Euthanasia and assisted suicide are a complex and sensitive topic. The purpose of this essay is met by investigating and answering two main questions. Firstly, to investigate whether there is a predominant acceptance as well as necessary conditions for some form of Swedish legislation on euthanasia and/or assisted suicide. Secondly, through mainly an interdisciplinary method, to investigate what the outlines of a Swedish law on euthanasia and/or assisted suicide should be to ensure the function of the preliminary law in the Swedish legal context. Please note that I am presuming an imaginary situation where a special regulation on legalized euthanasia and/or assisted suicide will be introduced into Swedish legislature. Therefore, this essay does not investigate whether euthanasia or assisted suicide should be introduced or not, nor whether I consider that to be the case. After the first investigation, focused on EU-law, applicable national law, relevant legal cases, the euthanasia and assisted suicide debate together with the public opinion, I reached the conclusion that Sweden in general is open for some form of legalized euthanasia and/or assisted suicide and that the necessary conditions are in place to bring forth a legislative proposal. After further investigation, involving an international outlook on euthanasia and assisted suicide legislation together with all the other sections of the essay, I found that a Swedish legislation on euthanasia should be based on the Oregon-model with a few deviations. Some of the deviations I found to be necessary are: (1) That both assisted suicide and a dynamic form of euthanasia should be legalized to capture the individuals that should be covered by the law without risking a change in the general sense of justice. (2) The introduction of a special care facility with specially trained doctors. Finally, (3) a due-care-criteria for no remaining alternatives that could give the patient a longer- and at the same time relatively normal and trouble-free life to avoid exploitation of the new law contrary to its purpose. / Dödshjälp är ett komplext och känsligt ämne. Syftet med denna uppsats uppfylls genom besvarandet av två frågor. Den första delen besvarar huruvida det finns en övervägande öppenhet och relevanta förutsättningar för legalisering av dödshjälp i Sverige idag i den grad att ett lagförslag med åtminstone viss framgång kan skrivas. Den andra frågeställningen undersöker, genom en tvärvetenskaplig metod med en komparativ del, hur ramarna för en svensk lag om dödshjälp borde se ut. Observera att jag utgår ifrån en fiktiv situation där en specialreglering om legaliserad dödshjälp ska införas i Sverige. Denna uppsats behandlar inte frågan om dödshjälp ska införas eller inte, inte heller huruvida jag anser att så är fallet.  Efter en första utredning av EU-rätt, gällande nationell rätt, relevanta rättsfall, dödshjälpsdebatten och den allmänna opinionen finner jag att Sverige, åtminstone i övervägande grad, är öppet för någon form av legaliserad dödshjälp och att det finns relevanta förutsättningar för att författa ett lagförslag i frågan. Efter ytterligare utredning, avseende en internationell utblick om nu gällande dödshjälpslagstiftning i andra länder tillsammans med uppsatsens övriga avsnitt, kom jag fram till slutsatsen att en svensk lagstiftning om dödshjälp bör grundas på Oregonmodellen med ett antal avsteg. Några av de avsteg som jag ansett nödvändiga är: (1) Att både assisterat döende och dynamisk eutanasi legaliseras för att fånga upp de individer som lagen avser utan att riskera en negativ påverkan på den allmänna rättskänslan. (2) Ett införande av en särskild vårdinrättning med särskilt utbildade läkare. Slutligen, (3) ett vårdkrav avseende patientens avsaknad av kvarvarande alternativ för ett längre och samtidigt relativt normalt och problemfritt liv för att undvika utnyttjande av den nya lagen i motsats till dess ändamål.

Eutanasidebatten pågår i Sverige likaväl som utomlands. Debatten förs med både explicita och implicita etiska fotavtryck och det finns fall som uppmärksammats i media där personer sökt sig utomlands för att erhålla eutanasi, enskilda riksdagsledamöter har motionerat i frågan, eutanasi är föremål för en etisk debatt i forskarsamhället såväl som inom läkarkåren. Huvudsakligen är det läkarassisterad eutanasi i någon form det handlar om. Med andra ord är det en läkare eller annan vårdpersonal som skall administrera detta. Därför är läkarna en central intressent i eutanasifrågan och därför är diskussionen inom kåren av intresse att analysera. Och det är detta som uppsatsen gör. Arbetet analyserar eutanasidebatten i Läkartidningen mellan åren 2006-2016 och har tre syften: för det första att undersöka debattens argument och vilka normativa etiska uppfattningar som ligger till grund för dessa ståndpunkter; vidare att även kritiskt granska delar av argumentationen och avslutningsvis vill arbetet också pröva en egen ståndpunkt i eutanasifrågan.

