Learning dashboards (LADs) används i lärandet för att bidra till självreflektion, öka medvetenhet i sitt lärande, definiera mål och spåra framstegen mot dem. Den här undersökningen designar en LAD innehållande lärandemål ur ett studentperspektiv. Lärandemål anger vad studenterna är förväntade att ha erhållit för kunskaper och färdigheter efter att ha avslutat en kurs, men har tidigare enligt denna studies resultat presenteras i ett dåligt format. Studien låter potentiella användare av LADen vara deltagare för att därmed kunna avgöra LADens innehåll för att den ska överensstämma med deras behov. I denna rapport undersöks frågeställningarna “Hur tycker studenter en LAD innehållande lärandemålen ska utformas för en specifik kurs?” och “Upplever studenter en LAD innehållande lärandemålen hjälpsam?”. Metoden som används är en modell vid namn MULAS som hjälper till att på ett systematiskt sätt ta fram en användarcentrerad LAD. I studien har det utförts en designprocess där en workshop, skapande av en prototyp och en enskild semistrukturerad intervju har genomförts. Resultatet av studien är en interaktiv prototyp av en LAD (se Bild 6) som är baserad på deltagarnas önskemål. Ytterligare resultat är att en LAD innehållande lärandemålen ansågs som hjälpsam av samtliga deltagare, där alla deltagare saknade struktur i sina studier. Enligt studiens resultat blev uppfattningen om lärandemålen positivare efter att ha sett hur en potentiell LAD skulle kunna se ut. Det här påvisar visualisering som ett mycket användbart verktyg för lärandet. Enligt resultatet från workshopen upplevde deltagarna att deras medvetenhet och i sin tur även deras lärande hade ökat ifall de fått tillgång till en liknande LAD i deras undervisning. / Learning dashboards (LADs) are used in learning to contribute to self-reflection, increase awareness in their learning, define goals and track progress towards them. This study designs an LAD containing learning outcomes from a student perspective. Learning outcomes indicate what the students are expected to have acquired for knowledge and skills after completing a course but have previously according to the study results been presented in a poor format. The study allows potential users of the LAD to be participants in order to be able to determine the content of the LAD in order for it to correspond to their needs. This report examines the research questions "How do students think a LAD containing learning outcomes should be designed for a specific course?" and "Do students find a LAD containing learning outcomes helpful?". The method used is a model called MULAS that helps to systematically produce a user-centered LAD. In this study, a design process has been held where a workshop, creation of a prototype and an individual interview have been performed. The result of the study is an interactive prototype of a LAD (see Picture 6) which is based on the participants' wishes. Another result is that an LAD containing the learning outcomes was considered helpful by all participants, where all participants lacked structure in their studies. According to the results of the study, the perception of the learning outcomes became positive after seeing what a potential LAD could look like. This demonstrates visualization as a very useful tool for learning. According to the results from the workshop, the participants felt that their awareness and in turn their learning would have increased if they had received a similar LAD in their teaching.

Social oro och sociala riskfaktorer är något som finns i alla samhällen. Social oro är olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner anser skyddsvärt. Sociala riskfaktorer är däremot de negativa omständigheterna som påverkar att social oro överhuvudtaget uppstår. För att besvara studiens frågeställning: ”Hur kan socioekonomiska och sociodemografiska indikatorer för arbete mot social oro på kommunal nivå, visualiseras i en dashboard-prototyp?” är det framför allt viktigt att ta reda på vilka indikatorer som faktiskt skall ingå i en sådan prototyp samt ta reda på vilka behov kommunerna har och belysa hur en dashboard kan uppfylla dessa behov. Frågeställningen besvaras med en kvalitativ metodansats bestående av datainsamlingsmetoden intervjuer samt en mindre omfattande litteraturundersökning på det material som ingått i litteraturgranskningen innehållande olika indikatorer. Intervjuerna genomfördes för att komma i direkt kontakt med kommunerna och undersöka vilka behov som finns i arbetet i dagsläget, vilka indikatorer som mäts i dagsläget och utöver det ta reda på andra kringliggande frågor som vilken data som finns tillgänglig och till exempel vilka förbättringsmöjligheter som respondenterna tycker sig se i det nuvarande arbetet. Detta för att kunna identifiera ifall en dashboard skulle kunna uppfylla dessa behov. En mindre omfattande litteraturundersökning genomfördes parallellt för att ta reda på vilka indikatorer som förekom i flest antal unika källor i litteraturgranskningen för att på det sättet kunna styrka trovärdigheten om generaliserbarheten för resultatet explicit gällande framtagning av indikatorer. Detta eftersom antalet respondenter ansågs vara för få för att skapa trovärdighet om generaliserbarhet i denna fråga. För att analysera kvalitativa data användes analysmetoden innehållsanalys vilken går ut på att korta ner innehåll till dess innersta kärna genom att identifiera mönster i innehållet som sedan tilldelas olika teman. Mönster och teman kallas i studien undertema och grundtema. För att kunna presentera resultatet av litteraturundersökningen på ett begripligt sätt gjordes innehållsanalysen i Excell. Enskilda indikatorer som ingått i studiens litteraturgranskning kategoriserades där i undertema och grundtema och data visualiserades genom användandet av Tableau. Resultatet av studien är ett antal indikatorer som tillsammans anses utgöra det mest grundläggande behovet av mätningar hos kommuner för att skapa en överblick av sociala riskfaktorer och social oro. Resultatet inkluderar också vilken typ av dashboard layout och vilket syfte dashboarden skall ha inom kommuner och varför. Dessutom skapades en dashboard-prototyp utefter de slutsatser studien kommit fram till.

