Vid dimensionering av källarutrymmen och källargarage förekommer idag byggnadstekniska krav på brandgasventilation för att underlätta räddningstjänstens möjlighet till räddningsinsats. Boverkets byggregler, förkortat BBR, anger i allmänt råd under kapitel 5.7 att brandgasventilation kan utgöras av mekaniska fläktar men anger ej vidare någon information kring hur dessa ska utformas eller vad som utgör definitionen av att underlätta insats. Detta examensarbete har därför dels utrett hur brandgasventilation i form av brandgasfläktar ska utformas för att uppfylla föreskriftstexterna i BBR, och dels hur utformningen påverkar räddningstjänstens möjlighet till insats. För att fastställa detta har litteraturstudier, intervjustudier samt fältstudier i form av rökfyllnadsberäkningar genomförts. Litteraturstudier har upprättats för att dels utreda vilka krav som föreligger, dels utifrån BBR och hur dessa implementeras genom de olika vägledande handböcker som finns tillgängliga. Utifrån litteraturstudien har därefter Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten SYD (däribland Malmö) intervjuats för att svara på hur de jobbar vid insatser i underjordsgarage samt deras erfarenheter vid denna typ av insats. Vidare förfrågades även räddningstjänsterna angående de kritiska nivåer för sikt, temperatur och strålning som nyttjas vid analytisk dimensionering som upprättats i examensarbete skapad av Gradén och Liljedahl från 2007. Resultatet från litteraturstudien visar på att det råder en viss enhetlig uppfattning kring kravbilden och syftet med brandgasventilation av källarutrymmen och källargarage. Syftet är i huvudsak att möjliggöra tryckavlastning samt ge möjligheter att ventilera ut byggnader i syfte av att öka siktbarheten vid insats.    Resultatet från intervjustudien visar dock på att arbetsmetodiken vid insats skiljer sig mellan de intervjuade räddningstjänsterna. Två av tre räddningstjänster nyttjar inte brandgasventilationen alls vid insats alternativt endast under pågående och kontrollerad släckning av branden. Utifrån resultatet av litteraturstudien samt intervjustudien har därefter rökfyllnadsberäkningar utförts för att utreda påverkan av brandgasventilationens utformning inom källargarage. För att göra detta har en befintlig referenslokal nyttjats där fyra olika utformningar på brandgasventilationen utretts. Fläktarnas kapacitet i samtliga utformningar baseras på ett handbokskrav på en lufthastighet av 1,0 m/s över den beräknade öppningsarean, vilket motsvarar 0,5 % av brandcellens golvarea.  Beräkningsresultatet visar på att den dimensionerande brandgasventilationen medför att det kritiska värdet avseende sikt underskrids i samtliga körningar. Resultatet indikerar således att handboksenkravet gällande brandgasfläktarnas flöde således blir underdimensionerat utifrån ansatta gränsvärden.

This essay is a study of three fiction novels by the Swedish author Amanda Svensson: Hey Dolly (2008), Välkommen till den här världen (2011) and Allt det där jag sa till dig var sant (2014). A unified theme for the novels is identity making where the three young female protagonists try different identities and explore who they are. The aim of this study is therefore to investigate in which ways the protagonists explore their identities and how this is expressed. Gender theory and genre theory are used when analyzing the characters in the novels. In the analysis it becomes clear that the protagonists explore their identities in different ways. The three young women are aware of that they live in a society in which male and female gender stereotypes exist. In some cases they adjust to the gender roles but in many cases they also observe the gender stereotypes and problematize them. Therefore the protagonists sometimes differ from how a stereotype woman is portrayed.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. En litteraturstudie gjordes baserat på en sammanställning av aktuell forskning. Resultatet presenterar unga astmatikers känslor och upplevelser i huvudkategorierna verkligheten som motståndare, att hantera livsvärlden och att leva tillsammans. Ungdomarna upplevde att okunskap om sjukdomen hindrade dem från att delta i aktiviteter, vilket gav en känsla av utanförskap och otrygghet i vardagen. De använde sig av olika strategier för att få en fungerande vardag och ett vanligt sätt var att dölja sin sjukdom. Ungdomarna uttryckte även att det var under ungdomstiden som de fick ett ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bidrog till ökad självkänsla. Behovet av stöd och att få dela erfarenheter med andra astmatiker ansågs viktigt. Ungdomarna upplevde även att den omgivande miljön och människors okunskap var utmanande. En diskussion följer sedan kring fynd som ansågs vara framträdande. Ungdomar med astma har mycket att berätta och det är viktigt att vårdpersonal tar tillvara på deras kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.</p>

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin. Analysen har gjorts utifrån kognitiv-behavioristisk teori, handlingsteori samt roller som barn till alkoholmissbrukare kan använda sig av. I resultat och analys har vi använt meningstolkning och meningskategorisering. Studiens resultat var att våra intervjupersoner har påverkats negativt av sin uppväxt och fått olika karaktäristiska beteenden. Om det enbart är alkoholmissbruket kan vi inte säga något om. Vi har även fått fram att det går att förändra sin livssituation och sitt beteende trots en dålig uppväxt, detta utifrån en kombination av Vuxna Barn-behandling och andra former av hjälp och stöd.

