Studiens syfte är att undersöka de digitala lärresursernas påverkan på elevernas skriftspråklighet i lågstadiet utifrån lärares perspektiv men även vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever med användandet av digitala lärresurser i sin undervisning gällande skriftspråklighet. Studiens empiri baseras på sex intervjuer med lärare i åk 1-4 på tre olika skolor i Uppsala. Frågeställningarna syftar till att få en bild av lärarnas perspektiv på elevernas användande av digitala lärresurser i undervisningen och hur lärare uppfattar att användandet påverkar elevernas skriftspråklighet. Frågorna syftar även till att undersöka med vilka syften lärare väljer att använda digitala lärresurer samt vilka möjligheter och utmaningar detta innebär för deras undervisning gällande skriftspråklighet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån den didaktiska triangeln. Det sociokulturella perspektivet handlar om hur människor lär sig genom kommunikation, både språklig och icke språklig, samt att detta sker genom olika redskap som kulturen tillhandahåller. Den didaktiska triangeln beskriver de tre relationerna som en pedagogisk situation bygger på, vilka är relationen mellan läraren och eleven, mellan eleven och lektionens innehåll och slutligen relationen mellan läraren och lektionens innehåll. Studiens slutsats är att lärarna inte kan argumentera för att elevernas användande av de digitala lärresurserna har en direkt påverkan på elevernas utveckling av skriftspråklighet. Lärarna kan dock se möjligheter med användandet såsom individualisering, att fler elever lyckas med skrivandet med hjälp av digitala lärresurser samt att det underlättar för eleverna att ge och få feedback på sina texter. Dessa möjligheter förutsätter dock att eleverna behärskar användandet av tekniken. De utmaningar som lärare ser med de digitala lärresurserna är att de är tidskrävande, kräver avgränsning och att eleverna presterar, eller på sikt kan prestera sämre, gällande handstil och stavning när det kommer till ”penna-papper-skrivande”. Enligt de intervjuade lärarna är det de digitala lärresurserna tillsammans med den övriga undervisningen som utvecklar elevernas skriftspråklighet i lågstadiet. Vidare slutsatser utifrån denna studie är att lärarens roll i undervisningen, med som utan digitala lärresurser, är viktig för elevernas utveckling av skriftspråklighet i lågstadiet.

Denna studie handlar om elevers och lärares upplevelse av att arbeta med datorer i undervisningen inom ramen för ett nyligen infört en-till-en-projekt i en genomsnittlig svensk gymnasieskola år 2012. Syftet med undersökningen är att analysera och diskutera vilka för- och nackdelar lärare och elever upplevde i relation till det införda en-till-en-projektet år 2012. Studien avser vidare att diskutera vilka bakomliggande faktorer som bidrog till de problem som upplevdes, och hur detta kan relateras till den tidigare forskning på området som fanns att tillgå vid tidpunkten för studiens genomförande samt till dagens forskning. Det empiriska materialet för undersökningen består av en enkätundersökning bland fyra klasser och två lärare, samt uppföljande intervjuer med nämnda lärare samt med datoransvarig på skolan. Resultaten visar att eleverna är relativt nöjda med en-till-en-projektet. Lärarna håller i stort sett med eleverna om vilka positiva aspekter som finns av en-till-en, men är sammantaget relativt missnöjda då de har vidare ambitioner som omöjliggörs av bland annat brister i tekniken, brister i organisationen inom skolan vad gäller datorerna, samt brister i deras egen kompetens. Elevernas relativt nöjdhet kan då förklaras med att de saknar lärarnas insikt, vilket visar att elevers självutvärdering av deras egen situation inte nödvändigtvis speglar kvaliteten på det som utvärderas. Resultaten från undersökningen är i stort i linje med den forskning som fanns att tillgå 2012, men denna forskning behöver kompletteras av oberoende aktörer då den utfördes på uppdrag av initiativtagarna till två stycken en-till-en-projekt med relativt hög mediaprofil.

