Information technology (IT) penetrates more and more areas in the community. The Commission for Information Technology is of the opinion that the use ought to be widespread but states that this is not yet a reality. Differences exist between groups, e.g. between women and men. The purpose of this Master's thesis is to examine how female university students enrolled in two different programmes experience and use IT and to compare this with society's picture of the relationship between IT and women. Qualitative interviews were carried out with students enrolled in technical and law programmes. The findings show that the majority of the students regard IT as a practical aid in achieving a particular purpose and that it is important for them that they have a use for the technology at hand. The technical students have good access to computers at the university and prefer using them to their own. However, the situation is completely the opposite for the law students. They experience a certain degree of stress because it is expected of them to know more about IT than they in fact do. The technicians have a more relaxed relationship to IT and learn as they go without pressure from their surroundings. A conclusion is that technicians have better access and a more relaxed attitude because of their choice of subject and because they are already in a technical environment. Another conclusion is that an interest in IT does not seem to be included in the female identity. / Uppsatsnivå: D

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen. Enkätstudien gjordes år 2010 och utgår från elevernas egna erfarenheter.ResultatUtifrån resultatet framgår det att majoriteten av eleverna (60 %) använder datorerna i datorsalen varje vecka. 22 procent av eleverna använder datorerna varje månad eller mer sällan. 1 procent av eleverna sitter vid datorerna varje dag och 17 procent saknar tillgång till datorsal. I de flesta skolklasser har eleverna svarat att de använder datorsalens datorer varje vecka. Samtidigt uppger ett fåtal elever, i 3 skolklasser, att de använder datorerna i mindre utsträckning än deras klasskamrater. 1 skolklass har ett längre datoranvändande, där majoriteten av eleverna uppger sig sitta vid datorerna varje månad eller mer sällan. / Program: Lärarutbildningen

The purpose of this master thesis was to study the librarians’assignment at the public accesses computers, especially howthe librarians perceive what their task is and what their taskshould be.In order to answer these questions a series of ten qualitativeinterviews –inspired by the phenomenographic approach –was conducted with librarians who were employed at smallpublic libraries in municipalities with 5 000 - 25 000residents in Sweden.The conclusions in the master thesis were that librarianshave both similarities and differences in how they perceivetheir tasks at the public computers. The most essential taskwas helping the user with information seeking. Thelibrarians also perceived that it should be included in theirduties to help users with the technical/practical issues at thepublic computers. Competence, time and assets were finallythree outlying factors which affected in what extent thelibrarians were able to help the users. / Program: Bibliotekarie

<p>Under en kurs om människans fysiologi letade jag användbara hemsidor på Internet. Jag slogs då av att det fanns många bra hemsidor på engelska, men knappt några på svenska. Jag bestämde mig då för att göra en svensk sida som är användbar för skolbruk. Då datorer och Internet mest används för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp något annorlunda. </p><p>Meningen med detta arbete är att försöka bygga upp ett interaktivt läromedel med program som går att hitta gratis på Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstå vid framställningen. Min förhoppning är att detta arbete kan bidra till att ge lärare en ny uppfattning om Internets möjligheter. Då sidorna är uppbyggda i HTML fungerar de på alla datorer med webläsare. Genom att koppla kemin till elevernas vardag kan man visa att kemin inte bara är ett skolämne, utan något som omger oss och styr våra liv. Detta arbete kan användas både i skolan och i hemmet, eftersom experimenten är anpassade för att göras hemma.</p><p>"Vardagskemi"är uppbyggt kring ett hus där man kan"vandra"runt. Inne i de olika rummen finns skåp som man kan öppna. Klickar man sedan på de olika varorna i skåpet kommer man vidare till en faktasida, där varan beskrivs ingående. CD-skivan innehåller fakta om c.a. 30 hushållsvaror, 60 kategoriserade experiment som kan göras hemma, samt länkar till intressanta hemsidor.</p>

<p>Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. </p><p>Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. </p><p>Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. </p><p>De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. </p><p>Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. </p><p>I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.</p>