No description available.

In the upcoming years, industrial enterprises are expected to undergo a major transformation, as the Internet of Things (IoT) reaches widespread adoption. A key enabler behind this transformation, known as Industry 4.0, is the 5th generation of cellular networks (5G). Through privately owned networks, enterprises will be able to utilize the 5G technology to tailor the network to meet their needs in terms of security, reliability, and quality of service. Although much of the technology is currently in place, few efforts have been dedicated to help enterprises understand and optimise the value that this new solution brings. One way of making 5G more accessible is through information visualization of its data. Dashboards are today the widely adopted tool for processing data in organisations. This study aimed at examining the affordances and challenges of information visualization of 5G network data in such a tool, in order to make 5G more accessible. A large number of commercial network management dashboards were reviewed in relation to research on effective dashboard design, and a prototype was developed and evaluated with seven user experience experts. Results from the expert review suggests information visualization clearly aided communication of the five visualized network parameters: throughput, latency, availability, coverage, and devices. However, to fully examine the usefulness of the tool, further research on the tool’s fit in an industry context needs to be conducted. / Inom de kommande åren förväntas industriföretag genomgå en stor transformation, i samband med att sakernas internet (engelskans Internet of Things, IoT) når utbredd användning. En viktig möjliggörare bakom denna transformation, känd som Industri 4.0, är den 5:e generationens mobilnät (5G). Genom privatägda mobilnät kommer företag att kunna använda 5G teknologin till att skräddarsy sina nätverk för att tillgodose de egna behoven gällande säkerhet, tillförlitlighet och kvalitet. Trots att mycket av 5G teknologin redan är på plats, har få ansträngningar gjorts för att hjälpa företag förstå och optimera värdet som denna nya lösning medför. Ett sätt som kan göra 5G mer lättförståeligt är genom informationsvisualisering av dess data. Dashboards är idag det mest använda verktyget för att bearbeta data i organisationer. Denna studie ämnade därför att undersöka fördelarna och nackdelarna med informationsvisualisering av data från ett privat 5G-nät i ett sådant verktyg. Ett stort antal kommersiella dashboards för nätverksprestationshantering granskades i förhållande till forskning inom området för effektiv design av dashboards, och en prototyp utvecklades och utvärderades med sju experter inom användarupplevelse. Resultaten från expertgranskningen tyder på att användningen av informationsvisualisering klart hjälpte i kommunikationen av de fem visualiserade nätverksparametrarna: genomströmning, svarstid, tillgänglighet, täckning och uppkopplade enheter. Däremot krävs ytterligare forskning kring verktygets roll i industriell kontext för att kunna göra en fullständig granskning av verktygets användbarhet.

