Master of Science / Department of Agronomy / Scott A. Staggenborg / With the increase in bio-energy production there is also an increase in by-products. Without proper disposal, these by-products might cause future economic and/or ecological problems. Land application has potential as a disposal and/or nutrient cycling method if these by-products have nutritive value for agricultural crops. The purpose of the study was to compare the use of two by-products of bio-energy production, dry distillers grains (ethanol) and charcoal(pyrolysis), as fertilizer with urea in corn (Zea mays L.). The experiment consisted of four location-years in Kansas. Treatments were dry distiller’s grains (DDG) no-till and tilled for four location-years and char no-till and tilled for three location-years. No-till urea was used as a baseline for comparison at all location-years. The Nitrogen rates ranged from 45 to 180 kg N ha-1. All source material was spring applied before tillage and planting. The corn yields for DDGs and urea were the almost the same across tillage treatments and locations. For DDG no-till, DDG tilled, and urea, the rates at which to achieve the same yields were 97, 111, 78 kg N ha-1, respectively. Corn yields for char at all rates and tillage treatments were the same as no fertilizer. The char, because of immobilization or lack of decomposition, did not contribute to the nitrogen needs of the corn. Neither material showed any inhibitory or otherwise negative effects on the corn in terms of grain yield compared with the control. But both DDGs and char had to have large amounts of material applied to achieve the same amount of nitrogen as urea. Land application of DDGs and char has potential merit for disposal/nitrogen cycling with DDGs being preferred for its nitrogen contribution.

Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärarens förhållningssätt till metoden att skriva sig till läsning (ASL). Metoden går ut på att eleverna använder dator istället för penna i som första skrivverktyg. Den frågeställning studien avsett att besvara är på vilka sätt det pedagogiska arbetet med metoden ASL kan bedrivas i årskurs 1-3. För att söka svar på studiens frågeställning har fem lärare i en kommun intervjuats via kvalitativa strukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av analyssättet innehållsanalys, vilket innebär att intervjuerna transkriberades för att sedan kodas och kategoriseras. Resultatet visade att de fem lärarna har deltagit vid samma föreläsningar och/eller studiebesök och att de flesta lärarna arbetar med så kallade mönstertexter och olika teman men tar även inspiration från andra metoder och läromedel. De slutsatser som dras av denna studie är att de intervjuade lärarna anser att ASL bidrar till att elevernas skrivförmåga förbättras men att tekniken ibland kan upplevas som problematiskt. Samtliga lärare kommer att fortsätta med ASL och det verkar som att de anser att fördelarna väger tyngre än nackdelarna.

Omvärlden ställer allt oftare krav på miljömässigt hållbara varor och tjänster. Alltfler organisationer väljer därför att införa miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Att införa ett sådant system innebär förändringar i en organisations verksamhet. Förändringsprocesser kan skapa motstånd hos medarbetare i verksamheten. Syftet med studien är att se vilka utmaningar som projektledare möter vid införande av miljöledningssystem och hur de hanterar dessa. Fem projektledare som lett införandet av ISO 14001 har intervjuats och resultaten har analyserats med hjälp av grundad teori. Genom kodning, kategorisering och analys av intervjumaterialet framträdde två huvudsakliga kärnkategorier – motstånd och möjliggörande. Det framkom att projektledarna har upplevt motstånd vid införandet av miljöledningssystemet i form av ifrågasättande, bristande engagemang, kulturpåverkan, bristfälligt ledningsstöd och otydligt uppdrag. De såg samtidigt att kommunikationsanpassning, verksamhetsanpassning, engagemangskapande, delaktighetsskapande och organisationsnyttjande underlättar införandet. Studiens resultat bidrar med ökad kunskap om vilka faktorer som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid införande av miljöledningssystem.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn årligen i olika typer av cancer och av dessa botas cirka 80 procent. Cancerdrabbade barns psykiska hälsa påverkas till följd av den tuffa behandlingen och de upplever sig ha sämre självkänsla. Barn är beroende av sina föräldrar under sjukdom och behandling. Föräldrar till cancerdrabbade barn tar ett stort omvårdnadsansvar för barnen och upplever en hög stressnivå Syfte: Att undersöka hur cancerdrabbade barn och deras föräldrar psykiskt hanterar cancersjukdomen under sjukdomstid, vårdtid och vardagsliv.  Metod: En kvalitativ studie baserad på sju självbiografier av cancerdrabbade barns och föräldrars upplevelser av att få diagnos, sjukdom och behandling. Självbiografierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat: Resultatet visar att både barn och föräldrar påverkas psykiskt mycket negativt av diagnos och behandling. Cancerdrabbade barn drabbas av dålig självkänsla och upplever orättvisa för att de drabbats av cancer. Föräldrar blir mycket oroliga, stressade och åsidosätter livet vid sidan av sitt drabbade barn. De upplever skuld för att barnet har drabbats av cancer. Slutsats: Goda relationer inom familjen, stöd från vänner och gott bemötande från vårdpersonalen reducerar risken för att cancerdrabbade barn och föräldrar ska må psykiskt dåligt under barnets behandlingstid.