No description available.

Det finns idag ett antal länder som legaliserat någon form av dödshjälp och 2002 blev Nederländerna det första landet i Europa att legalisera läkarassisterade självmord. Debatten kring om det finns fall där dödshjälp går att rättfärdiga eller inte tycks vara ständigt aktuell med återkommande mediaskildringar av människoöden och rättsfall relaterade till frågan om dödshjälp. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga inställningen till dödshjälp i 34 europeiska länder och därmed öka kunskapen kring hur attityder ser ut i samtida Europa, samt belysa olika faktorers påverkan på detta. För att undersöka detta har makroanalyser och en flernivåanalys genomförts. Studien har utgått från Ingleharts teoretiska ansats om postmodernisering. Resultaten av studien tyder på att BNP, religiositet och moraliska värderingar har en betydande effekt på både länders och individers inställning till dödshjälp, tillsammans med olika typer av tillit på en individnivå.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor möter svårt sjuka patienter med svårhanterliga symtom som kan vara svåra att lindra. Vissa patienter önskar att få slippa lidande och i stället få påskynda döden. Dödshjälp är olagligt i Sverige, men i vissa andra länder finns dödshjälp som valmöjlighet. Lagar och principer skapar etiska dilemman då de talar emot varandra i frågan om dödshjälp.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors uppfattningar om dödshjälp.  Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2021) nio steg. Systematiska databassökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. 14 artiklar granskades enligt granskningsmall för kvalitativa samt kvantitativa studier. 13 artiklar av dessa kunde användas i resultatet. Artiklarna bearbetades induktivt, först lästes artiklarna individuellt för att sedan diskuteras gemensamt för att identifiera likheter samt skillnader.  Resultat: Litteraturstudien identifierade tre huvudteman; Negativ uppfattning om dödshjälp, positiv uppfattning om dödshjälp och tudelad uppfattning om dödshjälp.  Slutsats: Dödshjälp är något som framkallar starka känslor, med stor variation. Uppfattningarna hos sjuksköterskorna är allt från att vara väldigt negativa till väldigt positiva. Vissa sjuksköterskor hade svårt att veta vart de stod i frågan om dödshjälp. Sjuksköterskorna identifierade behov av bland annat teamarbete, tydliga riktlinjer och juridiskt skyddsnät som viktiga delar i dödshjälpsprocessen.

Uppsatsen handlar om utilitaristiska och pliktetiska synsätt på dödshjälp i Nederländerna, Sverige, USA (Oregon) och Schweiz. Här belyses också vilka skillnader de finns mellan länderna. I de filosofiska teorierna behandlas både individ och samhällsperspektiv för att se om det är försvarbart att använda metoderna. Uppsatsen ser även på individens rätt i den palliativa vården. Anledningen till denna uppsats är att se vilken och om någon typ av dödshjälp funkar på ett bra sätt och kan tillämpas runt om i världen. Detta görs både genom moraliska och etiska synsätt och även utifrån utilitarism och pliktetik. Utifrån samhällsperspektiv och individuella preferenser jämförs de olika varianterna av dödshjälp. De filosofiska teorierna ihop med lagstiftningen om dödshjälp leder till slutsatsen hur man kan tänka och vad som behövs göras för att man ska komma längre i debatten om dödshjälp. / This essay contains utilitarian and duty ethics view on euthanasia in The Netherlands, Sweden, USA (Oregon) and Switzerland. This essay also compares differences in approach towards this each other. Regarding the philosophical theories both society and individual perspective is used to analyze if it's okay to use these methods in euthanasia. Why I write this essay is to see which type of euthanasia that works best and can be implanted in the society around the world. To see this both duty ethics and utilitarism is used and their perspective, what works and what doesn't. This comes up to the conclusion of how you have to think and what has to be done so that we can achieve something in this endless debate on euthanasia.