The corporate accelerator Ericsson ONE, at the multinational networking and telecommunications company Ericsson headquartered in Sweden, is subject to this master thesis research. Within the organization, there was a need for a new business performance measurement system for indicating the performance and success of Ericsson ONE. The objective of this research was to find suitable frameworks and methods that can be applied when developing a customized business performance measurement system for a corporate accelerator. The goal was then to identify relevant measurements and Key Performance Indicators for Ericsson ONE to use and to visualize that data to communicate it to the users. This has been a qualitative study with ten conducted semi-structured, in-depth interviews with representatives from different departments at Ericsson ONE. Additionally, interviews were also made with representatives from an external accelerator program. The study has been following a three-step method for assessing and developing a business performance measurement system in a structured way. It resulted in a mockup of a dashboard where data for the new business performance measurements both can be collected and visualized. To ensure all important areas and perspectives of the organization are covered, the strategy performance management tool Balanced Scorecard was applied. / Företagsacceleratorn Ericsson ONE i det multinationella nätverks- och telekommunikationsföretaget Ericsson med huvudkontor i Sverige är uppdragsgivaren för detta examensarbete. Inom organisationen fanns ett behov av ett mätsystem för att indikera hur Ericsson ONE utvecklas och för att se vilken framgång som sker. Syftet med denna uppsats var att hitta lämpliga ramar och metoder för att utveckla ett anpassat mätsystem till en företagsaccelerator. Målet var att för Ericsson ONE identifiera relevant mätbar data utifrån lämpliga ramverk samt att visualisera och kommunicera denna data för användarna. Denna kvalitativa studie har genomförts genom att representanter från olika delar av Ericsson ONE har intervjuats på ett semistrukturerat sätt. Även representanter från ytterligare ett acceleratorprogram har inkluderats. Projektet har följt en trestegsmetod för att utvärdera och utveckla ett mätsystem på ett strukturerat sätt. Detta resulterade i att en mockup för en dashboard har utvecklats där data och mätindikatorerna kan samlas ihop och visualiseras. För att säkerställa att alla viktiga områden och perspektiv i organisationen täcks, användes strategihanteringsverktyget Balanced Scorecard.

Tennessee has a long history of meteorological hazards that have caused property damage and loss of life. Given climate change and variability, it is imperative to look at trends to ascertain changes spatiotemporally. Space-time cubes, a novel geographic tool, were used to analyze historical heavy precipitation (1-, 2-, and 5-year returns), floods, and flash flood data in Tennessee counties to assess the trends, identify emerging hotspots/cold spots and display changes over space and time. For all return periods, trends analysis revealed that heavy precipitation events are increasing in several counties across the state, with middle Tennessee identified as a hotspot. While floods and flash flood event trends are mixed (with both increases and decreases) across the state counties, related property damages are increasing, especially in middle Tennessee. This study is an important step to understanding spatiotemporal trends and will be useful in federal, state, and county hazard mitigation planning.

The two main objectives of this study were to: (1) evaluate the usability of a major delivery company computer-based performance dashboard design and (2) identify education level differences in user task performance and dashboard usability assessments. Both college educated and non-college educated participants were recruited to complete 15 tasks on a dashboard prototype under time constraints. The dashboard was divided among 5 user roles, and 3 tasks were assigned for each role. Participants also completed the VARK (Visual, Aural, Reading/writing and Kinesthetic) Questionnaire to identify their learning styles and a Computer Experience Categorization tool to categorize them as expert, intermediate or novice computer users. After-task usability questionnaires and an open-ended questionnaire were used to acquire usability ratings from participants. This study suggested that college educated participants performed better than non-college educated participants on dashboard-related tasks. Expert computer users rated the dashboard as more usable than did intermediate computer users. / Master of Science

During the unprecedented global pandemic of Covid-19, the general public is suffering from inaccurate Covid-19 related information including outdated information and fake news. The most used media: TV, social media, newspaper, and radio are incompetent in providing certitude and flash updates that people are seeking. In order to cope with this challenge, several public data resources that are dedicated to providing Covid-19 information were born. They rallied with experts from different fields to provide authoritative and up-to-date pandemic updates. However, the general public cannot still make complete use of such resources since the learning curve is too steep, especially for the aged and under-aged users. To address this problem, in this Thesis, we propose a question answering system that can be interacted with using simple natural language-based sentences. While building this system, we investigate qualified public data resources and from the data content they are providing, and we collect a set of frequently asked questions for Covid-19 tracking. We further build a dedicated dataset named CovidQA for evaluating the performance of the question answering system with different models. Based on the new dataset, we assess multiple machine learning-based models that are built for retrieving relevant information from databases, and then propose two empirical models which utilize the pre-defined templates to generate SQL queries. In our experiments, we demonstrate both quantitative and qualitative results and provide a comprehensive comparison between different types of methods. The results show that the proposed template-based methods are simple but effective in building question answering systems for specific domain problems. / Master of Science / During the unprecedented global pandemic of Covid-19, the general public is suffering from inaccurate Covid-19 related information including outdated information and fake news. The most used media: TV, social media, newspaper, and radio are incompetent in providing certitude and flash updates that people are seeking. In order to cope with this challenge, several public data resources that are dedicated to providing Covid-19 information were born. They rallied with experts from different fields to provide authoritative and up-to-date pandemic updates. However, there is room for improvement in terms of user experience. To address this problem, in this Thesis, we propose a system that can be interacted with using natural questions. While building this system, we evaluate and choose six qualified public data providers as the data sources. We further build a testing dataset for evaluating the performance of the system. We assess two Artificial Intelligence-powered models for the system, and then propose two rule-based models for the researched problem. In our experiments, we provide a comprehensive comparison between different types of methods. The results show that the proposed rule-based methods are simple but effective in building such systems.

