Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.

Abstract The purpose of this paper is to compare existing theories and policies on CALL (Computer Assisted Language Learning) with the actual situation among practising teachers of ESL (English as a Second Language) of secondary schools in Sweden. The evaluation focuses on the differences between theories and reality, and discusses why, if any, the differences exist. Some background information on second language acquisition is provided, and recent theories and standpoints within the field of CALL are mentioned to highlight the differences between theory and reality. The evaluation was made by handing out a survey to 33 teachers of ESL, asking questions about their use of computers in their everyday teaching. The survey shows that the gap between the theories and standpoints within the field of CALL, and the reality of teachers in schools often is huge. The survey shows that the main reasons for this are either a lack of functioning computers, or the lack of time for teachers to educate themselves in the field of CALL. / Sammanfattning Den här undersökningen gjordes för att i stort kartlägga om datorer används på ett reflekterat och genomtänkt sätt i undervisning i engelska. Jag genomförde min undersökning genom att dela ut en enkät bland lärare som undervisade i engelska i Lidköpingsområdet, år 7-9. Av de svar som lämnades in skulle man kunna dra slutsatsen att datorn används oreflekterat och inte speciellt ofta i språkundervisningen, och detta på grund av ej fungerande teknik, brist på kunskap eller brist på eget intresse och tid. Vidare kan man se att datorn i huvudsak används som en ordbehandlare eller som ett verktyg för informationssökning, och varför det är så diskuteras längre fram i mitt arbete. Mina förslag på alternativ, och mer utförliga beskrivningar av mina slutsatser finns i min diskussion.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

Under en kurs om människans fysiologi letade jag användbara hemsidor på Internet. Jag slogs då av att det fanns många bra hemsidor på engelska, men knappt några på svenska. Jag bestämde mig då för att göra en svensk sida som är användbar för skolbruk. Då datorer och Internet mest används för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp något annorlunda. Meningen med detta arbete är att försöka bygga upp ett interaktivt läromedel med program som går att hitta gratis på Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstå vid framställningen. Min förhoppning är att detta arbete kan bidra till att ge lärare en ny uppfattning om Internets möjligheter. Då sidorna är uppbyggda i HTML fungerar de på alla datorer med webläsare. Genom att koppla kemin till elevernas vardag kan man visa att kemin inte bara är ett skolämne, utan något som omger oss och styr våra liv. Detta arbete kan användas både i skolan och i hemmet, eftersom experimenten är anpassade för att göras hemma. "Vardagskemi"är uppbyggt kring ett hus där man kan"vandra"runt. Inne i de olika rummen finns skåp som man kan öppna. Klickar man sedan på de olika varorna i skåpet kommer man vidare till en faktasida, där varan beskrivs ingående. CD-skivan innehåller fakta om c.a. 30 hushållsvaror, 60 kategoriserade experiment som kan göras hemma, samt länkar till intressanta hemsidor.

The purpose with my degree project is to investigate the use of computers within the daily activity in three preschools and one preschool class. I have designed a survey that I distributed to the staff. The purpose of my work is to investigate how a number of preschool teachers and children in a few preschools and one preschool class in a medium-sized Swedish town are using the computer in their activities. My study shows that the computer is frequently used, both of the children and teachers, but also together. The children in my study are using the computer to play games, listen to music, and go into the websitewww.youtube.com, but also in order to write and count.  The teachers primarily use the computer to document, check their e-mail and listen to music. But also to check and find out childhood illnesses, check up schedule, find good educational tools or lyrics. My study shows that the teachers readily want to sit by the computer together with the children. On the other hand to protect children from the atrocities available on the Internet, and to support and introduce children in new games, but also to be close children if they have any questions or need help. My issues are; in what way is the computer used in the preschool and preschool class? And what is the computer used for in the daily activities?

Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet. Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell. Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas. Målsättningen för projektet har varit att få en större förståelse för hur ett designprojekt kan drivas från idé till visualisering av slutligt koncept genom en fysik formmodell. Målsättningen har även varit att på ett undersökande och mer skulpturalt sätt få arbeta med form utifrån givna funktioner. Resultatet blev ett ryggsäckskoncept där väskan är uppdelad i moduler och därför separerbara från varandra. Ingående moduler i konceptet är en slags sele som i projektet benämns som ryggplattan, en datorenhet och en påbyggnadsväska. Det möjliggör att användaren kan välja att ta med datorn eller lämna den hemma, men ändå ta med extra utrustning eller träningskläder och då med hjälp av påbyggnadsväskan. Då datorenheten kan kopplas ifrån ryggplattan gör det att användaren kan välja att endast ta den in på mötet. Användare undviker då att få den extra uppmärksamheten som kan ges då man väljer att använda ryggsäck istället för portfölj. Konceptet möjliggör alltså att användaren kan få en volymanpassad och kroppsanpassad produkt där både funktionalitet och behovet av att vara representativ tillgodoses. / The report describes a degree project on a bachelor level that has been performed at the Industrial Design Department at Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design. The project is about how to generate a concept for a computer bag where the bag is able to adapt to the variation of the amount of things that the user would like to bring just for that specific day. Focus in theproject have been to look at the general needs for the users when carrying a computer and other belongings, the desirable functionsfor a possible solution of product for those specific needs and thegestalt of the meeting between the organic body of the user and the square like shape of the technique. The target group has been everyone that carries around a computer almost everyday. Sweeping for all the interviewed people were the request that the product should be representative to bring thecomputer in to the office. Words of values that were used in theprocess were adaptable, reserved and functional. The working process was divided into a mapping phase, a gestalt phase that was divided into two sketching phases and one phasefor defining the final concept. Finally there where a phase forbuilding the model. The objective for the project has been to gain a greater knowledge for how to run a design project from idea tovisualisation of final concept by a physical model. The objective has also been to generate the gestalt of the concept on a exploring basis and in a more sculptural way with, for the project, given functions in mind. The outcome of the project is a backpack that is divided into modules that can be separated from each other. The concept has three parts. The part that is closest to the user is the back part that holds the shoulder straps. To that part the user can connect eitherthe computer case or the ad on bag. This concept makes it possible for the user to choose if he or she want o bring the computer bag or the ad on bag or both. Because of that the computer unit can be removed from the backpack and it allows the user to just bring that part into the meeting and avoids the extra attention that he or she can get by bringing the whole backpack. The user remains a reserved style without question. The concept makes it possible for the user to get a product that is in line with he’s or she’s needs when thinking of the bags ability to adapt, to keep a reserved style and maintain a satisfied level of functionality. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå. Osäker nätuppkoppling och bristande teknisk funktion har också orsakat problem på skolorna. Den viktigaste faktorn, enligt speciallärare/special­pedagoger, för att stimulera lärarna i användningen av kompensatoriskt stöd, var möjligheter till utbildning i de stödprogram som används. Rektorer och speciallärare/specialpedagoger anser att den största utmaningen är att hitta tiden för att samordna utbildningsinsatsen. Vi kom fram till att implementeringen av 1:1-datorer i den studie vi gjort inte var genomtänkt, eftersom planer för användning och utveckling av IT saknades. Det i sin tur ledde till att skolledningen och speciallärare/specialpedagoger inte fick tillräckliga förutsättningarna att skapa en gynnsam lärmiljö för elever i allmänhet och för elever i läs- och skrivsvårigheter i synnerhet.

Den föreliggande studien är en kvalitativ fallstudie med syftet att undersöka lärares kompetensutveckling i samband med 1-till-1-satsningar (en dator per elev).  Studiens frågeställning kretsar kring följande två frågor; Hur har lärarna uppfattat kompetensutvecklingen de erhållit i samband med kommunens 1-till-1-satsning? Hur har lärarnas kompetensutveckling i användandet av nya läroverktyg (MacBook Air) påverkat lärarnas didaktiska tillvägagångssätt? Höstterminen 2012 påbörjades en sådan 1-till-1-satsning i en av norra skånes kommuner. Baserat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv kunde studien ge information kring lärarnas upplevda erfarenheter och belysa problematiken kring 1-till-1.

Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur tekniken påverkar dem. I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät. Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären. I våra intervjuer visade det sig att eleverna brukar ha med sig datorn hem, och de påpekade även att det var lättare att utföra skolarbeten hemifrån. Skolmiljön och fritiden smälter samman och ur detta bildas en ny form av lärande. Det dominerande kommunikationssättet bland eleverna är via IM-klienten Msn. Med den kan de förena både nytta och nöje lättare då kommunikationen sker i realtid. Detta kommunikationsmedel har dock inte ersatt den fysiska sociala interaktionen, utan existerar som ett väl använt komplement.

Användning av surfplattor och datorer blir vanligare inom skolan. De används dock inte lika mycket av varje lärare. Genom denna studies syfte vad det är som gör att lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen, redes olika anledningar till detta ut. För att ta reda på studiens syfte, genomfördes intervjuer på tre olika skolor och med sju olika informanter. Informanterna arbetade inom grundskolans tidigare år. Intervjuer och tidigare forskning resulterade i flera anledningar till varför lärare väljer eller inte väljer att använda sig av surfplattor och datorer i matematikundervisningen. Det upptäcktes att majoriteten av lärarna lyfte användandet som positivt. De såg surfplattor och datorer som ett lustfyllt komplement till deras ordinarie undervisning. Skolornas olika prioriteringar samt lärarnas förkunskaper och utbildningsmöjligheter, spelade in i valet kring användande av surfplattor och datorer. Tillgången till dessa digitala verktyg samt informanternas intresse är bakomliggande anledningar till deras val av användningen. Genom att ta hänsyn till dessa anledningar kan arbetet i skolan med surfplattor och datorer främjas.