Spelling suggestions: "subject:"barbara datorer"" "subject:"bárbara datorer""
1 |
Bärbara datorer och elevvanorBergmann, Gunter January 2012 (has links)
Det här arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bärbar dator i åk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Initialläget för undersökningen var att jag och andra lärare såg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen på olika sätt på rasterna. Införandet av bärbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det är uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det påstås att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ”hänger” med sina datorer och är inte kapabla att kommunicera ”normalt.”Det väckte tanken på att det måste undersökas närmare hur eleverna använder sina datorer under rasterna. Anledningen till detta var att det befarades finnas en risk för negativa konsekvenser för skolverksamheten. Samtidigt skulle mediernas och min egen bild utredas med hjälp av en seriös undersökning, eftersom jag också kunde vara påverkad av den offentliga diskursens stereotyper mot vissa innovationer. Resultatet är det här arbetet.I undersökningens centrum står frågan, om införandet av de bärbara datorerna verkligen har förändrat elevernas rastvanor. Samtidigt skulle det undersökas om en sådan möjlig förändring påverkar lektionerna på något sätt. Därför gjordes en enkät bland 94 elever på en skola i Lunds kommun. Eleverna frågades om sina rastvanor i samband med datoranvändning. En andra enkät bland 12 lärare på samma skola och en ytterligare skola, belyste pedagogernas uppfattning av utvecklingen.Arbetet visar att rastvanorna har förändrats. Samtidigt visar undersökningen en bild av elever som har ett distanserat förhållningssätt mot sina datorer. Däremot visar sig förhållandet till mobilerna inte lika distanserat. Undersökningen leder till slutsatsen att eleverna för det mesta ser datorerna som ett redskap för lärandet i skolan och använder redskapet sällan som underhållningsverktyg i skolkorridorerna, men däremot tenderar mobilerna mot riktningen att ställer till problem. Det kan orsaka en upptagenhet hos eleverna.
|
2 |
Från reklamjippo till pedagogiskt verktyg : ett lärarperspektiv på datoriseringen av skolanFrick, Agnetha January 2010 (has links)
Today it is more and more common for schools to provide teachers as well as students with laptops. Projects like this are worldwide called "One-to-one", one laptop per child. This paper conveys thoughts and ideas from a number of teachers in a medium-sized Swedish municipality in which all high school students and teachers, since a couple of years, have their own laptops. The aim of this paper is to clarify how the teachers’ situation has been affected by the implementations of the laptops. The main focus is on pedagogical changes, aspects of changes in time and space, and the teachers' own learning process. The new technique involves a series of educational benefits that teachers use in more or less extent.The teachers who are interviewed in this paper share their own experiences working withthese matters. How the individual teachers handle the use of the laptops depends on their different attitudes towards the technology and towards the project. This paper can be used as an inspiration and guidance for other municipalities and schools that not yet provide laptops for all teachers and students.
|
3 |
The WeCycle Project – Carbon Calculator development for IT equipmentStouris, Konstantinos January 2018 (has links)
With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.
|
Page generated in 0.0573 seconds