Undersökningens syfte är att utröna i vad mån lärarstudenter har ett positivt eller negativt förhållningssätt till datorer i pedagogisk verksamhet och vilka argument som avgör deras ställningstagande.I arbetet redogörs för olika grundläggande vetenskapliga inlärningsteorier som ligger till grund för våra senaste styrdokument. I uppsatsen problematiseras kring en utökad användning av datorer i undervisningen och de konsekvenser det kan medföra. Möjligheterna och riskerna analyseras i relation till olika inlärningsteorier och lärarnas förutsättningar att använda datorn som ett av många hjälpmedel för en varierad undervisning i skolan. Undersökningen är både kvalitativ och kvantitativ men i huvudsak inriktad på barns och elevers samlärande i förhållande till individuellt lärande inom ämnet matematik.

I denna studie söker vi svar på vilka föreställningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka är motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att få ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielärare. Resultatet av intervjuerna visar att våra intervjupersoner tänker mycket kring risker och möjligheter samt nya sätt att arbeta. Det uttrycks stor oro inför den förändring som ett 1-till-1-projekt innebär samtidigt som man har positiva förväntningar. Verkligheten är väldigt komplex och utvecklingen går snabbt framåt vilket gör att det är svårt att med enkla samband beskriva den förändring som skett och hur den påverkar undervisningen i skolan.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta.Våra frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? Hur används digitala läromedel i skolorna? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling?Vi har utfört tre observationer. Dessa observationer har hjälpt oss när vi analyserade och tydliggjorde våra resultat. Till vår hjälp under intervjuerna använde vi oss utav en diktafon.Vi kom fram till att med hjälp av digitala läromedel kan elever utveckla sina kunskaper i skriv- och läsinlärning, samt att de tränar upp sin förmåga att interagera med andra när man arbetar enligt Tragetons modell, ASL. Genom arbetet med ASL kunde eleverna läsa vad de själva samt vad deras kamrater skrivit, beroende på deras nivå.

The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.

AbstractNilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). Får jag spela dator? Får jag titta på? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Uppsatsen handlar om hur barn på förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien är två olika förskolor varav en i Malmö och en utanför. Urvalsgruppen består av 18 barn som är födda 2004. Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur barn uttrycker sig muntligt men också kroppsligt under samspelet vid datorn. Våra frågeställningar är: Hur kommunicerar och samspelar 5-åringar framför datorn i förskolan? Hur använder 5-åringarna datorn i förskolan? Skiljer sig pojkarnas och flickornas användande av datorn åt? Vi har valt att använda oss av det sociokulturella synsättet i vår studie eftersom vi vill fördjupa oss i relationer mellan barn och på barns handlingar vid datorn. Med utgångspunkt från våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vår undersökning visar att barnen samspelar genom att peka, fråga, bekräfta, och att turas om att ge förslag samt att acceptera andras förslag. Vi har också sett att de ignorerar varandra genom att inte svara på tilltal och att meningsskiljaktigheter uppstår om t.ex. hur spelet ska spelas. Barnens kroppsspråk bestod bland annat av ögonkontakt, leenden och axelryckningar. / AbstractNilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009), May I play on the computer? May I watch? – the communication and interaction of children at the computer. Malmö: Teacher Education Programme at Malmö University.This study focus on how to study how pre-school children communicate and interact at the computer. The study was carried out at two separate nursery schools, one located in Malmö and the other outside the city. The selected study group consists of 18 children, born in the year 2004. The purpose of this essay is to try to understand how children express themselves verbally, but also non-verbally during the interaction at the computer. The questions in this study are: How do five-year-olds communicate and interact at the computer in nursery school? How do five-year-olds use the computer in nursery school? Are there any differences between boys and girls in terms of how they use the computer?It was decided to apply a socio-cultural view in this study, since it was intended to look deeper into the relations between children and the actions of children at the computer. On the basis of the questions at issue, the chosen study was qualitative.The study shows that the children interact by pointing, asking and confirming, and by taking turns making suggestions as well as accepting the suggestions of others. It was also observed that they ignore each other and that there can be differences of opinion. The body language of the children included, for example, eye contact, smiles and shrugs.

