<p>I detta examensarbete har 31 enkäter delats ut till privatpersoner. Syftet med detta arbete är att belysa några faktorer vilka kan tänkas påverka en person att känna osäkerhet vid hantering av transaktioner via Internet som vid e-handel och bankärenden. De faktorer som tagits upp är kön, ålder, utbildning och yrkesområde.</p><p>De slutsatser som framkommit är endast baserade på respondenternas egna erfarenheter och åsikter och de respondenter som besvarat enkäterna anses inte som representanter för exempelvis alla personer inom ett yrkesområde. Enligt de slutsatser som framkommit känner personer en osäkerhet i att handla varor och tjänster via Internet när ingen fysisk person finns närvarande.</p>

<p>Detta arbetes syfte är att göra en jämförelse av olika organisationer och undersöka vad som kännetecknar den organisation som finns uppbyggd kring intranätet och hur drift och förvaltning bedrivs av intranätet. Även frågan om vem eller vilka som ansvarar för intranätet behandlas i denna rapport. För att kunna göra jämförelser utifrån problemställningen har intervjuer genomförts i sju organisationer, som har eller är på väg att införa ett intranät, där alla är verksamma inom olika områden.</p><p>Slutsatserna visar att många av de större organisationerna har någon form av organisation runt sitt intranät, för de mindre organisationerna, som även har mindre intranät, är det oftast en eller kanske några som hanterar drift och förvaltning av intranätet. Även i avseende på ansvaret för intranätet visar slutsatserna att det främst är de större organisationerna som har en specifik person som ansvarar för intranätet.</p>

<p>Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna få en hjälp med jämförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar är web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. När jag jämfört systemen har jag tittat på i första hand fyra huvud frågor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och säkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system från fyra olika leverantörer. För att bekräfta leverantörernas uppgifter runt systemen har jag även kontaktat kunder som använder respektive system. Som avslutning sammanfattar jag de olika systemen med utgångspunkt från min frågeställning.</p>

<p>Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranät bör abstraheras i en navigeringsmodell för användarna av intranätet effektivt skall finna eftersökt information.</p><p>Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranät samt till viss del även i form av litteraturstudier. Fallstudien består huvudsakligen av en kartläggning av intranätet, studier av tidigare utredningar av intranätet samt till viss del informella samtal.</p><p>Litteraturstudierna har utmynnat i sammanställandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jämförs sedan mot fallstudien för att påvisa resultat av generell natur.</p><p>Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranät. Tillämpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranät effektiviseras.</p>

<p>Objektorienterad systemutveckling har sina rötter i tidigare typer av systemutveckling och den objektorienterade programmeringen. Synsättet karaktäriseras av att verkligheten betraktas utifrån objekt.</p><p>Detta arbete behandlar en kombinerad litteraturstudie, enkät- samt intervjuundersökning angående objektorienterade systemutvecklingsmetoder. Problemställningen för detta arbete har varit:</p><p>Har synen på de objektorienterade systemutvecklingsmetoderna förändrats sedan näringslivet började tillämpa dessa i början av 1990-talet?</p><p>Syftet med detta arbete har varit att jämföra näringslivets syn på tillämpningen av objektorienterade systemutvecklingsmetoder i dagsläget med synen som existerade i början av 1990-talet.</p><p>Resultatet tyder på att tillämpningen av metoder och notationer går allt mer från egenutvecklade till det standardiserade hållet</p>

<p>Ett infomationssystem kan ses som en mänsklig konstruktion. Med detta menas att upplägg av informationsbehandlingen är utarbetad av människor. Det är även människor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förändringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, är en process innehållande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess. Huvudsakligen handlar detta arbete om designprocessen och hur användaren involveras i denna process.</p><p>En användares medverkan i designprocessen kan ses utifrån en mängd olika aspekter. Dessa aspekter i designprocessens miljö påverkar på olika sätt resultatet av användarmedverkan. Systemutveckling där användaren har ett aktivt inflytande resulterar i system som både accepteras och används av användarna. I detta examensarbete undersöks aspekter som användarmedverkan, ansvar, acceptans och användningen av metoder, för att belysa användarens roll i designprocessen.</p>

<p>Detta arbete behandlar problemområdet systemförvaltning och är en vidareutveckling av förvaltningsmodellen vid systemförvaltningsprocessen. Vid systemförvaltningsarbetet finns det olika förvaltningsmodeller som kan vara ett stöd vid taktisk och operativ styrning samt administrativ kontroll.</p><p>Systemförvaltningsmodellen består generellt av sju olika rekommenderade delmodeller där bland annat systemförvaltningsprocessen ingår. Modeller för systemförvaltningsprocessen bör förenkla, effektivisera och ge stöd när systemförfrågningar samt systemkrav inkommer från verksamhetsledningen eller systemanvändaren. Undersökningen i detta examensarbete fokuserar på en vidareutveckling av modellen Application Maintenace Cycle (AM/Cycle) som utvecklats av Peder Brandt.</p><p>Vidareutvecklingen i detta arbete resulterar i en modell för systemförvaltningsprocessen, vilken benämns Application Maintenace Schedule Cycle (AMS/Cycle). Litteraturstudier och intervjuer har påvisat vissa svagheter med modellen AM/Cycle, vilket tagits i beaktande vid vidareutvecklingen av AMS/Cycle. Modellen AMS/Cycle är utvecklad i form av en konceptuell, schematiskt grupperad och strukturerad modell med tre olika faser där tio förvaltningssteg ingår. AMS/Cycle är avsedd att bidra till en förenklad/förbättrad styrning och kontroll vid förvaltningsprocessen samt att sänka förvaltningskostnaderna.</p>

<p>Arbetet har undersökt användandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet är att ur användarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar på användandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och således tagit fram en rangordning.</p><p>Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har både enkäter samt intervjuer genomförts bland anställda på företaget. Resultatet som framkom är följande:</p><p>1. Datorn. Detta rör kapaciteten hos tillgängliga datorer.</p><p>2. Sökningar. Berör främst sökmotorn.</p><p>3. Tid. Hör samman med första faktorn, datorn, men även med sökmotorn.</p><p>4. IT-mognad. Hur väl personalen har anpassat sig till att använda datorn samt dess tekniker i arbetssituationer.</p><p>5. Användarnas attityd. Hur användaren ser på nyttjandet av datorn i arbetslivet.</p><p>6. Konsistens. Handböckernas uppbyggnad.</p>

<p>I detta arbete har en undersökning genomförts angående hur spårbarhet upprätthålls vid användning av användarfall. Rapporten behandlar spårbarhet och användarfall separat för att belysa viktiga fakta inom båda områdena. Syftet med arbetet var att ta reda på hur olika tillvägagångssätt för att representera användarfall upprätthöll spårbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemområdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spårbarhet, vilka sedan låg till underlag för identifiering av spårbarhet i användarfall. Undersökningen visade också att det finns flera olika sätt att representera användarfall, i allt från naturligt språk till formella diagram. Resultatet av undersökningen visade även att användningen av ett modelleringsspråk som Unified Modeling Language (UML), med inbyggda relationer och namnkonventioner, gjorde att spårbarhet kunde upprätthållas mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. En begränsad spåbarhet identifierades i samband med att mindre formella representationer av användarfall använts.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.</p><p>Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:</p><p>· tekniska</p><p>· resursbetingade</p><p>· organisatoriska</p><p>· individrelaterade</p><p>Dessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras. Det största antalet faller under kategorierna organisatoriska och individrelaterade hinder.</p>