Idag används 1:1 datorer, d.v.s. en dator för varje elev, i svenska skolor. Detta ämne är intressant att undersöka i vårt växande globala digitalsamhälle där kommuner och skolor strävar efter att erbjuda en hög tillgänglighet och kompetens till eleverna. Syftet med mitt arbete är att belysa 1:1 datoranvändning, samt om det förekommer skillnader mellan manliga och kvinnliga elevers användning. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter och intervjuer. Detta har bearbetats och därefter analyserats enligt tre kategorier: datorns användning, kommunikation, och samarbete. Resultatet visar att samtliga deltagare i undersökningen är överlag positiva till projektet, både lärare och elever anser att det är lättare att ta kontakt med varandra och skolarbetet underlättas. Det som upplevts som negativt är viss bristande uppmärksamhet under lektionerna pga. sociala medier. Elevernas användarkunskap skiljer sig inte åt könsmässigt, däremot visar undersökningen skillnader i användning efter intresseområden.

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated.

Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena.

No description available.

Diss. Linköping : Univ.

Today it is more and more common for schools to provide teachers as well as students with laptops. Projects like this are worldwide called "One-to-one", one laptop per child. This paper conveys thoughts and ideas from a number of teachers in a medium-sized Swedish municipality in which all high school students and teachers, since a couple of years, have their own laptops. The aim of this paper is to clarify how the teachers’ situation has been affected by the implementations of the laptops. The main focus is on pedagogical changes, aspects of changes in time and space, and the teachers' own learning process. The new technique involves a series of educational benefits that teachers use in more or less extent.The teachers who are interviewed in this paper share their own experiences working withthese matters. How the individual teachers handle the use of the laptops depends on their different attitudes towards the technology and towards the project. This paper can be used as an inspiration and guidance for other municipalities and schools that not yet provide laptops for all teachers and students.

Anskaffning av programvara kan ses som en möjlighet att utveckla ett företag och dess affärsverksamhet. Det finns idag ett stort utbud av standardiserade programvaror att välja emellan. Sådana produkter brukar i dagligt tal kallas för standardsystem. Dessa kan köpas på den öppna marknaden eller vara system som återanvänds mellan företag. Det görs en del felinvesteringar när företag anskaffar standardsystem. Många standardsystem ger inte önskade resultat för verksamheten eller förblir i vissa fall oanvända på företagen. Detta ledde mig in på frågan om en systematisk metod för upphandling av standardsystem kan förbättra situationen. Syftet med denna avhandling har därför varit att konstruera metodik för anskaffning av standardsystem som ett led i att utveckla verksamheter hos företag och organisationer. Mer precist förelåg tre huvudmål för studien: Att utveckla en metod för anskaffning av standardsystem som ger stöd åt företags affärsverksamheter. Att pröva metodens användbarhet, genomförbarhet och logiska uppbyggnad med hjälp av empiri och teori inom området. Att vidareutveckla metoden utifrån gjorda erfarenheter och framförda förändringsbehov från metodprövningen. Metoden som utvecklats och prövats benämns genomgående "SIV-metoden" (Standardsystem I Verksamheter). SIV-metoden bygger på erfarenheter från olika företag som ABB, Alfa-Laval, Arla, Ericsson och Philips. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

Lic. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2004. / Härtill 2 uppsatser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Syftet är också att undersöka hur lärare anser att digitala verktyg kan påverka elevers läs- och skrivutveckling. Genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenskämnet i årskurs 4–6 visar undersökningen att lärares inställning till att använda digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen är positiv överlag och framför allt gäller det i skrivundervisningen. Enligt informanterna motiveras eleverna till skrivandet och till att bearbeta sina texter när det görs genom digitala verktyg. Samtidigt finns det också enligt informanterna vissa negativa aspekter med användningen av digitala verktyg såsom att handstilen försämras och att digitala verktyg kan leda till onödig distraktion av olika hemsidor. Sammanfattningsvis visar studien att de intervjuade lärarna inte anser att digitala verktyg. / The aim of this study is to examine teachers’ attitudes towards the use of digital tools in the teaching of reading and writing. The aim is also to find out how teachers perceive the impact of digital tools on pupils’ development in reading and writing. Based on semi-structured interviews with teachers teaching Swedish in year 4-6, the study finds that teachers’ attitudes towards digital tools is positive overall, especially in relation to the teaching of writing. According to the informants, digital tools provide motivation for pupils to write and rework their texts. However, the informants also addressed certain negative aspects of the use of digital tools, such as possible deterioration in pupils’ handwriting and unnecessary distraction of different web pages. To sum up, the study shows that the interviewed teachers do not think that digital tools alone, have any great effect on pupils’ development in reading and writing. Rather, the teachers believe that a varied approach to teaching is necessary and that digital tools can be useful in such an approach.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.