<p>This thesis deals with the development of efficient and reliable algorithms and library software for factorizing matrices and solving matrix equations on high-performance computer systems. The architectures of today's computers consist of multiple processors, each with multiple functional units. The memory systems are hierarchical with several levels, each having different speed and size. The practical peak performance of a system is reached only by considering all of these characteristics. One portable method for achieving good system utilization is to express a linear algebra problem in terms of level 3 BLAS (Basic Linear Algebra Subprogram) transformations. The most important operation is GEMM (GEneral Matrix Multiply), which typically defines the practical peak performance of a computer system. There are efficient GEMM implementations available for almost any platform, thus an algorithm using this operation is highly portable.</p><p>The dissertation focuses on how recursion can be applied to solve linear algebra problems. Recursive linear algebra algorithms have the potential to automatically match the size of subproblems to the different memory hierarchies, leading to much better utilization of the memory system. Furthermore, recursive algorithms expose level 3 BLAS operations, and reveal task parallelism. The first paper handles the Cholesky factorization for matrices stored in packed format. Our algorithm uses a recursive packed matrix data layout that enables the use of high-performance matrix--matrix multiplication, in contrast to the standard packed format. The resulting library routine requires half the memory of full storage, yet the performance is better than for full storage routines.</p><p>Paper two and tree introduce recursive blocked algorithms for solving triangular Sylvester-type matrix equations. For these problems, recursion together with superscalar kernels produce new algorithms that give 10-fold speedups compared to existing routines in the SLICOT and LAPACK libraries. We show that our recursive algorithms also have a significant impact on the execution time of solving unreduced problems and when used in condition estimation. By recursively splitting several problem dimensions simultaneously, parallel algorithms for shared memory systems are obtained. The fourth paper introduces a library---RECSY---consisting of a set of routines implemented in Fortran 90 using the ideas presented in paper two and three. Using performance monitoring tools, the last paper evaluates the possible gain in using different matrix blocking layouts and the impact of superscalar kernels in the RECSY library. </p>

This thesis deals with the development of efficient and reliable algorithms and library software for factorizing matrices and solving matrix equations on high-performance computer systems. The architectures of today's computers consist of multiple processors, each with multiple functional units. The memory systems are hierarchical with several levels, each having different speed and size. The practical peak performance of a system is reached only by considering all of these characteristics. One portable method for achieving good system utilization is to express a linear algebra problem in terms of level 3 BLAS (Basic Linear Algebra Subprogram) transformations. The most important operation is GEMM (GEneral Matrix Multiply), which typically defines the practical peak performance of a computer system. There are efficient GEMM implementations available for almost any platform, thus an algorithm using this operation is highly portable. The dissertation focuses on how recursion can be applied to solve linear algebra problems. Recursive linear algebra algorithms have the potential to automatically match the size of subproblems to the different memory hierarchies, leading to much better utilization of the memory system. Furthermore, recursive algorithms expose level 3 BLAS operations, and reveal task parallelism. The first paper handles the Cholesky factorization for matrices stored in packed format. Our algorithm uses a recursive packed matrix data layout that enables the use of high-performance matrix--matrix multiplication, in contrast to the standard packed format. The resulting library routine requires half the memory of full storage, yet the performance is better than for full storage routines. Paper two and tree introduce recursive blocked algorithms for solving triangular Sylvester-type matrix equations. For these problems, recursion together with superscalar kernels produce new algorithms that give 10-fold speedups compared to existing routines in the SLICOT and LAPACK libraries. We show that our recursive algorithms also have a significant impact on the execution time of solving unreduced problems and when used in condition estimation. By recursively splitting several problem dimensions simultaneously, parallel algorithms for shared memory systems are obtained. The fourth paper introduces a library---RECSY---consisting of a set of routines implemented in Fortran 90 using the ideas presented in paper two and three. Using performance monitoring tools, the last paper evaluates the possible gain in using different matrix blocking layouts and the impact of superscalar kernels in the RECSY library.

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.