Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

The older generation now have plenty of time for daily use of their computers. (1) Nordicom´s Mediabarometer from March 2014 shows that among daily users of the Internet, the age group 65-79 look for more information and digital companionship. On the average day in 2014 they spend 101 minutes on the Net, to be compared with 69 minutes in 2011, an increase of 68 %. Statistics available on the web in 2011 showed the 2009 figures relating to the interest of older adults in using (2) Facebook. Only 4 % of the Swedish users were in the interest group 65 plus, and there was no maximum age. The study intends to find out how potential Facebook users over 65 on sociala media perceive and use Facebook. • How, in wich way, does the older generation use Facebook? • With whom and why? • How use they their social interaction? • Covers Facebook user´s daily needs for information and communication on social media? To have my questions about Facebook answered, I had a questionnare compiled and laid it out on the Web, hoping for replies from potential users. SeniorNet in Sweden is an association of about 50 clubs across the country with 8 500 members. Through contact with SeniorNet in Stockholm area, who mediated my link to their area members, I received answers to my questions. The link to the questionnarie was available for about a month. Of the 90 induviduals who responded, 60 already used Facebook and 30 were not interested in using Facebook. Of the respondents most were woman; 58 woman (64 %) and 32 men (36 %) between 65 and 90. The most frequent use was watching on pictures and status resports of children and grandchildren, and also chatting with old friends and the family. Being able to get quick information about close relatives abroad in the event of natural disasters and not having to worry about them was very important. Being able to follow development of family members with pictures and status reports for those who were living abroad was also important. Availability and having quick answers from Facebook users was the most positive aspect, according to the study. / Den äldre generationen har nu gott om tid att använda datorn dagligen. [1] Nordicoms mediebarometer från mars 2014 visar att åldersgruppen 65-79 år söker mer information och digital gemenskap på nätet dagligen bland dem som använder internet. Användartiden på internet har ökat från 69 minuter 2011, till 101 minuter en genomsnittlig dag 2014, en ökning med 68 %. Statistik som fanns på webben 2011 visade 2009 års siffror, när det gällde äldre vuxnas intresse att använda [2] Facebook. Endast 4 % av Sveriges användare fanns med i intressegruppen 65 plus och det fanns inte någon maximiålder. Avsikten med studien är att få veta hur de som är potentiella användare av Facebook på sociala medier och är 65 plus uppfattar och använder Facebook. • Hur, på vilket vis använder den äldre generationen Facebook? • Med vem, vilka och varför? • Hur använder de sin sociala interaktion? • Täcker Facebook användarnas dagliga behov om information och kommunikation på sociala medier? För att få svar på mina frågor om Facebook lät jag sammanställa en enkät och lade ut den på webben för att få svar från potentiella användare. SeniorNet i Sverige har en sammanslutning av ett 50-tal klubbar i hela landet med 8 500 medlemmar. Genom kontakter med SeniorNet i Stockholms-området, som förmedlade min länk till sina medlemmar i deras områden fick jag svar på mina frågor. Länken med frågeformuläret fanns tillgängligt på webben i ungefär en månad. Av de 90 respondenterna jag fick respons från var 60 redan Facebookanvändare och 30 respondenter hade inte något som helst intresse av att använda Facebook. Det var mest kvinnliga användare 58 kvinnor (64 %) och 32 män (36 %) mellan 65-90 år, som svarade på enkäten. Mest frekvent var att titta på barn och barnbarns bilder och statusrapporter, men även att chatta med gamla vänner och inom familjerna. Att kunna få en snabb information av nära anhöriga utomlands i händelse av naturkatastrofer och att slippa oroa sig för dem var viktigt. Även att kunna följa utvecklingen av anhöriga med bilder och statusrapporter för dem som var bosatta utomlands. Tillgängligheten och att få snabba svar från användare på Facebook var den mest positiva aspekten enligt studien.