Bakgrund: Dödshjälp är olagligt i Sverige men trots det ett aktuellt ämne. Sjuksköterskor har en central roll och får främst bemöta förfrågningar om dödshjälp, vilket kan framkalla osäkerhet. Mer kunskap behövs för att stärka sjuksköterskornas professionella hanterande av dödshjälp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till dödshjälp utifrån deras upplevelser. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga artiklar. Datamaterialet analyserades utifrån Lundman & Hällgren Graneheims innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. (1) Faktorer som stärker sjuksköterskans vårdande (Upplevelsen av att ge ett värdigt avslut, Upplevelsen av att värna om patientens autonomi), (2) Faktorer som stärker sjuksköterskans professionella roll (Upplevelsen av att få uppskattning, Ny kunskap som stärker yrkesrollen), (3) Faktorer som har en negativ inverkan på sjuksköterskan vid dödshjälp (Att död anseshjälp som en onaturlig handling, Påtagliga känslor vid medverkan ) samt (4) Faktorer som komplicerar sjuksköterskans ställningstagande (Känna sig tvungen att göra gott, Motstridigt egna värderingar). Slutsats: Dödshjälp är komplext och etiska svårigheter kan uppkomma i vårdandet. Genom att ha en holistisk syn med livsvärlden som grund och fokus på förståelsen för individens känslor, tankar och upplevelser, kan ny medvetenhet och kunskap växa fram hos sjuksköterskan, vilket skulle kunna lindra det lidande som dödshjälpen kan framkalla.

Bakgrund: Dödshjälp är ett ämne som börjar åskådliggöras i större omfattning i media och skapar debatter runt om i världen. För att begripa vad detta innefattar för sjuksköterskor så är det nödvändigt att kartlägga vilka förhållningssätt som råder och vilka aspekter som bör bejakas i framtiden. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar, både kvantitativ och kvalitativ design. Det användes två databaser, Cinahl Complete och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades grundligt och kategoriserades efter likheter och skillnader. Resultat: I resultatet redovisas fem olika huvudteman; Sjuksköterskans profession (1), förhållningssättet till patientens autonomi (2), lidandet (3), religion (4) och arbetsmiljön (5). Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie påvisar att dödshjälp innefattar många faktorer; främst hur sjuksköterskor förhåller sig till detta inom professionen, religiösa yttringar, värdet kring patienters autonomi, sjuksköterskors arbetsmiljö och både psykiskt och fysiskt lidande. Detta ämne berör hela samhället och etik är en aspekt som dominerar fullständigt. / Background: Euthanasia is a topic that is beginning to be increasingly addressed in debates and the media worldwide. To understand what the subject means for nurses, it is important to find out what their attitudes are and what aspects need to be addressed in the future. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' attitudes to euthanasia. Method: A literature review with ten scientific articles, both quantitative and qualitative design. Two databases were used, Cinahl Complete and PubMed. The studies were thoroughly quality examined and categorized according to similarities and differences. Results: The result presents five different main themes; The nurse's profession (1), the relationship to the patient's autonomy (2), suffering (3), religion (4) and the work environment (5). Conclusion: The results of this literature study demonstrate that euthanasia involves many factors; mainly how nurses relate to this in the profession, religious expressions, the value of patients 'autonomy, nurses' work environment and both mental and physical suffering. This topic affects the whole of society and ethics is an aspect that completely dominates.

