Uppsatsen är en kvalitativ studie av bilderböcker, från 1970-talet och 2000-talet. I början av uppsatsen presenteras en historisk tillbakablick i bilderbokens historia för att skapa förståelse för hur bilderboken är uppbyggd och vad den innehåller idag. Studien behandlar olika teman i bilderböcker, förskola, döden, skilsmässa och invandring. Med fokus på ett visst tema från 1970-talet, sedan har denna jämförts med en bok från 2000-talet som analyserats med samma utgångspunkter. Inspirerade av en tidigare studie har vi utgått från följande frågor för vår analys: hur samspelar text och bild i bilderboken? Hur beskriver bilden händelsen i boken? Stämmer skildringen i boken överens med sin tid samt vad finns det för skillnader respektive likheter i våra utvalda bilderböcker inom särskilda teman, i jämförelse 1970-tal samt 2000-tal? I resultat och analys presenteras böckerna, vad de handlar om, en deskriptiv analys av vardera bok och en jämförande analys. Sedan skrivs en sammanfattande analys, då de båda tidsepokerna, 1970-tal och 2000-tal jämförs. Det vi generellt har sett är att 1970-talets bilderböcker präglas av det socialrealistiska samhället och är mer av faktakaraktär. 2000-talets bilderböcker är individualistiska, vi får höra barnens egna tankar och känslor i dessa, något tyngre ämnen inom bilderboksvärlden. Trots att dessa är lite tyngre ser vi mycket humor i böckerna, likaså blinkningar till de vuxna läsarna. I slutdiskussionen behandlas att det idag inte skrivs mycket bilderböcker på teman som exempelvis alkoholism. Sedan tas också upp huruvida bilderboken har låg status i samhället och vad detta kan innebära för framtidens barn.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Sjuksköterskor inom palliativ vård behöver på ett effektivt sätt hantera stressorer för att hindra att patienterna påverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och &apos;compassion fatigue&apos;. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor använder för att hantera de stressorer de utsätts för i palliativ vård. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vår litteraturstudie av artiklar inom området funnit tre huvudkategorier; Att sätta gränser, Att ha en tillåtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver gränser på olika sätt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillräckligt engagerad för att göra ett bra jobb. I resultatet visas att det finns flera olika sätt att känna sig stöttad på. Främst verkar det ändå som att det är stöd från kollegorna och inom arbetsgruppen som är viktigt. Att känna att de gör ett meningsfullt arbete och att vara till hjälp för någon är också viktigt. Detta säger sig sjuksköterskorna kunna uppnå bland annat genom att ta hand om sig själva och att se på döden som ett naturligt avslut av livet och i en del fall till och med se döden som god. Vi tycker det vore intressant att se mer forskning om vad det har för betydelse för välbefinnandet vilket sätt man väljer att hantera stressorerna inom den palliativa vården på. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter i palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet sammanställdes i sex stycken teman: att inte veta vad man skall säga, tyst kommunikation, känslor som hinder, kunskap, anhörigas påverkan på kommunikationen samt andliga samtal. Sjuksköterskor ser kommunikationen med döende som något viktigt, samtidigt som de är rädda för mötet med döden.</p><p> </p>

No description available.

<p>I det här arbetet har jag gjort intervjuer med fem grundsärskolelärare om hur de bearbetar frågor om döden med sina elever. Om detta finns mycket få undersökningar. Endast en bok i Sverige behandlar ämnet utvecklingsstörda och döden. De beskrivningar av situationer från tillfällen då lärarna bearbetat dessa frågor är avidentifierade. Lärarna har fått läsa utskrifter av intervjuerna och haft möjlighet att reagera på dessa före mina tolkningar av dem. Den utvecklingsteori som ligger till grund för arbetet är Gunnar Kyléns A-,B-,och C-stadier. Kylén utgår mycket från Piagets teorier.</p>

<p>PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.</p><p>METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.</p><p>RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals.</p> / <p>SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna.</p><p>METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier.</p><p>RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>In this work, I have chosen to write about children in grief. Since children in grief is a large area, I have chosen to focus on how preschool handles and works with children who has loosed a parent, siblings or a play-mate by death. The aim of this work is to contribute knowledge about how you in preschool can handle and work with children in grief. To get answers to my questions, I have studied the current literature in the field. I have also interviewed five people with experience and knowledge of work with preschool-children affected by grief.  In my work, I have come to the conclusion that preschool has a great influence to children affected by grief. The preschool-child can get the everyday routines that are important for the child confidence. It is also important that as a preschool teacher be there for the child and to really listen and show understanding when the child tells about their experiences and feelings.</p><p> </p>

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians. METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories. RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals. / SYFTE: Att ta reda på hur identitetsskapande och gemenskap yttrar sig inom black metal-kulturen, att få en inblick i varför folk dras till black metal, samt vad det fyller för funktion för anhängarna/utövarna. METOD: Analyser av intervjuer gjorda av författarna. Utöver dem nyttjas litteratur, främst i bokform, för teorier. RESULTAT: Vi har sett att det finns black metal-gemenskaper, trots en stark individualism inom kulturen. Och döden är viktig för kulturens och individernas överlevnad.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors förhållningssätt till samtal om döden med äldre och vilka kommunikationssätt de använder. Studien genomfördes genom intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor. En intervjustudie och innehållsanalys användes, det resulterade i två huvudteman. Huvudtema ett: förhållningssätt, med subtema god lyssnare, tid och miljön och subtemat sjuksköterskors egen syn på döden. Huvudtema två: kommunikationssätten, med subtemat verbal och icke-verbal kommunikation. Tiden var en viktig faktor, att kunna ge av sin tid för samtal med den äldre, men oftast på vårdavdelningen var det ont om tid och detta gjorde att sjuksköterskorna kände av stress. En annan faktor var att lyssna, sjuksköterskorna behövde vara goda lyssnare, även om de inte alltid hade svaren och sjuksköterskornas egen syn på döden var öppen. Deras egna känslor om döden påverkade inte omvårdnad av den äldre. Kommunikationssättet som dominerade var det verbala och de icke-verbala, som beröring användes endast när de trodde att den äldre behövde det. Slutsatsen var att sjuksköterskorna inte använde undanflykter för att samtala om döden, istället var det dagens stressade sjukhusmiljö som gjorde att tiden till samtal med äldre om döden inte räckte till. Sjuksköterskorna verkade inte reflektera att de använder sig av den icke-verbala kommunikationen samtidigt som den verbala kommunikationen. / The purpose of this study was to gain knowledge about nurse’s attitudes to conversations about death with elderly´s and which communication ways they use. The study was carried out by interviews with four legitimated nurse´s. An interview study and substance analyze where used, it resulted in two headthemes. Headtheme one: attitude, with subthemes good listener, time and environment and the nurse´s own view on death. Headtheme two: communication ways, with the subtheme verbal and non-verbal communication. The time were an important factor, being able to give time for conversations with the elderly, but often on the ward there was lack of time and that made the nurse´s feel stress. Another factor was to listen, the nurse´s had to be good listener, even if they didn’t always have the answers and nurse´s own view of death were to be open. There own feelings about death didn’t influence with the nursing care of the elderly. The communication that dominated where the verbal and the non-verbal, like touch where only used when they thought the elderly needed it. Conklusion is that nurse´s don´t use excuses to conversate about death, instead it´s the stressful hospital envoirment that made the time not enough to conversate with elderly´s about death. The nurse´s seemed not to reflect that they use the non-verbal communication at the same time as the verbal communication.