De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg.   Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget. Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur.   Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv. / The last few decades a lot has happened in digital technology in our society, and people have more or less made herself dependent of them. There is also talk about that the young children need to learn how to deal with the digital tools and many preschools across our country have now introduced tablet computers to there departments. But there is disagreements about how, when and if the tablets is used in the preschools. Background to this study came through that I discovered there fragments in the use of digital tools.   This quantitative study seeks to gain a view of how the tablets is used and how the preschool teachers looks at it. The study  was conducted by means of questionnaires sent out by email to staff at preschools around the country. The study is based on a socio-cultural perspective on child development and the structure of society. The results show that those who have access to tablet has a positive view of the use and used largely in an educational way, yet also as a pastime.

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vårt samhälle och lärarens förhållningssätt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att använda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlärningsstilar och tillsammans skapa en större förståelse av den värld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet både av pedagogiska skäl och för att det är en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lärare i år sex kan använda digitala media i undervisningen. Frågeställningar: Hur använder en lärare digitala media i sin undervisning? Hur resonerar en lärare kring sin användning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie där vi har undersökt en lärares användning av digitala media i sin undervisning. De metoder vi använt oss av är observationer och intervju. RESULTAT: Lärare kan vinna stora fördelar med att använda digitala media som lärandeverktyg, under förutsättning att läraren har kompetens och intresse att se möjligheterna till att skapa positiva lärandesituationer för eleverna. Fördelarna med digitala media är att man kan stimulera elevernas inlärning och gynna olika individer och inlärningsstilar. Nackdelarna kan vara när tekniken inte fungerar tillfredställande, vilket kan vara mycket tidskrävande för läraren.

The main purpose of this master thesis is to investigate how six elderly individuals, 65-75 years old, use and perceive Internet in their everyday life. The focus in this study is to enlighten elderly people as Internet-users.In 2010 many elderly people are still digital excluded. In Europe and in Sweden efforts are made to educate citizens to use the Internet, and that benefits of the digital society should be available to all.This study is based on the following questions: what made the informants take an interest in the Internet in the first place? How and for what purpose do they use it? And how do the informants regard to their own Internet usage and its importance in society?We interviewed six people aged 65-75 years old, using semi-structured questions. The data was analyzed by using the theory developed by Hektor concerning Internet and information behaviour in everyday life. We relate our analysis to previous research and to Swedish statistics concerning Internet-usage among elderly people.All six informants were motivated to begin to use the Internet in the first place and their background, environment, interests and their particular circumstance of life were substantial. They use the Internet as an integrated part of their everyday life. They have mainly positive perspectives about the Internet, both their own usage and in the society. except for the risk of being cheated, or the lack of speaking to people face to face. Sometimes they find technological problems troublesome and difficult to solve without help. / Program: Bibliotekarie

BakgrundI bakgrunden redogörs för litteratur och tidigare forskning kring datorer i förskola och förskoleklass. I dagens samhälle används datorn som redskap inom många områden både privat och i utbildningssammanhang. Datorn erbjuder många nya möjligheter och kan fungera som ett hjälpmedel i verksamheten, samt komplettera det traditionella arbetssättet.SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på förskollärarnas respektive barnens perspektiv när det gäller datoranvändningen, samt deras förhållningssätt till datorer som lek och arbetsredskap i förskola och förskoleklass.MetodStudien gjordes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer. Redskapet som användes var öppen riktad intervju med fyra förskollärare, vilket innebär att intervjuaren formulerar en fråga och förväntas få ett öppet svar. Därefter genomfördes även fyra barnintervjuer i grupp.ResultatResultatet visar att förskollärarna är eniga att datorer skall finnas i verksamheten, eftersom det kommer att bli en del av barnens vardag. De upplever även att datoranvändningen i verksamheten har ökat de senaste åren, och att barnen har mer kunskap om datorer än tidigare. Det framgår även hur förskollärarna och barnen använder datorn i den dagliga verksamheten, samt barnens samspel och kommunikation vid datoranvändningen. / Program: Lärarutbildningen

Aspects of computerized learning in terms of educational situations in kindergarten andschools where the teachers use software either made for children or for adults, is thesubject of this paper.The market for software produced in Sweden and intended for educatilonal situationswith small children is discussed and analysed by qualitative method. The software, theusers, the producers and other related groups are looked upon from an educationalperspective and a mode1 of this process is presented in the paper.The software is categorized and discussed according to area of use and underlying educationalperspectives. The educational situations in which the users are a part are discussedfrom an educational perspective and examples from use of software in kindergartenand schools are given. The images of their target group which the producers haveare categorized according to phenomenographical method. A proposal of a classificationsystem for software used in educational situations is made.

<p>Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva. Faktorer som formar attityderna är bl a tillgången till datorer, god programvara, synen på lärarrollen, synen på förändring av arbetssätt, ämnets karaktär och läroplan.</p>

No description available.

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva. Faktorer som formar attityderna är bl a tillgången till datorer, god programvara, synen på lärarrollen, synen på förändring av arbetssätt, ämnets karaktär och läroplan.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet. Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy. Dessutom presenteras kommunikativa strategier, top-down och bottom-up samt Maslows behovstrappa för att ytterligare kunna problematisera de empiriska resultaten. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med både elever och beslutsfattare. Dessa har sedan transkriberats och analyserats utifrån de tidigare nämnda teorierna i tre analysteman; beslut, implementering och användning. Uppsatsen påvisar att det medialiserade samhället skapade ett upplevt måste för skolorna att följa med i teknikutvecklingen vilket underbyggde besluten för de flesta 1:1-satsningar. I och med ett beslut som med tydlighet anspelar på ett top-down-perspektiv skapas en ytlig instruktionsgrund till användarna. Tillgången till bara ett fåtal instruktioner skapade ett behov av att lärare och elever själva bildade sig en uppfattning om hur datorerna skulle användas på bästa sätt. Den nivå av mediekompetens som studien uppvisar indikerar även på att den i vissa fall är överskattad från beslutsfattarhåll. Detta har i sin tur lett till att det förändrade arbetssätt, som var beslutsfattarnas mål, främst syns genom ett utbyte av skrivdon från papper och penna till datorer hos eleverna.

No description available.