This thesis examines which function the information technology may have in thechildren's library, with the example from two library computer programmes. One is anexpert system, Hedvig, which will help children to choose and to find books, and theother is a computer game, The mysterious signs, that will teach children library user education.The main question is: What conceptions do the project-leaders, the children'slibrarians and the children have concerning the function of these two programmes in thechildren's library?The study is based upon qualitative interviews with two projects-leaders, fourlibrarians, three computer programmers and twenty-eight children.The theoretical material consists of examples on other library computer programmesfor children developed in Denmark and USA, some American studies in children'sabilities to use computerized information retrieval systems, and studies concerningchildren's relations to computers.The adult's conceptions of the computer programmes are divided into categories asfollows: Democracy, aspect of sex, complement, marketing, reading promotion,development of competence, information technology development, pedagogics, adulteducational activities, compensation and armusement, pedagogics, usefulness,effectiveness and information. These categories shall be seen as the conclusions of the thesis.

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, såväl praktiskt som i rådande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillämpas i bildundervisningen på några grund- och gymnasieskolor, samt vad som påverkar tillämpningen. Vidare beskrivs även nårga lärares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers inställning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fått för att använda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krävs och hur mycket de använder datorer i olika moment i sin yrkesroll på låg- och mellanstadiet. Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var självlärda. De var inte heller helt tillfreds med det sätt som de integrerade IT i sin undervisning, även om de hade många förslag på utvecklingsområden. För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krävdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste.

No description available.

Syftet med denna studie är att studera lärares berättelser om användningen av digitala läromedel i undervisningen. ”Det är självklart att vi använder oss av digitala läromedel i undervisningen”. Detta var ett spontant svar som vi fick från en lärare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vår undersökning. Som metod använde vi oss av en gruppintervju på en skola i södra Sverige med fem lärare i årskurs 4-5. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, då vi har studerat lärarnas berättelser i en gruppintervju för att se hur lärarnas svar kan förändras i detta samband. Resultat visade att lärarna använder sig mycket av digitala läromedel i sin undervisning men att de saknar utbildning och vidare erfarenheter för att öka sin kunskap om ämnet.

This study focuses on teachers’ and pupils’ experiences of their use of one-to-one computers in civics education in Swedish upper secondary school. The experiences of teachers and pupils will also be put in relation to the content of the formal curriculum. The aim of this study is to investigate whether the access of one-to-one computers has changed teaching and learning within civics. The theoretical approaches used are both Tomas Kroksmark’s theory about traditional versus innovative learning and Ruben Puentedura’s SAMR-model. This study has been accomplished by interviews with teachers and pupils who either teach or study civics in Swedish secondary upper school. The methodical basis of this study is phenomenographic, that is to say, the purpose is to investigate how the informants experience their own use of computers in their teaching and learning respectively.   The findings of this study confirm most of previous research concerning the use of one-to-one computers in teaching. One-to-one computers are mainly used by the pupils to search for information on the Internet and to write essays and suchlike. When these findings are put in relation to the wording of the formal curriculum it appears that the use of one-to-one computers needs to be developed to include also criticism of the sources and to encourage active citizenship among the pupils. Furthermore this study shows that the access of one-to-one computers has contributed to a change in teaching and learning. From a traditional, structured and teacher-controlled tuition a change has begun towards a more innovative type of learning and teaching. This innovative learning is evidenced by the students’ increased possibilities to structure and take responsibility for their own learning, because of the never-ceasing stream of available information. The change has only partly been realized and traditional and innovative learning presently co-exist. This is mostly positive as traditional and innovative learning works complementary. Yet problems might occur when there is a discrepancy between which kind of knowledge is assessed and valued and which kind of knowledge is taught and gained.

