Abstract.Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ”Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola.När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset. Skollagens formulering tillsammans med ett historiskt perspektiv på utbildningens funktion påvisar bilden av att utbildning syftar till att säkra framtiden för samhället och för individen. Utbildningens möte med det sjuka barnets tankar kring sin sjukdom, sina rädslor och sin framtid formulerade vårt syfte. Således är syftet med studien att undersöka hur personer som varit allvarligt sjuka som barn resonerar kring att utbilda sig under sjukdomstiden, i relation till personens tankar om döden och framtiden. Materialet till studiens analys samlades in genom kvalitativa intervjuer med tre personer som tidigare varit allvarligt sjuka, samt med en förälder och en sjukhuslärare. Analysen visar att sjukhusskolan representerade något som intervjupersonerna ansåg var normalt, vilket visade sig vara det som inte förknippades med deras sjukdom. Intervjupersonerna upplever att de under sjukdomstiden inte ingått i skolans stora sammanhang och därför inte kunnat ta del av skolans normer och de jämnåriga kulturerna. Två perspektiv på utbildning lyftes. Ett där utbildning inte är nödvändig för att individens framtid ska säkras och ett annat som förmedlar en föreställning där utbildning sätts i samband med att som vuxen få, vad de anser är, ett bra arbete. I förhållande till intervjupersonernas osäkra framtid skapades deras rädslor. Intervjupersonernas egen vilja tillsammans med familjens sätt att förhålla sig till döden har avgjort vilka strategier som intagits för att mildra deras rädsla. Strategierna visade sig vara att fokusera på behandlingen och på att bli frisk. Denna strategi grundade sig i hur familjen förhöll sig till hoppet om en sjukdomsfri framtid.Nyckelord: Sjukhusskola, sjukdomstid, allvarligt sjuk, barn, cancer, utbildning, hopp, rädsla, framtid, döden. / English. When a child is suffering from a serious illness it may mean that they cannot participate in the education at their home school for a long period of time. The Swedish Education Act (Skollagen, 2010) explains that children in hospital care will be offered education in the hospital. The Education Act’s formulation along with a historical perspective on education indicates that the main purpose of education is to ensure the future of society and for the individual. The purpose of this study focuses on the sick child’s thoughts about their illness, their fears and their thoughts about the future discussed in relation to this image of education as future oriented. Thus, this study aims to examine how people who have been seriously ill as children conceive of the notion of educating themselves during their illness, in relation to the person’s thoughts about death and the future. The material for the analysis was gathered through interviews with three people who have been seriously ill, one parent and one hospital teacher. The analysis shows that the hospital school represented something that the respondents experienced as normal, which turned out to be something that is not associated with their disease. The respondents’ experience that they, because of the illness, were not included in the larger context of school and therefore could not take part in the school's norms and the peer cultures. Two perspectives were highlighted regarding education. One concerns the fact that education is not necessary to ensure the individual's future and another that conveys a notion that education is associated with getting (what the respondents considered) a good job as an adult. The respondents’ fears arose in relation to their uncertain future. Their own wills along with the family's way of relating to death decided the strategies taken to alleviate their fears. These strategies proved to be to focus on the treatment and becoming healthy. This strategy was based on how the family reacted to the hope of a disease-free future.Key words: Hospital school, time of disease, seriously ill, child, cancer, education, hope, fear, future, death.

Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död. / The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family.

