Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst. De medverkande barnen visade en nyfikenhet, engagemang och en tydlig vilja till att reflektera i givna ämnen. Den insamlade data utgjorde en tydlig bild av barns oliktänkande runt begreppen levande, liv och död och livets uppkomst. / The main purpose of this study is to make children’s thoughts about life, death and their concept of origin of life visible. Through a combined biological- and philosophical perspective my aim is to make children’s diversity of thoughts visual. My chosen method for my study is semi-structured interviews integrated with drawings with children between 5-7 years old. In the result of the study children´s different way of understanding and expressing their thoughts about life become visible. The result also shows children’s different concept about origin of life connected to a naturalistic-, an evolutionary -and a creationist theory. I noticed a great curiosity and engagement from the participating children and a distinct commitment to reflect over given topics. The collected data gave a clear illustration of children’s different kind of thoughts of being alive, life and death and their understanding of origin of life.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Resultatet visar att de allra senaste utkomna bilderböckerna utmanar gränserna för bilderböcker för barn, men att de genom öppningar i texten, blir tillgängliga för barnläsaren.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser.

<p>Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors förhållningssätt till samtal om döden med äldre och vilka kommunikationssätt de använder. Studien genomfördes genom intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor. En intervjustudie och innehållsanalys användes, det resulterade i två huvudteman. Huvudtema ett: förhållningssätt, med subtema god lyssnare, tid och miljön och subtemat sjuksköterskors egen syn på döden. Huvudtema två: kommunikationssätten, med subtemat verbal och icke-verbal kommunikation. Tiden var en viktig faktor, att kunna ge av sin tid för samtal med den äldre, men oftast på vårdavdelningen var det ont om tid och detta gjorde att sjuksköterskorna kände av stress. En annan faktor var att lyssna, sjuksköterskorna behövde vara goda lyssnare, även om de inte alltid hade svaren och sjuksköterskornas egen syn på döden var öppen. Deras egna känslor om döden påverkade inte omvårdnad av den äldre. Kommunikationssättet som dominerade var det verbala och de icke-verbala, som beröring användes endast när de trodde att den äldre behövde det. Slutsatsen var att sjuksköterskorna inte använde undanflykter för att samtala om döden, istället var det dagens stressade sjukhusmiljö som gjorde att tiden till samtal med äldre om döden inte räckte till. Sjuksköterskorna verkade inte reflektera att de använder sig av den icke-verbala kommunikationen samtidigt som den verbala kommunikationen.</p> / <p>The purpose of this study was to gain knowledge about nurse’s attitudes to conversations about death with elderly´s and which communication ways they use. The study was carried out by interviews with four legitimated nurse´s. An interview study and substance analyze where used, it resulted in two headthemes. Headtheme one: attitude, with subthemes good listener, time and environment and the nurse´s own view on death. Headtheme two: communication ways, with the subtheme verbal and non-verbal communication. The time were an important factor, being able to give time for conversations with the elderly, but often on the ward there was lack of time and that made the nurse´s feel stress. Another factor was to listen, the nurse´s had to be good listener, even if they didn’t always have the answers and nurse´s own view of death were to be open. There own feelings about death didn’t influence with the nursing care of the elderly. The communication that dominated where the verbal and the non-verbal, like touch where only used when they thought the elderly needed it. Conklusion is that nurse´s don´t use excuses to conversate about death, instead it´s the stressful hospital envoirment that made the time not enough to conversate with elderly´s about death. The nurse´s seemed not to reflect that they use the non-verbal communication at the same time as the verbal communication.</p>

As a teacher, I will come in contact with different students with different prior knowledge and experience. The purpose of this study was therefore to investigate how the grief after losing a parent is made out in four children's books, and to compare how or when these depictions correspond to the research on child grief management and processing. This to see how it can be used in my future profession. The theoretical starting points were Vygotsky's theories of learning as well as previous research in the topics of grief management in children and children's literature on the subject of death. The method used for this study was a qualitative study of documents, more particularly a text analysis on four separate children's books. In the result the importance of reading with the children is discovered, but also the importance of talking with them about difficult subjects for them to grow up and being able to handle future difficulties. / Då jag ska arbeta som lärare kommer jag komma i kontakt med olika elever med olika förkunskaper och erfarenheter. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur sorgen efter att ha förlorat en förälder framställs i fyra barnböcker samt att jämföra hur eller om dessa skildringar motsvarar forskningen om barns sorghantering och bearbetning. Detta för att se hur det kan användas i mitt framtida yrke. De teoretiska utgångspunkterna var Vygotskijs teorier om lärande samt tidigare forskning i ämnena sorghantering hos barn och barnlitteratur med tema döden. Metoden som användes till denna studie är en kvalitativ dokumentstudie, närmare bestämt en textanalys på fyra skilda barnböcker och i resultatet uppdagas vikten av att läsa med barnen men även vikten av att samtala med dem om svåra ämnen för att de ska kunna växa upp och kunna hantera svårigheter i framtiden.