<p>Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare. En enkätundersökning genomfördes där olika rösters trovärdighet bedömdes av patienter och av en jämförelsegrupp. Resultaten visade att de manliga rösterna bedömdes som signifikant mer trovärdiga än de kvinnliga rösterna, samt att de yngre bedömarna (<31 år) var signifikant mer negativa i sina bedömningar av rösternas trovärdighet än de äldre bedömarna (>31 år). I övrigt kunde en kvinnlig och en manlig röst utses som de mest förtroendeingivande hos patienterna. Enkätundersökningens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning beträffande interaktion mellan människor och datorer.</p>

IT (Informationsteknik) och IKT (Informations- och kommunikationsteknik) har haft en snabb utveckling de senaste tjugo åren och det har skett stora förändringar i samhället. De stora förändringarna sätter krav på förskola och skola vars uppgift är att förbereda barn och ungdomar inför deras kommande arbetsliv där det garanterat kommer att komma i kontakt med den nya tekniken. Det främsta syftet med denna studie var bland annat att se vad några pedagoger hade för attityder till IKT i förskolan. En kvantitativ metod har används eftersom den ger möjlighet att kunna samla in ett större antal fakta för att sedan kunna analysera och finna mönster. För att få en djupare förståelse för de olika åsikter pedagoger har för IKT i förskolan och hur de arbetar har även kvalitativ metod använts då det är enklare att tolka och förstå det resultat som framkommer. Resultatet visar att det finns en viss oro hos pedagogerna för att datorn ska ta för mycket tid och att de andra aktiviteterna som till exempel fysiska aktiviteter och utevistelse ska bli åsidosatta. Men pedagogerna anser även att datorn är ett bra komplement och hjälp till barnens matte, läs- och skrivinlärning. Vanligast är att datorn används till olika former av pedagogiska dataspel, man använder den även som redskap i olika former av dokumentation.

Tack vare datorer finns det idag möjligheter att utöka det befintliga stödet till patienter som är i behov av hjälp inom vården. I ett pågående projekt på Karolinska institutet utvecklas ett datorstyrt telefonstöd (Telephone-Linked Care, TLC) för rättpsykiatriska patienter i öppenvård. En långsiktig målsättning är att reducera antalet våldsincidenter som inträffar i sammanhang där denna patientgrupp är inblandad. Huvudsyftet med denna uppsats var att finna en förtroendeingivande kvinnlig och manlig röst för användning i TLC. Ett annat syfte var att undersöka om olika rösters trovärdighet bedömdes olika av olika kategorier av bedömare. En enkätundersökning genomfördes där olika rösters trovärdighet bedömdes av patienter och av en jämförelsegrupp. Resultaten visade att de manliga rösterna bedömdes som signifikant mer trovärdiga än de kvinnliga rösterna, samt att de yngre bedömarna (&lt;31 år) var signifikant mer negativa i sina bedömningar av rösternas trovärdighet än de äldre bedömarna (&gt;31 år). I övrigt kunde en kvinnlig och en manlig röst utses som de mest förtroendeingivande hos patienterna. Enkätundersökningens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning beträffande interaktion mellan människor och datorer.

När teknik får en allt större plats i vardagen är det många som har ställt sig frågan om det är lämpligt att ge teknik möjligheten att agera utifrån en etik. I detta arbete argumenterar jag för att det är lämpligt att ge datorer som tar plats i vardagen en etik, även om de ännu inte kan ses som medvetna eller etiskt ansvariga fullt ut. Den etik som är vald att argumentera utifrån är Kants pliketik, som initialt är mycket tilltalande som vald etik för datorer. Dock argumenterar jag för att även om så är fallet så är den inte lämplig. Som avslutning har jag valt att istället för att lämna förslag på annan etisk teori lyfta de frågor som kan bli aktuella i framtida dikussioner, alternativt som kommer att uppstå då när datorn får andra förutsättningar. Nyckelord: Kant, pliktetik, teknik, datorer, medveten, tänkande. / Many has asked themselves the question, now when technology gets a larger importance in everyday life, if it is necessary to give this technology the ability to act according to an ethical theory. In this paper I will say that it is a good idea to give computers that take part in everyday life an ethic, even though they are not conscious or ethically responsible to a higher degree. The choosen ethic for this paper is the deontological ethics of Kant, which initially seems very appealing as an ethic for computers. I write that even if that is the case, it is not suitable as a theory for computers. As a conclusion I have choosen to present questions that may be up for discussion later, or that will be interesting to discuss when computers work under new conditions. This paper is written in Swedish. Key words: Kant, ethics, technology, computers, consciousness, thinking.