Intensivvården är ett fält där patienter vårdas för livshotande tillstånd. Där, trots en snabb teknologisk utveckling, det inte alltid är möjligt att rädda patientens liv. De här patienterna avlider för det mesta på IVA eller annan avdelning på sjukhuset. Data från palliativa registret tyder dock på att patienter i hög utsträckning önskar dö i hemmet om det är möjligt. Möjligheten att överföra patienter från intensivvårdsavdelning (IVA) till hemmet finns i vissa delar av världen men betraktas i de flesta länder som något extraordinärt. I det aktuella examensarbetet utforskas tidigare forskning inom området. Syftet med examensarbetet var att övergripande sammanställa forskning kring hur överföring av intensivvårdade patienter till hemmet i livets slutskede beskrivs. Examensarbetet har genomförts som en integrativ sammanställning av alla återfunna studier publicerade de tio senaste åren i fyra stora databaser. Resultatet visar att perspektiv från patient, anhöriga och personal står i centrum. För patienter och anhöriga handlar beslutet om att utöva sin autonomi och på ett värdigt sätt avsluta sitt liv. Kultur är en viktig faktor. Hos personalen dominerade tankar om hur överföringen ska gå till och kring vilka patienter som var lämpliga att överföra. Arbetet visar att överföring hem från IVA sker i flera delar av världen och att de som har varit inblandade i stort är positivt inställda. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i hela processen, från att stödja patientens autonoma förmåga, samordna resurser och även i genomförandet av själva transporten. / Intensive care is an area where patients are treated for life threatening conditions where, even if development is happening quickly, the patients’ lifes cannot always be saved. These patients usually die at the ICU or in other general hospital wards. Data from the Swedish palliative register shows that a large portion of patients would prefer to die at home. The possibility to transfer patients from the ICU to home before death exists as a practice in some parts of the world but is usually seen as something out of the ordinary. In this master thesis earlier published studies on this practice were explored. The purpose was to describe the existing research regarding transferring patients from the ICU home to die. The method has been an integrative review of all retrieved articles published in four big databases during the last ten years. The results showed that the perspectives of patients, relatives and personnel are central. For patients and their relatives, the question of personal autonomy and a dignified end of life are of importance. For ICU staff the views are dominated by more practical concerns regarding how a transfer can be made and which patients were suitable for the practice. Transfer home from the ICU to die is happening around the world and those that have been involved report positive experiences. The ICU nurse plays an important role in the whole process, from first identifying the patient’s autonomic capacity in order to make such a decision, to coordinating resources and preparation of the transfer, and even in performing the transfer.

Bakgrund: En personcentrerad vård är central för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. I en personcentrerad vård ingår att kunna möta patienten i hens tankar kring existentiella ämnen, såsom döden. Forskning visar att det finns ett behov hos patienter som vårdas palliativt att ha existentiella samtal om döden. Att ha de här samtalen kan vara ett sätt för patienten att hantera den sista tiden i livet. Dock pekar forskning på att behovet inte möts av vårdpersonal som tenderar att undvika den här typen av samtal. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ha existentiella samtal om döden med patienter som vårdas palliativt. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier kunde identifieras: Sjuksköterskan och det existentiella samtalet, Samtalstekniker som påverkade upplevelsen av samtalet samt Hinder för ett gott samtal. Sjuksköterskans upplevelser varierade och olika känslor uttrycktes. Det poängterades att ett aktivt lyssnande var en förutsättning för ett bra samtal. Samtalen kunde också upplevas som viktiga men svåra och ett behov av mer utbildning och tid för samtal uttrycktes. De tre kategorierna delades in i totalt sju subkategorier. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde att samtalen var svåra och gjorde dem osäkra. Även positiva känslor kunde uppstå och vikten av att ha existentiella samtal poängterades. För att kunna bedriva en god personcentrerad omvårdnad behöver patientens existentiella behov tas i beaktning och mer utbildning och tid för samtal är således önskvärt. / Background: A person centered approach to caring is essential to the nurses’ encounters with patients. A person centered care involves being able to talk to patients about their thoughts on existential matters, such as death. According to previous research, patients in palliative care express a need for having existential conversations about death. These conversations can be a way of handling the end of life stage. Although, research shows that health care professionals tend to avoid existential conversations. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of having existential conversations about death with patients in palliative care. Method: The literature review was carried out using a qualitative method. Ten articles were analyzed using a qualitative content analysis. Result: Three categories were identified: The nurse and the existential conversation, Conversational skills that impacted the experience of the conversation and Barriers to enable good conversations. Nurses expressed a variety of emotions and active listening was emphasized as a prerequisite for good conversations. The conversations were perceived as important although difficult, and a need for more education and time to talk was emphasized. The three categories were divided into seven subcategories. Conclusion: Existential conversations made nurses feel insecure. Positive experiences also occurred and the importance of the conversations were emphasized. To be able to offer a person centered care, the existential needs of patients has to be considered. Therefore, more education and time to talk is desirable.