Memory Augmented Neural Networks (MANN) is a hot research area within deep learning. One of the most promising MANN is the Differentiable Neural Network (DNC) which is able to learn, in a fully differentiable way, how to represent and store data into an external memory. Due to its memory, it performs exceptionally well on tasks where long-term memory is required. However, not a lot of research has been done on DNCs applied to time series and is also considered to be difficult to train. This work focuses on how to improve the training of a DNC on time series by taking advantage of the external memory and manipulating it in training. Three methods are presented. The first method reuses the memory between epochs which can help when there is a risk of overfitting. The second method is based on the first but has a bi-directional training scheme which drastically improves the stability of the convergence and can potentially produce better performing DNC. The last method presented is a transfer learning method where the memory is being transferred. This method is a versatile transfer learning method that can be applied when the source and target input feature spaces are different. It is also not dependent on the architecture of the DNC other than the size of the memory. These methods were applied and tested to time series in the telecom domain. Specifically, they were tested on four time series, two for predicting read and write latency, and two for predicting round trip time for signals. The results of the methods were fairly consistent on all the time series. / Minnesförstärkta neurala nätverk (MANNs) är en trendig forskningsområde inom djupinlärning. En av de mest lovande MANN är Differentierbara Neurala Datorer (DNCs) som kan lära sig representera och lagra data in till ett externt minne. På grund av sitt externa minne, så är den exceptionellt bra på att lösa problem som kräver långtids minne. Det finns däremot inte mycket forskning på DNCs applicerat på tidserier och att den är svår att träna. Arbetet i denna uppsatts har fokuserat på hur man kan förbättra träning av DNC på tidserier genom att utnyttja det externa minnet och manipulera det under träningen. Arbetet presenterar tre styckna metoder. Första metoden återanvänder minnet mellan epoker och kan hjälpa när det finns risk att överanpassar sig till träningsdatan. Den andra metoden är baserad på den första men har ett dubbelriktat tränings system som kan tydligt förbättra stabiliteten av konvergensen och kan ibland producera bättre presterande DNC. Den sista metoden är en metod som överför lärande genom att överföra minnet av en tränad DNC. Denna metod är mångsidig då den inte är beror på källans och målets ingångs datautrymme. Den beror inte heller på arkitekturen av DNC annat än storleken på minnet. Dessa metoder var applicerade och testade på tidsseries inom telekom domänen. Dom var testade på fyra tidsserier, två styckena för att förutspå läs- och skriv latens, och två för att förutspå tid för tur och retur för signaler. Resultaten för metoderna vara relativt konsekventa med alla tidsseries.

User Interface Design is the center concept of this thesis. It was used throughout this thesis in order to remedy the design issue of a product called Loredge. Loredge was a digital document reader that contained a Library page with a very simple design. The ultimate goal was to create design suggestions that provides users with a lot of convenience in navigating items for Loredge’s Library page. The solution was proposed by introducing the design process and the concept of Human-Centered Design, which were the essentials in compliance with Loredge users’ desires. The end results demonstrated some interesting facts about users that researchers did not think about at the beginning, which was very helpful to recognize what users want the most for themselves. Despite some predictable answers, the outcome indeed gave the problem a potential solution. The solution was to introduce categories/groups to users and design for menus and buttons that helps user filter out the items they want to navigate. This was implemented to digital mock-ups using a wireframing tool called Axure. The mock-ups could be found within this degree project. / Användargränssnitt är centrumkonceptet för denna avhandling. Det användes under hela denna avhandling för att avhjälpa designproblemet av en produkt som heter Loredge. Loredge var en digital dokumentläsare som innehöll en bibliotekssida med en mycket enkel design. Det ultimata målet var att skapa designförslag som ger användarna mycket bekvämlighet i navigeringsdokument för Loredges bibliotekssida. Lösningen föreslogs genom att introducera designprocessen och konceptet Human-Centered Design, vilka var nödvändiga i enlighet med Loredge-användarnas önskemål. Slutresultatet visade några intressanta fakta om användare som forskare inte tänkte på i början, vilket var till stor hjälp för att känna igen vad användarna vill ha mest för sig själva. Trots vissa förutsägbara svar gav utfallet verkligen problemet en potentiell lösning. Lösningen var att introducera kategorier / grupper till användare och design för menyer och knappar som hjälper användaren att filtrera ut de dokument som de vill navigera. Detta implementerades för digital mock-ups med hjälp av ett wireframing verktyg som heter Axure. Mock-ups kunde hittas inom detta examensarbete.