<p>Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur tekniken</p><p>påverkar dem.</p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.</p><p>Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären. I våra intervjuer visade det sig att eleverna brukar ha med sig datorn hem, och de påpekade även att det var lättare att utföra skolarbeten hemifrån. Skolmiljön och fritiden smälter samman och ur detta bildas en ny form av lärande. Det dominerande kommunikationssättet bland eleverna är via IM-klienten Msn. Med den kan de förena både nytta och nöje lättare då kommunikationen sker i realtid. Detta kommunikationsmedel har dock inte ersatt den fysiska sociala interaktionen, utan existerar som ett väl använt komplement.</p>

<p>Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to compare existing theories and policies on CALL (Computer Assisted Language Learning) with the actual situation among practising teachers of ESL (English as a Second Language) of secondary schools in Sweden. The evaluation focuses on the differences between theories and reality, and discusses why, if any, the differences exist. Some background information on second language acquisition is provided, and recent theories and standpoints within the field of CALL are mentioned to highlight the differences between theory and reality. The evaluation was made by handing out a survey to 33 teachers of ESL, asking questions about their use of computers in their everyday teaching. The survey shows that the gap between the theories and standpoints within the field of CALL, and the reality of teachers in schools often is huge. The survey shows that the main reasons for this are either a lack of functioning computers, or the lack of time for teachers to educate themselves in the field of CALL.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Den här undersökningen gjordes för att i stort kartlägga om datorer används på ett reflekterat och genomtänkt sätt i undervisning i engelska. Jag genomförde min undersökning genom att dela ut en enkät bland lärare som undervisade i engelska i Lidköpingsområdet, år 7-9. Av de svar som lämnades in skulle man kunna dra slutsatsen att datorn används oreflekterat och inte speciellt ofta i språkundervisningen, och detta på grund av ej fungerande teknik, brist på kunskap eller brist på eget intresse och tid. Vidare kan man se att datorn i huvudsak används som en ordbehandlare eller som ett verktyg för informationssökning, och varför det är så diskuteras längre fram i mitt arbete. Mina förslag på alternativ, och mer utförliga beskrivningar av mina slutsatser finns i min diskussion.</p>

<p>Det blir allt vanligare att elever som börjar gymnasieskolan erbjuds varsin laptop, men få matematiklärare verkar använda dem i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur lärare resonerar kring datorstöd i matematikundervisningen nu när eleverna har tillgång till varsin dator. De forskningsfrågor som besvaras i undersökningen berör gymnasielärares användning och syn på datorstöd samt vad som krävs för att lärare ska använda datorstöd. I undersökningen har fyra matematiklärare på gymnasiet intervjuats. Resultatet är att när datorstöd används i matematikundervisningen så är det främst läraren som använder datorn, och då till att demonstrera, åskådliggöra svårritade figurer, visa simuleringar samt till att variera koefficienter i olika funktioner och visa på de förändringar som sker. För att lärare ska använda datorstöd behöver de få motiv, inspiration, konkreta tips, teknisk utrustning, relevant utbildning samt slutligen mer tid till att planera datorstöd.</p>

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program. Användningen av datorer är dock relativt låg bland lärare. Resultatet visar att lärarna använder datorn för att det finns ett tryck utifrån, dvs att samhället påbjuder det, eller att högre studier kräver det. Lärarna uppfattar också att det finns en nytta med datoranvändningen, att den stämmer med deras rättviseuppfattning. Lärarna använder även datorn för nöjes skull. De hinder för datoranvändningen som bland annat framkommer i resultatet är: brist i lärares kunskaper, att datoranvändningen tar tid, elevernas sabotage av datorer och brist på resurser. Av undersökningens resultat framkommer bland annat att lärarna använder pedagogiska program för att de är motivationshöjande, lärandeprocessen hos eleverna blir bättre och att användningen är av nytta för elever eller lärare. I resultatet framkommer att lärarna upplever vissa egenskaper hos de pedagogiska programmen som negativa och att användningen kan innebära olika svårigheter för läraren.