Bakgrund Antalet svenskar som sparar i aktier har på 20 år mer än fördubblats. Värderingsmetoderna har genom tiderna förändrats. Kassaflödesvärdering dominerar för tillfället tillvägagångssätten att värdera företag/aktier. Det debatteras huruvida kassaflödesvärdering är en pålitlig metod eller ej. Det finns flera kassaflödesmodeller att välja bland. Modellerna bygger på många komplexa antaganden som kan påverka resultatet av värderingen. Syfte Syftet med undersökningen är att: undersöka och analysera hur kassaflödesmodeller används vid aktievärdering samt hur vridbarheten påverkar användbarheten. Vidare ska vi presentera vilka viktiga antaganden som behövs göras för kassaflödesmodeller och uppvisa hur de inverkar på kassaflödesvärderingen. Metod Utifrån syftet valdes att använda en kvalitativ metod med personliga och telefonintervjuer som verktyg. Valet av metodansats och verktyg baserades på att djupgående information behövdes för att uppnå syftet Slutsats Det finns ett flertal kassaflödesmodeller att välja bland; Dividend-Discount modellen, Fritt KassaFlöde till Aktieägare modellen, och Fritt KassaFlöde till Företaget modellen. Undersökningen visade att det är Fritt KassaFlöde till Företaget modellen som nästan uteslutande används mest. Det finns tre olika varianter av dessa kassaflödesmodeller; en med en konstant fas av tillväxt, en med två faser av tillväxt och en med tre olika faser av tillväxt. Det är varianten som behandlar tre olika faser av tillväxt som uteslutande används mest. Anledningen till detta är at den är närmast tillväxtförfarandet i verkligheten. Kassa-flödesmodellerna bygger på komplexa antaganden som i hög grad påverkar värdet, de är alltså vridbara. De antaganden som påverkar värdet mest är: tillväxten, diskonteringsfaktorn och räntan. En ökning i tillväxtantagandet ökar värdet. Ökar diskonteringsfaktorn kommer värdet att minska. Räntan påverkar inte värdet i så stor utsträckning men förändringar i räntan påverkar andra antagandena. Kassaflödesmodellernas vridbarhet har bevisats begränsa användbarheten. Kassaflödesvärdering bör användas som ett komplement till andra värderingsmetoder.

Alltmedan antalet konsumenter ökar som uppger att de vill köpa etiskt märkta varor, uppvisar resultat från ett flertal studier ett gap mellan konsumenters attityd och beteende i fråga om etiska köp. Åtskilliga försök har gjorts till att förklara ”gapet” mellan attityd och beteende men i flera fall har en förenklad bild av relationen mellan dessa tillämpats.Frågan är därför om ”gapet” skulle återfinnas om hänsyn tas till de beteendevetenskapliga teorier som ligger till grund för detta gap. I denna studie undersöks om attityden mot köp av etiskt märkta varor är bättre på att förutsäga individens köpbeteende än attityden mot etiskt märkta varor i allmänhet. Detta syfte undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med nio konsumenter. Slutsatserna av denna analys visar att ett gap kan skönjas mellan konsumenters attityd mot märkningarna i allmänhet och konsumtion av märkta varor. Det visade sig att attityden mot köp av etiskt märkta varor var bättre på att förutsäga beteendet då hänsyn tas till varans samtliga attribut som väger in i köpbeslutet. Dessutom framkom att personer i respondenternas omgivning i många fall påverkade deras köp.

<p>Bakgrund</p><p>Antalet svenskar som sparar i aktier har på 20 år mer än fördubblats. Värderingsmetoderna har genom tiderna förändrats. Kassaflödesvärdering dominerar för tillfället tillvägagångssätten att värdera företag/aktier. Det debatteras huruvida kassaflödesvärdering är en pålitlig metod eller ej. Det finns flera kassaflödesmodeller att välja bland. Modellerna bygger på många komplexa antaganden som kan påverka resultatet av värderingen.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att: undersöka och analysera hur kassaflödesmodeller används vid aktievärdering samt hur vridbarheten påverkar användbarheten. Vidare ska vi presentera vilka viktiga antaganden som behövs göras för kassaflödesmodeller och uppvisa hur de inverkar på kassaflödesvärderingen.</p><p>Metod</p><p>Utifrån syftet valdes att använda en kvalitativ metod med personliga och telefonintervjuer som verktyg. Valet av metodansats och verktyg baserades på att djupgående information behövdes för att uppnå syftet</p><p>Slutsats</p><p>Det finns ett flertal kassaflödesmodeller att välja bland; Dividend-Discount modellen, Fritt KassaFlöde till Aktieägare modellen, och Fritt KassaFlöde till Företaget modellen. Undersökningen visade att det är Fritt KassaFlöde till Företaget modellen som nästan uteslutande används mest. Det finns tre olika varianter av dessa kassaflödesmodeller; en med en konstant fas av tillväxt, en med två faser av tillväxt och en med tre olika faser av tillväxt. Det är varianten som behandlar tre olika faser av tillväxt som uteslutande används mest. Anledningen till detta är at den är närmast tillväxtförfarandet i verkligheten. Kassa-flödesmodellerna bygger på komplexa antaganden som i hög grad påverkar värdet, de är alltså vridbara. De antaganden som påverkar värdet mest är: tillväxten, diskonteringsfaktorn och räntan. En ökning i tillväxtantagandet ökar värdet. Ökar diskonteringsfaktorn kommer värdet att minska. Räntan påverkar inte värdet i så stor utsträckning men förändringar i räntan påverkar andra antagandena. Kassaflödesmodellernas vridbarhet har bevisats begränsa användbarheten. Kassaflödesvärdering bör användas som ett komplement till andra värderingsmetoder.</p>

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

This diploma thesis deals with the monitoring of the movement of machines on the land and their influence on soil compaction. In the practical part, measurements and observation were carried out in the company Rolnická společnost Lesonice a.s Within two years, the values of individual sets were measured on the selected land and the values were compared between each other. Every year, other soil technology was implemented. 1st year minimalization technology for soil cultivation 2nd year StripTiil's Soil Technology, controlled motion across the land with designed Opti Trail plot lines.