No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund En människa är enligt nuvarande svensk lagstiftning död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Döendet innebär tiden före döden, då behandling går från att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden växer frågorna, farhågorna samt insikterna och behovet av information och tröst är således stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivå. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som är döende är betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjälpmedel för att göra det meningsfullt för båda parter. Det är exempelvis viktigt att lyssna på barnet, att utgå från att barnet alltid har rätt och att anpassa samtalet efter barnets utvecklingsnivå. Det är även viktigt att skapa en god relation till föräldrarna, då de utgör barnets största trygghet. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om döden med barn, i åldrarna 3-12 år, som är döende. Metod Då studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om döden med barn som är döende valdes en kvalitativ metod med deskriptiv design. Sex sjuksköterskor med minst två års erfarenhet av att arbeta med barn som är döende intervjuades. Resultat Sjuksköterskorna menade att barn som är döende vet om att de ska dö. En del uppgav att de inte fått några frågor om döden från något barn, medan andra ofta fick frågor. De beskrev hur barn ville skydda sina föräldrar vilket kunde resultera i att samtal om döden uteblev. Minskad ångest och oro beskrevs som vinster med samtal. Sjuksköterskorna upplevde att man inför samtal med barn som är döende kunde förbereda sig genom att inhämta kunskap och reflektera över egna föreställningar om döden. De beskrev strategier för att underlätta samtalet och berättade att de i sitt arbete kom nära familjerna och kunde ha svårt att hålla en professionell distans. Sjuksköterskorna belyste även en rad faktorer i omgivningen som kunde påverka samtalet. Samtliga underströk föräldrarnas betydande roll för och i samtalet med barn. Andra faktorer som ansågs inverka var attityder, miljö samt hjälpmedel. Slutsats Författarna till föreliggande studie ser ett behov av forskning som dels kan generera riktlinjer och PM som kan underlätta i samtalet om döden med barn som är döende, och som dels kan vara till stöd då sjuksköterskor vill vägleda föräldrar att skydda sina barn genom att samtala om döden och inte genom ett undvikande av ämnet.

Döden är något som för alla människor är oundviklig, men samtidigt ett tabu och ett stigma i dagens samhälle. Vid en diagnos av en dödlig sjukdom där allt hopp om bot är borta genomgår patienten olika känslostadier på vägen mot eventuell acceptans av döden. Att kunna nå en viss acceptans av döden som naturlig är för individen ofta svårt och vägen dit är ofta fylld av rädsla. Den mentala processen är krävande både för patienten och de som står patienten nära. Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna patienters rädslor inför döendet och behov av kommunikation i samband med livets slutskede. Studien är i form av en litteraturstudie och sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar ofta på stora svårigheter med att kunna prata om sina rädslor med närstående, därför är det nödvändigt för vårdpersonal att kunna vara ett stöd för patienten. Det behöver inte alltid bestå i en verbal dialog mellan patient och vårdgivare, utan även att vara tillgänglig och lyssna skattas högt av patienten. Om en patient i livets slutskede kan ventilera sina rädslor inför döden är det ofta till stor hjälp och leder till ett minskat lidande. Patienterna upplever även en stark rädsla inför det okända som döden innebär. Det leder till ett ökat lidande hos den döende människan, men även rädslan över att förlora sin värdighet, uppleva smärta, att förlora kontrollen över sin kropp eller att lämna sina närstående kan vara stor. / Death is something that for all people is unavoidable, but at the same time a taboo and a stigma in todays’ society. When a patient gets a diagnosis of a deadly decease where all hope of recovery is gone, different stages of emotion on the way to eventual acceptance of death can be seen. To be able to reach a certain level of acceptance of death as a natural part of life is for the individual often hard and the way to acceptance is often filled with fear. This mental process is demanding both for the patient and the ones that are in the close social environment. The aim of the study was to shed light over adult patients’ fears regarding death and the need for communication in the end of life. The study is a literary review and all together 12 scientific articles have been analyzed. The result shows often great difficulties for the patient to be able to talk about the fears regarding death with the relatives, which makes it important for the nursing staff to be able to be a support for the patient. It doesn’t always have to be in a verbal dialogue between patient and caregiver, but also to make oneself available and to listen is much appreciated by the patient. It can often be of great help and lead to an eased suffering if a patient in the end of life is able to ventilate the fear of death. The fear of the unknown that is a part of death is often strong and leads to a increased suffering for a dying person, but even the fear of losing dignity, experiencing pain, losing control over the body or leaving the relatives behind can be immense.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om bilderböcker riktade till barn med tema döden kan förankras i forskning kring hur vuxna bör tala med barn om nämnda ämne. Studiens metod är kvalitativ textanalys och studien utgår från diskursanalys som teoretiskt perspektiv. I resultatet framkommer att de diskurser som finns i bilderböckerna gällande döden är följande fyra; diskursen om att döden är livets slut, diskursen om att den avlidne blir en ängel i himlen, diskursen om att den avlidne bör begravas samt diskursen om att man ska känna sorg och nedstämdhet. Diskurserna stämmer relativt väl överens med tidigare forskning angående hur vuxna bör angripa ämnet i förhållande till barn. Studien finner således att de analyserade bilderböckerna motsvarar de riktlinjer som finns gällande hur vuxna bör prata med barn om döden på ett relativt tillfredsställande sätt. Bilderböckerna är dock sällan tillräckligt konkreta och informativa, vilket riktlinjerna betonar vara mycket viktigt.

