<p>Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:</p><p>· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?</p><p>· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?</p><p>Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna. De intervjuade tror att den nya tekniken kommer att kunna underlätta deras arbete samt ge det nya möjligheter, t.ex. arbete på distans.</p><p>Jag föreslår ett antal rekommendationer som skulle underlätta och effektivisera användandet av de nya kommunikationsteknikerna för både arbetsgivare och arbetstagare.</p>

<p>Rapporten innehåller en presentation av aspekter som medför att användarnas</p><p>krav återfinns i systemen. Rapporten innehåller dessutom en empirisk utvärdering om databassystem möter användarnas behov.</p><p>Det som framkommer av rapporten är att användarnas krav inte tillgodoses av systemen de arbetar vid. Det är främst de icke funktionella kraven som inte möter användarnas behov. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och en sammanfattning av vad som framkommit i min undersökning</p>

<p>Arbetet i denna rapport är gjort inom området ärende- och problemhantering i en hjälpcentral och syftar till att beskriva typiska aktörer och ansvarsområden i och utanför en hjälpcentral samt de typiska problem som kan uppstå mellan dessa aktörer.</p><p>I arbetet belyses hjälpcentralens perspektiv på de aktörer som är involverade i arbets-flödena i och utanför en hjälpcentral. Skillnader mellan det som beskrivs i litteratur och hur det är i verkligheten studeras också. Detta uppnås genom att göra en litteratur-studie samt en fallstudie av en hjälpcentral.</p><p>Det framkommer i rapporten att det finns ett antal typiska aktörer inom och utanför en hjälpcentral samt ett antal typiska problem varav det mest framträdande är bristande samarbete och kommunikation mellan olika aktörer.</p>

<p>Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.</p><p>Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.</p><p>Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig. Alla barnen spelar dataspel om än i varierande omfattning. Jag har inte funnit att dataspelen direkt påverkar barns övriga lekande.</p><p>Mest populära är spel av typen Platformers. Spel med övervägande våldsinslag är ovanliga bland de mest populära spelen. Jag har inte funnit något som pekar på att pojkar och flickor har olika uppfattning om datorn eller favoritspel.</p><p>När man skaffar dataspel/program anser personalen det viktigast att det finns pedagogiska inslag utan realistiskt våld. Alla har en positiv inställning till datorn i skolan.</p>

<p>Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering – RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.</p><p>Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften. Därmed är det inte enkelt att veta vilken information som en kravspecifikation bör innehålla för att detta dokument skall uppfylla ovannämnda egenskaper. Då kravspecifikationen skall upprättas kan ett ramverk eller en standard tillämpas som förespråkar att viss information skall ingå.</p><p>Det ramverk som är upprättat i detta examensarbete innehåller den information som jag anser bör ingå i en kravspecifikation. Utifrån detta ramverk finns det viss information som jag anser att en kravspecifikation bör innehålla just ur kontraktsynpunkt. Denna information är följande:</p><p>· Informationssystemets funktioner</p><p>· Informationssystemets funktionella egenskaper</p><p>· Informationssystemets generella egenskaper</p><p>· Utbildning</p><p>· Dokumentation</p><p>· Leveransdatum</p>

<p>Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.</p><p>De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.</p>

<p>En mängd slutprodukter kan fås med hjälp av olika ihopsättningar av olika komponenter, vilket görs för att tillfredställa kunders unika behov. Det är väldigt riskabelt och kostsamt för företagen att lagerföra alla dessa olika varianter av produkter i ett färdigvarulager eftersom det kanske inte blir någon större efterfrågan på alla dessa olika varianter. Det är därför många företag väljer att montera mot kundorder.</p><p>I detta examensarbete sammanställs vad litteraturen tar upp om montering mot kundorder och utifrån detta presenteras de riktlinjer företag kan använda sig av när de vill montera mot kundorder. Utifrån litteraturstudierna, som har används som en referensmodell, har en undersökning gjorts på företaget Forbo Forshaga för att se hur de ligger till utifrån modellen. I nuläget tillverkar företaget mot lager men funderar på att börja montera mot kundorder i stället vilket de verkar ligga bra till för att kunna göra inom den närmsta framtiden.</p>

<p>"Att utveckla en modell som beskriver tillvägagångssättet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."</p><p>För att besvara min problemställning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anställda i organisationer med kvalitetssystem som är eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhålla råd hur dessa faser skall genomföras på bästa möjliga sätt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingår i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.</p><p>I resultatkapitlet framgår att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mätpunkter och ständiga förbättringar. Av intervjuerna framkom även att det är frågor som utbildning och motivering som är avgörande för hur väl kvalitetssystemet skall motsvara förväntningarna snarare än de hårda frågorna i form av genomförande</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad den elektroniska handeln via digital-TV har för förutsättningar att slå sig in på den redan befintliga marknaden där bland annat Internet finns. Elektronisk handel via digital-TV är en tjänst som inte finns idag, men som skall introduceras under hösten 1999.</p><p>Eftersom handel via digital-TV inte finns i dagsläget, har en jämförelse gjorts mellan digital-TV och Internet för att på så sätt få ett mer konkret resultat vad det gäller digital-TV. Den elektroniska handeln via Internet är på frammarsch och om tekniken fungerar bra på Internet, kan erfarenheterna även utnyttjas och användas på digital-TV.</p><p>Rapportens resultat visar att den elektroniska handeln via digital-TV kommer att fungera och även att handel via digital-TV kommer att bli ett komplement till Internet. Rapporten visar också vilka produkter och tjänster som kommer att finnas tillgängligt via digital-TV.</p>