarding death. The children have had a wide range of thoughts on the subject. Their drawings also showed a wide range of interpretations regarding death.</p>

Essän är en novell som beskriver en ung kvinna och hennes vänskap med en äldre kvinna och deras gemensamma ensamhet och relation till staden Helsingfors och att leva som en språklig minoritet. Den tar också upp relationen mellan människor och insekter samt människors relation till arkitektur och platser. En del av handlingen står i dialog med finlandssvensk litteratur och konst. / [I examensarbetet ingår utställningen "och ibland gräsen sten och ord":] Utställningen bestod av tre verk: Jag tänke på en grej 1900-1999: Digitalt bildspel med 1000 fotografier av dödsårtal från gravstenar. Bildspelet räknade upp från 1900 till 1999 i 10-sekundersintervaller och började sedan om med ett nytt 1900-tal. Totalt 10 olika 1900-tal. De kursiva orden: Dikter från dödsannonser från ett år i Dagens nyheter nålade på en anslagstavla i linneväv, 200x120 cm. I ljust minne bevarad: Symboler från dödsannonser i Dagens nyheter sorterade efter motivkategDigital projektion, tidningsurklipp, anslagstavla, nålar, byrå, plastaskarori och placerade i askar ovanpå en liten byrå. Material: Digital projektion, tidningsurklipp, anslagstavla, nålar, byrå, plastaskar Teknik: Fotografi/Digitalt bildspel, kollage, installation Mått/längd på film/video: 166 minuter, 200x120cm, 60x40x30 cm

En analys av Patti Smiths lyrik med utgångspunkt av en närläsning i den centrala tematiken död och utanförskap.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.

Bakgrund: Sjuksköterskors roll är att främja patienternas hälsa och välbefinnande fram till döden. Det är viktigt att visa förståelse för patientens livsvärld och även ta hänsyn till de existentiella, spirituella och kulturella behoven. Palliativ vård har som mål att lindra lidande, där innefattas de existentiella, spirituella och psykologiska delarna hos patienten. Människor har olika attityder inför döden, i samband med livets slutskede uppstår ofta tankar kring meningen med livet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ta del av det existentiella hos patienter i livets slutskede. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt baserat på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i 3 kategorier; att möta patienter i livets slutskede, det kan vara utmanande för sjuksköterskan och professionsrelataterade möjligheter. Sjuksköterskor känner sig priviligerade att få ta del av patientens tankar. Det kan upplevas utmanande att tillgodose de existentiella och spirituella behoven. Sjuksköterskor upplever stöd från kollegor som viktigt. Konklusion: Det ingår i den palliativa omvårdnaden att tillgodose de spirituella och existentiella behoven och inte enbart lindra det fysiska lidandet. För detta krävs att sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt och en nyfikenhet inför att förstå patientens livsvärld.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur förskollärare upplever arbetet med att hantera barns tankar om döden i förskolans pedagogiska kontext. Jag ville ta reda på hur förskollärare beskriver att de förhåller sig till barns frågor och upplevelser av döden, vilken beredskap förskollärare menar att de har vid möte av barns frågor om liv och död och hur förskollärare anser att barns funderingar kring livsfrågor hanteras i arbetslaget. För att samla ihop data till studien har jag använt mig av tre intervjuer med förskollärare som har arbetat olika länge i förskolans verksamhet samt har varierande erfarenheter. Resultatet visar att döden är ett återkommande begrepp som barn är nyfikna på eftersom det är abstrakt för dem. För att barn ska få en bättre förståelse av döden bör förskollärare förklara begreppet på ett konkret sätt menar informanterna. Resultatet visar även hur viktigt det är att barn får bearbeta sina upplevelser av döden för att få en förståelse av verkligheten. Slutsatsen är att ämnet är svårt men viktigt att synliggöra i förskolans verksamhet.

<p>Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.</p>

No description available.

Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar. Resultat: Sjuksköterskor förhåller sig till döden som värdig eller ovärdig. Erfarenhet och tid påverkar sjuksköterskors förhållningssätt i vårdarbetet. Känslomässig balans mellan närhet och distans var viktigt för sjuksköterskorna och deras förhållningssätt till döendet och döden påverkades av existentiella frågor och acceptans. Ett empatiskt förhållningssätt eftersträvades. Sjuksköterskor bearbetar händelser och reflekterar framförallt med hjälp av informellt stöd. Konklusion: Sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet olika, de använder sig av medvetna och omedvetna bemästringsstrategier, så kallad problemfokuserad och emotionsfokuserad coping. / Background: Every year, around 95 000 people die in Sweden. Most die after a prolonged illness, and care for their last time in the life in specific residential or in their own home. Nurses will encounter death in various situations throughout their working lives. Nurses pertains a professional group which extend a big risk with emotional confrontation and extreme situations. Knowledge about what effect them and how they approach death and dying, can improve a more open and aware attitude in the nursing care. Aim: To illuminate nurses attitude toward death and dying in care, as well as what affect them in their approach. Method: General literature review by database searches. Result: Nurses approach death as worthy or unworthy. Experience and time affect nurses' attitude in health care work. Emotional balance between proximity and distance was important, the existential questions and acceptance affected nurses in their idea of dying and death. They pursue an emphatic approach. Nurses processes events and reflect mainly using informal support. Conclusion: Nurses has different attitude towards death and dying, they use conscious and unconscious compensation strategies, also known as problem-solving and emotions-solving coping.

Syftet med det här arbetet är att få en insyn i vad förskolebarn har för tankar om de frågor som berör döden. Frågeställningen som besvaras är: ”Vad har förskolebarn för tankar om döden?” Kvalitativa intervjuer har skett med tio förskolebarn i åldrarna fyra till sex år vilka ligger till grund för undersökningen i arbetet. Även teckningar av barnen som förtydligar deras tankar ingår i undersökningen. Förskolebarnen tillhör samma förskola i Värmland. Det som sägs i intervjuerna kan inte generaliseras att gälla alla förskolebarn, utan gäller enbart för de förskolebarn som intervjuerna är utförda med. Undersökningsresultatet påvisar att förskolebarn har en öppen syn på döden. Barnen har haft tankar om det mesta som berör ämnet. Deras teckningar visade också en bred variation av tolkningar av döden. / The purpose of this thesis is to gain an insight into pre-school pupils’ thoughts concerning death. The question at issue is: “What thoughts do pre-school pupils have concerning death”? Qualitative interviews have been done with ten pre-school pupils of four to six years of age which are the foundation of this work. Drawings by the children that clarify their thoughts are also included in the thesis. The pupils all go to the same pre-school in Värmland. Everything that is said in the interviews is only applicable to the pre-school pupils that have been interviewed and can not be generalized to apply to other pre-school children. This thesis proves that pre-school pupils have an open mind regarding death. The children have had a wide range of thoughts on the subject. Their drawings also showed a wide range of interpretations regarding death.