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige och ett stort antal av dessa dödsfall sker på sjukhus. Som sjuksköterska är det därför svårt att undvika mötet med döden och detta kan påverka sjuksköterskan både på det personliga och professionella planet. Trots att döden är en del av omvårdnadsarbetet kan den aldrig göras rutinmässig då döden är ett komplext fenomen. Kunskap om sjuksköterskors upplevelser kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskans förmåga att kunna hantera de känslomässiga situationer som kan uppstå när en patient går bort. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med att en patient avlider. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudfynd. Dessa var att sjuksköterskor upplevde att relationen till patienten är betydelsefull, de upplevde känslor av otillräcklighet och de fick en ökad medvetenhet om döden. Slutsats: Döden är ett ämne som kan uppfattas som känsligt och svårt att prata om. Sjuksköterskan påverkas känslomässigt av mötet med döden och relationen till patienten påverkar hur sjuksköterskan upplever patientens bortgång. Genom denna studie uppmärksammas sjuksköterskors upplevelser av döden för att skapa förståelse och möjliggöra ett mer öppet förhållningssätt till ett komplext ämne. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka huruvida sjuksköterskors upplevelser kan skilja sig åt i olika vårdmiljöer.

Studiens syfte är att kartlägga hur bilderböcker, som har fokus på döden, presenterar den religiösa mångfalden. Religiösa symboler, riter och berättelser kartläggs utifrån de fem världsreligionerna. Studien är en kvalitativ ikonotextanalys med en fenomenografisk ansats, vilket betyder att jag läst, kategoriserat och tolkat fem bilderböcker för barn i åldrarna 1-6 år. Bilderböckerna kommer från en bibliotekskategorisering benämnd död och sorg, där de valdes ut utifrån att studien skulle visa på en mångfald. Böckerna lästes och frågor besvarades utifrån en frågeguide, som skapats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Svaren har sedan kategoriserats utifrån tre kategorier; symboler, riter och berättelser. När resultatet var gjort jämfördes data utifrån symboler, riter och berättelser i de fem världsreligionerna.   I resultatet framkom att det finns en mångfald av symboler, riter och berättelser i bilderböckerna. Exempelvis finns kistor, kors och präster med. En begravning sker i fyra av fem böcker. Alla böcker ger någon form av förklaring till vad som sker efter döden. Både konkreta, som att kroppen går från varm till kall och läggs i jorden, och abstrakta förklaringar, exempelvis att den döde ska på en evig resa, hamnar i himlen eller återföds.   Bilderböckerna visar en mångfald men den är inte tillräcklig. Barn behöver få en större inblick i världsreligionerna och dess mångfald, för att få möjligheter att själva ta ett aktivt religiöst val men framför allt för att respekt och förståelse mellan individer ska finnas. Ordet religion finns inte med i bilderböckerna och barn behöver hjälp med förståelsen av symbolerna, riterna och berättelserna, för att göra kopplingen mellan bilderböckerna och religion.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 – 5. Vi motiverar val av teori och vi skriver även om vårt urval, genomförande,etiska principer, tillförlitlighet och giltighet.4RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att flera av barnen uppfattar döden som någothemskt och läskigt, samt att man dör genom sjukdom, olycka eller av ålder. Några av barnenhar även svarat att de tror att man dör för att alla människor på jorden ska få plats.Flera av barnen har aldrig varit med om att någon dör och visste därför inte hur det kändes.Efter döden tror många av barnen att man kommer till himlen eller helvetet, att man föds pånytt eller att själen vandrar vidare till en ny människa eller ett djur. Sex av barnen tror att mankommer till himlen eller till helvetet. Två flickor tror att man föds på nytt, att själen gårvidare till en ny människa eller till ett djur. Barnen pratar om döden ibland, främst när det harhänt något. En flicka vill prata mer om döden, men det är aldrig någon som frågar henne. / Uppsatsnivå: C