Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Från och med den 25:e maj 2018 kommer hanteringen av personuppgifter regleras på samma sätt i alla EU-länder. Tidigare har det varit upp till varje land att tolka direktivet om skydd av personuppgifter,vilket resulterat i att Sverige efterlevt personuppgiftslagen (PuL). I samband med den snabba teknikutvecklingen uppkommer ett behov av ett tydligare och mer enhetligt ramverk.Dataskyddsförordningen, förkortat GDPR, syftar till att stärka skyddet för privatpersoner vid hantering av personuppgifter. Den främsta skillnaden i jämförelse mot personuppgiftslagen är att företag inte längre kan äga uppgifter - utan bara låna dem.Studien riktar sig mot en organisation som är verksam inom rekrytering- och bemanningsbranschen.Syftet med studien är att undersöka medarbetarnas upplevelser inför införandet av dataskyddsförordningen samt förklara dessa upplevelser ur ett organisatoriskt förändringsperspektiv.Insamling av data skedde med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer på Rekryteringsföretaget AB.De intervjuade har olika befattningar inom omställning, rekrytering och bemanning. Materialet bearbetades därefter med stöd i en innehållsanalys.Vad som framkom under intervjuerna var en gemensam uppfattning om att den information som förmedlats ut vid tidpunkten för studien var undermålig. Det fanns en medvetenhet och allmän uppfattning hos medarbetarna om vad dataskyddsförordningen innebär, men huruvida studiens deltagare ansåg sig som förberedda var något som  varierade. Resultatet visar att i vilken omfattning och på vilket sätt dataskyddsförordningen kommer påverka deltagarna i det dagliga arbetet ännu inte var explicit. Ur ett organisatoriskt förändringsperspektiv har motstånd mot kommande förändring inte identifieras bland de tillfrågade. Det står dock klart att upplevelsen av organisationsförändringen skiljer sig bland studiens deltagare. Detta kan delvis förklaras med anledning av att de innehar varierande mängd information kring förändringen. En ömsesidig upplevelse av tillit till organisationen och ett förtroende till beslutsfattarna konstaterades. Slutsatsen som uppdagas är att sannolikheten till uppslutning bakom förändringen ökar. Vidare skulle fortsatta studier inom området för sociala relationers inverkan på arbetsplatser uppmuntras. Med fokus på förtroendet och tillitens betydelse inom organisationsförändring finns spännande aspekter att belysa.

Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att utröna om och hur gymnasielärare i 'Idrott och Hälsa' använder dans i undervisningen, samt vilken syn de har på dans, både vad gäller innehåll och som verktyg och metod i undervisningen. Med frågeställningarna: −      Använder sig lärare av dans och i så fall på vilket sätt använder de dans i sin undervisning? −      Vilken syn har lärare på dans som metod och verktyg i sin undervisning −      Finns det något samband mellan hur lärare uppfattar elevers fördomar och/eller åsikter om dans och hur ofta det undervisas i dans? −      Hur ser lärare på dans och sin egen förmåga när det kommer till deras yrkesroll? Metod Studien är en kvantitativ undersökning som är utförd på gymnasielärare som undervisar i ämnet 'Idrott och hälsa'. Urvalet var 55 lärare varav 51 deltog i undersökningen. Lärarna fick svara på enkäter med öppna frågor, ja/nej-frågor och nivåfrågor. Den data som samlats in har analyserats med hjälp av korrelation, andelsberäkning och kategorisering. Resultat Lärare använder sig av dans i sin undervisning men i olika utsträckning, främst undervisas det i danser som ingår i den kulturella formen (50 av 51 lärare), medan dans som träningsform undervisas av 21 lärare. Endast åtta lärare undervisar dans som tillhör den expressiva/konstnärliga formen. Alla lärare ser dans som ett redskap både för fysiska och sociala/psykiska förmågor. 14 lärare ser att det kan finnas negativa effekter med undervisning i dans. Det finns en stark korrelation mellan lärares syn på elevers inställning till dans och hur ofta läraren undervisar i dans. 64 procent av lärarna anser sig mer osäkra i ämnet än vad de känner sig trygga. Slutsats Det undervisas relativt lite i dans, trots att lärare ser att dans är ett bra redskap för elever att utvecklas både fysiskt, social och psykiskt. Att det undervisas den mängd det gör beror dels på lärarens brist på trygghet i att undervisa i dans, men även lärares syn på hur elever uppfattar momentet dans. Huruvida de anser att det är roligt och/eller nödvändigt. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare använder sig av Att Skriva sig till Läsning i klassrummet samt vad de själva och elever anser om metoden. För att undersöka detta har det utförts klassrumsobservationer under lektioner som involverat metoden samt intervjuer av både lärare och elever. Det insamlade materialet analyserades sedan via en tematisk analys, där flera teman hittades. Huvudteman i denna studie är ASL – en metod för alla om man vågar pröva, läs- och skrivlärande via ASL, samarbete, det digitala verktyget och ett arbetssätt från förskoleklass och uppåt. Resultaten av studien visar på att ASL-metoden enligt lärarens uppfattning förbättrar elevers skrivförmåga, men inte läsförmågan, jämfört med traditionell undervisning. Metoden ger möjlighet för läraren att enkelt anpassa uppgifterna till varje elevs behov genom att justera verktygen som eleverna arbetar med. Läraren och eleverna ges stora roller genom det sociokulturella lärandet. Samarbetet mellan eleverna värnades om genom att oavsett uppgift får eleverna ta hjälp av varandra för att lösa den. Lärarna och eleverna beskrev metoden som gynnsam och rolig att arbeta med.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum.  Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.