The purpose of this paper consists of examining the different ways of thinking about death and life beyond death conveyed in the game Grim Fandango Remastered. This was done by using a theoretical framework consisting of a self invented definition of death called "Bodily death". This definition consists of common notions about death such as cessation of life functions like movement, metabolism, respiration and overall cessation of brain functions. It also included cessation of vital processes, which includes the ability to make energy transfer, making reparations, for example by cell replication, as well as the waste system of the body.  Besides this, the study examines the prevalence of dualism, a conception that views the soul essential to the individual's mental state. Two kinds of dualism were investigated, simple dualism with the assumption that the individual is made up of the soul, and compound dualism, where soul and body are dependent on each other for the survival of the individual. The study also examined the prevalence of materialism, a mindset where the individual is comprised of a combination of things without life or consciousness, in other words an existence dependent of the body. The results showed mainly a view that was non agreeable with bodily death, as the characters had many life signs such as breathing, ability to move, nutrition, metabolism and other signs of functions that would not be possible without the brain's functionality. Furthermore as shown with sprouted, the death within death in the game which consisted of becoming overgrown with flowers, showed signs of life rather than bodily death, as flowers have the vital process of photosynthesis. The game also showed mainly ideas of ​ dualism as the characters often was referred as souls. The kind of dualism that occurred most however was compound dualism because the game often implied that characters died when their bodies became destroyed.

No description available.

<p>Private religion is a faith that isn’t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it’s possible to create a personal religion and how such a process looks. The function of Internet for people’s religiosity is also examined. Three informants have been interviewed by e-mail. The common denominator is the faith in reincarnation. The result shows that there are some central points in common in their faith. They are critical of the traditional religion. The faith is chosen and is adapted to the personal needs. The individual is in the centre. There is a strong belief in the human being and her ability to influence her own life. Religious authorities are not important. Neither are religious ceremonies significant, the informants have instead created their own rites. A part of the thesis contains a study of religious forum on the Internet which shows that Internet can function as a traditional religious community. People can acquaint themselves with other people’s stories, ask questions and have there own thoughts virtually confirmed.</p> / <p>Privatreligion är en tro som inte utövas i organiserad religiös gemenskap. Många drar sig för att köpa ett religiöst koncept som någon annan redan definierat. Att välja trosföreställning baserat på egna preferenser passar en del moderna människor bättre. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att skapa en egen religion och hur en sådan process ser ut. Även Internets funktion för människors religiositet undersöks. Tre informanter har intervjuats via mejl. Den gemensamma nämnaren är tron på reinkarnation. Resultatet visar att det finns några centrala beröringspunkter i deras tro. De är kritiska till den traditionella religionen. Tron väljs och anpassas till de egna behoven. Individen är i centrum. Det finns en stark tilltro till människan och hennes möjlighet att påverka sitt liv. Religiösa auktoriteter är inte viktiga. Inte heller religiösa ceremonier är betydelsefulla, utan informanterna har utvecklat personliga riter. En del av uppsatsen består av en studie av religiösa forum på Internet vilken visar att Internet kan fungera som en traditionell religiös gemenskap. Personer kan ta del av andras berättelser, ställa frågor och få sina egen tankar bekräftade virtuellt.</p>

<p>Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.</p><p>Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna.</p><p>Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor.</p><p>Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.</p>

<p>Uppsatsen är skriven för att ge några tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svåraste situationer vi som lärare eller skolpersonal kan hamna i, när det gäller dödsfall eller svåra kriser i skolan. Under mina år på Högskolan i Gävle/Sandviken har jag funnit väldigt lite litteratur och fått ringa undervisning i ämnet krishantering. Det kändes därför angeläget för mig att fördjupa mig i ämnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring ämnet, ”skolan och döden”.</p><p>Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lägga upp en krishanteringsplan och hur man kan gå tillväga vid det första samtalet tillsammans med barnen. En annan författare, Theresa Huntley, berör i sin bok hur barn kan reagera i krissituationer.</p><p>Genom att studera ämnet har jag fått en djupare kunskap och insikt i hur viktigt det är att vi som lärare förbereder oss inför en av de svåraste uppgifter vi kanske möter någon gång under vår lärartjänst.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 vt 1998.

<p>Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.</p><p>Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.</p><p>Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ”skona” dem från det som är jobbigt.</p><p>När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.</p><p>Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1999.