Möjligheten att ta snabba och välinformerade beslut är en framgångsfaktor för företag. Det kan dock vara utmanande för beslutsfattare att sålla bland mängden information och här kan dashboards vara värdefulla verktyg. Det finns en betydande mängd fallstudier kring tillämpningen av dashboards inom olika branscher, men det saknas exempel på hur verktyget kan användas för projektstyrning av systemutvecklingsprojekt. Denna fallstudie har undersökt hur dashboards kan användas för att stötta beslutstagare i verksamheter som bedriver systemutvecklingsprojekt där projekten har beroenden sinsemellan och kräver synkronisering, genom att förbättra insynen i projekten. Studien genomfördes genom att samla in data via kvalitativa intervjuer, med syftet att erhålla en detaljerad förståelse för olika beslutfattares informationsbehov samt deras resonemang vid beslutsfattande. Utifrån analysen identifierades fyra övergripande teman som lyftes under intervjuerna: översikt av projekt, lämplig abstraktionsnivå, identifiering av hinder och koppling av aktiviteter till krav. Dessa teman består av flera delkrav, som är relevanta för styrningen av systemutvecklingsprojekt. Resultatet av studien tyder på att det finns utmaningar när det gäller att uppnå fullständig insyn i projekten och att informationsbehovet varierar beroende på beslutsfattarnas nivå i verksamheten. Studien identifierar också nyckeltal som kan vara relevanta vid implementering av en dashboard och presenterar ett förslag på hur en sådan dashboard skulle kunna utformas för att stödja insyn i verksamhetens projekt.

Submitted by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2014-11-27T10:30:31Z No. of bitstreams: 2 Tese - Dayse Mysmar Tavares Rodrigues - 2013.pdf: 6746266 bytes, checksum: 3dcdf156ad042a37ee96edbc5d110e7b (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2014-11-27T14:30:08Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Tese - Dayse Mysmar Tavares Rodrigues - 2013.pdf: 6746266 bytes, checksum: 3dcdf156ad042a37ee96edbc5d110e7b (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) / Made available in DSpace on 2014-11-27T14:30:08Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Tese - Dayse Mysmar Tavares Rodrigues - 2013.pdf: 6746266 bytes, checksum: 3dcdf156ad042a37ee96edbc5d110e7b (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2013-12-16 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This study aims to analyze how a definition of indicators for calculation of sustainability can help understand the process of expansion of the sugarcane sector in frontier regions. The area for was applied to the microregion of the state of Goiás, which has a history marked by the expansion of the Agricultural Frontier. For the development of the research was necessary to identify and select indicators of sustainability aspects: environmental, social, economic and institutional. From the recent expansion of sugarcane in the region were chosen towns that base plants and towns that only observed the expansion of agricultural activity. With the construction of the variables, the data were analyzed by means of the tool Of Sustainability Dashboard - DoS. After applying the indicators and analyzing the results, it was possible to verify indicators demonstrated development profile, the one that is more sustainable, and those that showed negative growth profile, which was considered unsustainable. All in all, institutional and social indices were better in towns having plants, the environmental index was better in towns not having basing or non-basing towns. It is evident that the definition of indicators to measure the sustainability of a process is also an important tool for the understanding of this very same process. / O presente trabalho tem por objetivo analisar como a definição de indicadores para o cálculo de sustentabilidade pode ajudar a compreender o processo de expansão do setor sucroalcooleiro em regiões de fronteira. O campo de aplicação foi na microrregião de Ceres no estado de Goiás, que tem um histórico marcado pela expansão da Fronteira Agrícola. Para o desenvolvimento da pesquisa foi necessário identificar e escolher os indicadores de sustentabilidade em seus aspectos: ambiental, social, econômico e institucional. A partir da recente expansão da cana na região foram escolhidos municípios que sediam usinas e municípios que observaram apenas a expansão agrícola da atividade. Com a construção das variáveis, os dados foram analisados por meio da ferramenta Dashboard Of Sustainability – DoS (Painel da Sustentabilidade). Após a aplicação dos indicadores e análise dos resultados foi possível verificar quais foram os indicadores que demonstraram perfil de desenvolvimento, o que consideramos ser mais sustentável, e, quais demonstraram perfil de variação negativa, o que consideramos não sustentáveis. Em linhas gerais, os índices institucional e social foram melhores nos municípios sedes de usinas; o índice ambiental foi melhor nos municípios não sedes de usinas; e, o índice econômico não demonstrou diferença entre municípios sedes ou não sedes. Fica patente que a definição de indicadores para mensurar a sustentabilidade de um processo constitui-se também importante ferramenta para a própria compreensão deste mesmo processo.