Bakgrund: Enligt WHO:s rekommendation bör mödrar helamma sitt barn upp till sex månaders ålder. De senaste decennierna har dock amningsfrekvensen minskat i Sverige trots de positiva hälsoeffekterna. Litteraturöversiktens syfte är att identifiera faktorer som har samband med att mödrar slutar att helamma sitt barn före sex månaders ålder. Metod: En systematisk litteraturöversikt med deskriptiv ansats har genomförts där åtta kvantitativa studier och en kvalitativ studie har inkluderats. Resultat: Resultatet tydde på ett samband mellan ett flertal faktorer som gjorde att mödrar slutade att helamma sitt barn före sex månader ålder. Fynden presenteras i tre huvudkategorier och nio underkategorier. ”Faktorer hos modern” med underkategorierna: Moderns ålder och socioekonomiska situation, Hälsoaspekter hos modern, Moderns attityder till och tidigare erfarenheter av amning och Moderns upplevelse av otillräcklig mjölkproduktion. ”Barnets anknytning till modern och användandet av napp” med underkategorierna: Betydelsen av närhet och Användning av napp. ”Betydelsen av amningshandledning och ett gott stöd” med underkategorierna: Amningshandledning för en lyckad amning, Tidigt stöd och uppföljning från sjukvården samt Stöd från familjemedlemmar. Slutsatser och kliniska implikationer: En vårdande relation är grunden till att kunna ge en god amningsvägledning. Det är viktigt att stärka moderns tilltro till sig själv och sin förmåga att amma. Samtidigt är det viktigt att uppmuntra till närhet mellan mor och barn för att främja anknytningen mellan dem. Partnern är betydelsefull och det är viktigt att hen känner delaktighet då hen är ett viktigt stöd för modern i hennes amning.

Master of Science / Department of Agronomy / Johanna A. Dille / Palmer amaranth and horseweed are problematic weeds in no-till soybeans in Kansas. Integrating cover crops and herbicide programs could suppress weed populations. To determine the emergence pattern and survival of horseweed, a study was conducted across six locations in eastern KS in 2014-2015 and 2015-2016. Horseweed seedlings and leaf number per seedling were recorded at two-week intervals. Cumulative GDDs required to reach 50% horseweed emergence increased from north to south. Horseweed survival ranged from 4 to 90%, and majority of horseweed emerged in the fall. Field studies were conducted to determine effects of cover crops and herbicide programs on Palmer amaranth near Manhattan, KS in 2014-2015 and 2015-2016. Five cover crop treatments included no cover, fall-sown winter wheat, spring-sown oat, pea, and mixture of oat and pea. Cover crops were terminated in May with glyphosate and 2,4-D alone or with residual herbicides of flumioxazin and pyroxasulfone. By 10 weeks after termination in 2014-2015, Palmer amaranth biomass and density, averaged across cover crops. was 95 and 69% less with residual herbicides than without, respectively, and Palmer amaranth biomass was 98% less in winter wheat and 91% less in spring oat, averaged across termination methods, compared to no cover. Time to 50% Palmer amaranth emergence was delayed with winter wheat, spring oat, and spring oat/pea mix without residual herbicide. Soybean yields were greater with residual herbicide and greater with winter wheat or spring oat cover crop in 2014-2015. A field study was conducted to determine suppression effects of cover crop and herbicide programs on horseweed and Palmer amaranth near Manhattan, KS in 2015-2016. Three fall treatments included fall-sown rye, a residual herbicide tank mix of glyphosate, dicamba, chlorimuron-ethyl, tribenuron-methyl, and AMS, and no fall application. Four spring treatments included no spring application or three herbicide tank mixes: glyphosate, dicamba, and AMS alone or with flumioxazin and pyroxasulfone as early preplant, or as split applied with 2/3 preplant and 1/3 at soybean planting. Similar levels of horseweed suppression were observed when some control measure was used in fall or spring. Fall rye completely suppressed horseweed while the fall herbicide suppressed biomass by 93% and density by 86% compared to no fall application. Palmer amaranth suppression was observed when a spring herbicide application was used. In rye, total weed biomass was reduced by 97% or more across all spring treatments. Total weed biomass was reduced with a spring herbicide was used. Soybean yields were least when no herbicide treatment was used in the spring. An integrated program of fall cover crops or herbicide applications together with spring herbicide applications maintained soybean yields.