This paper argues that the notion of death is omnipresent and essential for Emmanuel Levinas through all periods of his thought, although not always explicitly thematized. It tries to show this through a close reading of, firstly, his early period as an explicit polemic against Martin Heidegger’s analysis of death in Being and Time; secondly, his middle period, as an implicit polemic against Alexandre Kojèves influential readings of Hegel; and thirdly, his late period, in the light of psychoanalytical theories about trauma, loss, mourning and survival. This paper further argues that this notion of death, explicitly or implicitly present through all periods of Levinas’s thought, can be characterized as a traumatic survival experience in which a refusal to mourn holds sway. Finally, the paper sketches some consequences that this survival experience of death might have for contemporary post-Levinasian philosophy, to be examined in future research.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt. Eftersom ämnet kan väcka många känslor ville vi vara förberedda på alla slags reaktioner. Under projektets gång har vi planerat vecka för vecka vad vi ska göra samt följt en övergripande tidsplan. Vi har också varje vecka skrivit en rapport om vad vi har gjort, vilka problem som vi har haft och vad som har fungerat bra. Vi tog kontakt med ett dagcenter och ett dagis och hittade bra människor att intervjua. De var alla mycket hjälpsamma och våra inspelningar gick bra. Vi var mycket nöjda med våra bilder och även ljudet. I klippningen har vi sett dokumentären växa fram och vi har haft lätt att se vilka klipp som passar in och vilka som inte gör det. Projektet har flutit på relativt smidigt och när problem har uppstått har vi lyckats lösa dem efter hand. Vi har lärt oss mycket och blivit säkrare på oss själva. Det har varit nyttigt för oss att arbeta med utomstående och med olika åldersgrupper. Att vi har skapat externa kontakter har också varit en bra erfarenhet. Vi har lärt oss att samarbeta och att lyssna på varandra. Det är viktigt att alla får komma till tals i en så här liten grupp. Vi tycker att det har varit spännande att göra ett sådant här stort projekt. Det har varit skönt att ha mycket tid till förfogande och att vi har fått lägga upp och genomföra projektet helt själva. Vi har utvecklats under projektets gång och vi känner oss nöjda med både projektet och slutresultatet. / Nanna: nanna_andreason@hotmail.com Camilla: camillahellman82@hotmail.com Sara: sarawengle@hotmail.com

Bakgrund: Alla vet med säkerhet att vi en gång kommer att dö. När någon närmar sig livets slut uppstår problem av psykisk, fysisk, social och existentiell karaktär. Döden kan mötas på olika sätt och hur mötet blir är individuellt. Patienten går igenom olika faser på vägen vilket resulterar i lidande och ifrågasättande av livsvärld. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att befinna sig i livets slut. Metod: Studien är en kvalitativ narrativ litteraturstudie med grund i självbiografier, dessa speglar upplevelser av att befinna sig i livets slut. Resultat: Patienter i livets slutskede får ett behov av att söka meningen till varför sjukdomen drabbat dem. De för resonemang om existens och hur den kommande döden påverkar dem och deras anhöriga. Patienter beskriver känslan av bakslag när tillståndet försämras efter en period av bättring. De funderar över vad som faktiskt är viktigt i livet och hur sorg hanteras. Slutsats: Det är ett viktigt ämne att ta upp då relativt lite material finns. Mer forskning behövs för att ännu bättre kunna ge patienterna den vård de behöver. / Background: Everyone knows for sure that we will once die. When someone approaches the end of life, problems of mental, physical, social and existential nature arise. Death can be met in different ways and how that meeting will be is individual. The patient goes through different phases along the way, resulting in suffering and questioning of life. Purpose: To highlight the patient's experience of being in the end of life. Method: The study is a qualitative narrative literature study based on autobiography, which reflect the experiences of being in the end of life. Result: Patients in the end of life have a need to seek the meaning of why the disease has affected them. They argue about existence and how the upcoming death affects them and their relatives. Patients describe the feeling of setback when the condition deteriorates after a period of improvement. They think about what is actually important in life and how sorrow is handled. Conclusion: It is an important topic to address when relatively little material is available. More research is needed to better provide patients with the care they need.