<p>Bakgrund: Dödshjälp eller eutanasi innebär att åtgärder vidtas för att skapa en så lätt ochfridfull död som möjligt. Nederländerna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillåter dödshjälp, dock är dödshjälp fortfarande olagligt i de flesta delarna av världen. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjälp är få. Den tidigare forskning som finnspåvisar att attityderna kring dödshjälp är mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende på vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjälp.Metod: En litteraturöversikt har använts i denna studie utifrån Friberg (2008) föreskrifter. 13artiklar har använts som särskilts i en del med artiklar av kvalitativ art och en med kvantitativart. Sökord som har använts är sjuksköterska, dödshjälp och attityder vilka sökts i databasenCINAHL.Resultat: I resultatet framkommer det att den viktigaste och mest betydelsefulla faktorn till attsjuksköterskor har en positiv eller negativ attityd till dödshjälp är religion. De sjuksköterskorsom var troende hade en mer negativ attityd medan agnostiker eller ateister var mer positiva.Ett outhärdligt lidande, stor smärta och det faktum att mediciner ej längre lindrar patientenstillstånd kunde ses som en annan viktig faktor till varför sjuksköterskor hade en positiv attitydtill dödshjälp. En annan faktor till en negativ attityd var maktmissbruk. Studien påvisar att desjuksköterskor som arbetade inom intensiv/akut vård har en mer positiv attityd än desjuksköterskor som arbetade inom palliativ vård.</p> / <p>Background: Euthanasia means different methods that are used to create an easy andpeaceful death. The Netherlands, Luxembourg and certain States in USA have a law thatpermits euthanasia. Euthanasia is still illegal in the most countries in the world and there arefew studies done around nurses' attitudes around this. Previous research demonstrates that theattitudes around death help are divided. Different studies show very various result dependingon where each study is done and which nurses that participate.Aim: To explore the underlying factors to nurses attitudes towards euthanasia.Method: A literature review has been used in this study on the basis of Friberg (2008)regulations. 13 articles has been used and these have been separate in one part which isarticles with a qualitative method and one with quantitative method. The words that has beenused in the seeking process are nurse, euthanasia and attitudes and the seeking is done in thedatabase CINAHL.Result: The result shows that nurses attitudes divides a lot from each other, it is verydepending on underlying factors. It showes that one of the most important factor to i nurseshas a negative or positive attitude to death help is religion. The nurses that are religious had amore negative attitude while agnostics or atheists where more positive. Intolerable suffering,great pain and the fact that medicines could not improve the patient's conditions are importantfactors for the nurses positive attitude to euthanasia. Misfeasance was also as a factor to whysome nurses had a negative attitude to euthanasia. The study reflects that the nurses that wereworking within intensive/the emergency treatment had a more positive attitude than the nursesthat was working within palliative the care.</p>

Bakgrund: Dödshjälp eller eutanasi innebär att åtgärder vidtas för att skapa en så lätt ochfridfull död som möjligt. Nederländerna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillåter dödshjälp, dock är dödshjälp fortfarande olagligt i de flesta delarna av världen. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjälp är få. Den tidigare forskning som finnspåvisar att attityderna kring dödshjälp är mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende på vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjälp.Metod: En litteraturöversikt har använts i denna studie utifrån Friberg (2008) föreskrifter. 13artiklar har använts som särskilts i en del med artiklar av kvalitativ art och en med kvantitativart. Sökord som har använts är sjuksköterska, dödshjälp och attityder vilka sökts i databasenCINAHL.Resultat: I resultatet framkommer det att den viktigaste och mest betydelsefulla faktorn till attsjuksköterskor har en positiv eller negativ attityd till dödshjälp är religion. De sjuksköterskorsom var troende hade en mer negativ attityd medan agnostiker eller ateister var mer positiva.Ett outhärdligt lidande, stor smärta och det faktum att mediciner ej längre lindrar patientenstillstånd kunde ses som en annan viktig faktor till varför sjuksköterskor hade en positiv attitydtill dödshjälp. En annan faktor till en negativ attityd var maktmissbruk. Studien påvisar att desjuksköterskor som arbetade inom intensiv/akut vård har en mer positiv attityd än desjuksköterskor som arbetade inom palliativ vård. / Background: Euthanasia means different methods that are used to create an easy andpeaceful death. The Netherlands, Luxembourg and certain States in USA have a law thatpermits euthanasia. Euthanasia is still illegal in the most countries in the world and there arefew studies done around nurses' attitudes around this. Previous research demonstrates that theattitudes around death help are divided. Different studies show very various result dependingon where each study is done and which nurses that participate.Aim: To explore the underlying factors to nurses attitudes towards euthanasia.Method: A literature review has been used in this study on the basis of Friberg (2008)regulations. 13 articles has been used and these have been separate in one part which isarticles with a qualitative method and one with quantitative method. The words that has beenused in the seeking process are nurse, euthanasia and attitudes and the seeking is done in thedatabase CINAHL.Result: The result shows that nurses attitudes divides a lot from each other, it is verydepending on underlying factors. It showes that one of the most important factor to i nurseshas a negative or positive attitude to death help is religion. The nurses that are religious had amore negative attitude while agnostics or atheists where more positive. Intolerable suffering,great pain and the fact that medicines could not improve the patient's conditions are importantfactors for the nurses positive attitude to euthanasia. Misfeasance was also as a factor to whysome nurses had a negative attitude to euthanasia. The study reflects that the nurses that wereworking within intensive/the emergency treatment had a more positive attitude than the nursesthat was working within palliative the care.