Anledningarna till varför en individ inleder en kriminell livsstil kan vara många likaså anledningarna till varför en individ avslutar den. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kriminell livsstil kan etableras och avslutas samt vilken påverkan myndigheter upplevs ha för individens möjlighet att lämna den kriminella livsstilen. I denna studie utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer med tidigare livsstilskriminella personer. Empirin har sedan analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialisation. Resultatet av undersökningen visade på att en individs sociala bakgrund kan spela in när en kriminell livsstil grundläggs samt att detta även kan spela in när den ska avslutas. Viljan att ändra de värderingar och attityder som etablerades under uppväxten och som utvecklades senare i livet och ledde in individen i den kriminella livsstilen upplevs som viktig för att detta ska ske. För att individen ska lyckas med detta och kunna etablera sig i samhället kan det även vara nödvändigt med hjälp utifrån i form av sociala insatser. Denna hjälp kan dock upplevas som svårtillgänglig om den söks efter hos myndigheter.

Abstract The mineralogy and geochemistry of the fine and clay fractions of till in different moraine types and in different bedrock areas in northern Finland have been studied. A total of 250 till samples from 140 test pits were studied mineralogically and geochemically. X-ray diffraction, differential thermal and thermogravimetric analyses, transmission electron microscopy, X-ray fluorescence and atomic absorption spectrometry were used as analytical methods. In the clay fraction of till quartz, plagioclase, microcline and amphibole are the primary minerals occurring. The clay minerals proper include vermiculite, chlorite, illite, swelling-lattice vermiculite and mixed-layer clay minerals. Kaolinite occurs most abundantly in the clay fractions of till in the Kittilä, Jerisjärvi, Kaaresuvanto and Pulju areas. In the clay fraction of Kittilä and Jerisjärvi illite is dioctahedral type, but in their of other study areas both di- and trioctahedral types occur. Kaolinite and dioctahedral illite are evidence of the mixing of the weathered bedrock material into the till matrix. In the fine fraction of till most abundant minerals are primary minerals and clayminerals are in a minor role. In the clay fraction of till the content of primary minerals are at higher and secondary minerals are at lower level in the Granitic and Archaean gneiss areas than in the Greenstone Belt, Svecokarelian schists and gneiss and Granulite areas. Amphibole, microcline and plagioclase occur in very low amounts or are totally destroyed by chemical weathering in the clay fraction of the till in the Kittilä area. The mineral composition of fine and clay fractions in the tills of northern Inari gives an indication that there occur much more mafic volcanites than is known today. The mineralogical compositions of fine fraction of the tills correlates quite well with the underlying bedrock in all study areas, but clay fraction does not. Geochemical results are in accordance with the mineralogical composition of both fractions. In the fine fraction of the till Si, Ca and Na contents are higher than in the clay fraction. Clay fraction is enriched in Al, Fe, Mg, K and trace elements as compared to the fine fraction. Present study material points out that the distribution of chemical elements in the clay fraction of the till does not correlate with the composition of the underlying bedrock, but fine fraction does so with a few exceptions. The chemical composition of till in Kaaresuvanto and Inari does not fully correspond to the composition of the underlying bedrock as known today. In northern Inari and Kittilä the results give an indication that there are more mafic volcanites and/or sulphide mineralizations occurring in these areas than is known at the present time. The most important factors controlling the mineralogical and geochemical composition of the fine and clay fractions of the tills in northern Finland are the composition of the bedrock and the possible occurrence of an old weathering crust. The final grain size composition of the tills and consequently the quantitative proportions of the different minerals are often related to the last glacial quarrying and sorting processes; therefore the mineralogical composition of the tills is to a certain extent bound also to the respective moraine type.