I den här uppsatsen undersöker jag filosofen Edmund Burkes begrepp det sublima i förhållande till visualiseringen av kontroll och död i sju målningar som representerar scener från tjurfäktningar. Här står konstnärerna Arturo Michelena (1863-1898), Pablo Picasso (1881-1973), Porfirio Salinas (1910-1973) och Roberto Domingo y Fallola (1867-1956) för bildunderlaget. I undersökningens första analyskapitel belyser jag vikten av en tjurfäktares kontroll över tjuren och menar att denna kontroll är nödvändig för att det sublima överhuvudtaget ska kunna göra entré i arenan. Paradoxalt nog kräver det sublima även en rubbning av denna kontroll, vilket den otämjda tjuren bidrar till att förmedla. Den visuella sublimiteten uppstår först när kontrollen och icke-kontrollen balanseras, och visar sig vara starkt förknippad med den betraktarnatur den grundar sig på. I det andra analyskapitlet diskuterar jag representationen av död, vilken jag kopplar samman med motiv som framförallt visualiserar den skadade och döende hästen samt den vårdslösa och massiva tjuren. Här argumenterar jag för att hästens lidande är nödvändig för tjurfäktningens totalitet då den förstärker tjurfäktningens skådespel på liv och död. Mina bildanalyser baseras på semiotikens denotation och konnotation, och understöds av litteratur som behandlar tjurfäktningens estetiska och konstnärliga element i två utvalda tjurfäktningsteman, där mötet mellan tjurfäktare och tjur är det första, och målningar som porträtterar en tjur, en eller flera tjurfäktare samt en eller flera hästar det andra.

Background: Nurses have the task of treating relatives professionally in connection with death, this is a complicated task and an individual experience. This means that no treatment is uniform. Purpose: Describe nurses' experiences of treating relatives in death situation in different care environments. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 11 qualitative articles. Results: Through analysis, two themes were identified which is Restrictions in the treatment and Strategies in the treatment. The theme restrictions in the treatment have three sub-themes Lack knowledge, Feeling inadequate and Unmanageable emotions. The second theme Strategies in the treatment have tree themes Creating relationships, Communicating with relatives and the importance of the reflection. The first theme highlights negative experiences that caused nurses to feel limited. The second theme highlights nurses' positive experiences of using different strategies in the treatment that helped to be able to handle the situation. Conclusion: Based on this, conclusions are drawn that by initiating relationships, improving communication, and reflecting, nurses can develop, manage their emotions, and feel support, which leads to the nurses being able to have a better treatment. Nurses can overcome problems that arise in the treatment using different strategies. / Bakgrund: Sjuksköterskor har i uppgift att bemöta anhöriga professionellt i samband med döden, detta är en komplicerad uppgift eftersom döden är en individuell upplevelse. Detta leder till att inget bemötande är enhetligt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i samband med döden i olika vårdmiljöer. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes av 11 kvalitativa artiklar. Resultat:  Genom analys identifierandes två teman Begränsningar i bemötandet och Behov av strategier i bemötandet. Temat Begränsningar i bemötandet innehåller tre subteman Att sakna kunskap, Att känna sig otillräcklig och Att inte kunna hantera sina känslor. Det andra temat behov av strategier i bemötandet innehåller tre subteman Att skapa relationer, Att kommunicera med anhöriga och Att reflektera i profession. Första temat belyser negativa upplevelser som orsakade att sjuksköterskor kände sig begränsade. Andra temat belyser sjuksköterskors positiva upplevelser av användning av olika strategier i bemötandet som hjälpte att kunna hantera situation. Slutsats: Utifrån detta dras slutsatser om att genom att inleda relationer, förbättra kommunikationen och reflektera kan sjuksköterskor utvecklas, hantera sina känslor och känna stöd vilket leder till att sjuksköterskorna kan tillgå ett bättre bemötande. Sjuksköterskor kan övervinna problem som uppstår i bemötandet genom användningen av olika strategier.