Bakgrund: Ur en logistisk synvinkel är order-till-leveransprocessen en av de viktigaste processerna ett företag förfogar över, då processen inkluderar flera aktörer och samarbetet mellan dessa är av stor vikt. Ett företags processer bör granskas så att kvalitetsbrister kan identifieras för att sedan eliminera dubbelaktiviteter samt icke-värdeadderande aktiviteter som återfinns i processerna. En processkartläggning underlättar identifieringen av kvalitetsbrister i en process samt att den skapar en förståelse hur företagets olika delar hänger ihop för att skapa det slutliga kundvärdet. Syfte: Syftet med denna studie är att genom en processkartläggning av JGAs order-till-leveransprocess identifiera kvalitetsbrister som uppstår från godshämtning av sågat och torkat virke till avsändning mot kund. Vidare kommer syftet ta fram grundläggande orsaker till kvalitetsbristerna i JGAs produktförädling samt ge rekommendationer till hur dessa kan minimeras. Metod: Studien är en fallstudie för JGAs order-till-leveransprocess med ett positivistiskt synsätt och deduktivt angreppsätt. Den empiri som studien bygger på har samlats in genom semi- och ostrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt en fokusgrupp. Teorin kring processkartläggning, kvalitetsbrister och orsak-verkandiagram har samlats in från litteratur från Linneuniversitetets bibliotek och genom databaser. Urval för intervjupersoner har skett genom ett snöbollsurval. Slutsatser: Kvalitetsbrister i JGAs order-till-leveransprocess har identifierats med hjälp av den processkartläggning som gjorts för studien. Dessa kvalitetsbrister har tillsammans med JGA diskuterats för att se vad som krävs för att åtgärda dessa och vilken effekt de skulle få för verksamheten. För varje kvalitetsbrists har författarna listat flera förbättringsförslag som de rekommenderar för JGA. / Background: Form a logistics point of view the order-to-delivery process is one of the most important processes in a company. Due to the number of operators included in the process, cooperation between them is of great importance. Company’s processes should be evaluated in order to identify quality defects and to eliminate dual activities and non-value adding activities. A process mapping help the company to identify quality defects within the process and to create a better understanding on how the company’s different activities connect in order to create value for the customer. Purpose: The purpose of this study is through a process mapping of JGA’s order-to-delivery process identify quality defects arising within the process, starting with sawed and dried lumber to delivery to customer. Furthermore, the purpose is to identify the cause to the defects within the process and give recommendations on how these can be minimized. Method: This study is a case study on JGA’s order-to-delivery process with a positivistic and deductive approach. The empirical data has been collected though semi and unstructured interviews, participant observation and a focus group. The theory regarding process mapping, quality deficiencies and cause-effect has been collected from literature from Linnaeus University library and different databases. Selections of interviewees have been through a snowball selection. Conclusions: Quality deficiencies within JGAs order-to-delivery process has been identified though the process mapping that has been done in the study. These quality deficiencies have been discussed together with JGA to se what effort it takes to solve them and the effect it would have on the business. For each quality deficiency the authors have listed a number of improvement proposals that they recommend to JGA.

Undersökningens syfte är att undersöka hur lärare med en-till-en surfplattor har påverkats i sin matematikundervisning i årskurserna 1-3. Ett ytterligare syfte är också att visa vilka hinder och möjligheter som de upplever med surfplattor. Den empiriska utgångspunkten har varit kvalitativa intervjuer med åtta verksamma lärare i matematikämnet som har tillgång till en-till-en undervisning. Ruthvens (2009; 2013) studie har använts som ramverk för denna studie. Resultatet visar att lärarna har påverkats i sin undervisning av surfplattorna avseende faktorer som färdighetsträning, motivation, individualisering, variation av undervisningen, kunskapsöversikt samt i uppläsningen av uppgifter. De upplevde vid införandet såväl som i det dagliga arbetet både hinder och möjligheter. Framförallt tog införandet tid medan flera av respondenterna uppger att det dagliga arbetet efter ett tag underlättades och mer tid kunde avsättas till att möta eleverna på deras kunskapsnivå. / The purpose of the research is to examine how 1:1 with tablets have affected teachers’ teaching in mathematics in grade 1-3. Another purpose with the research is to demonstrate what possibilities and obstacles may occur with tablets according to participants in the study. The empirical data collection method is qualitative interviews conducted with eight active teachers with access to one-to-one education. Ruthvens (2009; 2013) studies have been used as framework for the research. The results show that teachers have been affected in their teaching with tablets in such ways as increased motivation, skill training in mathematics, individualization, variety of teaching, overview of students’ knowledge and the ability to listen to tasks and overcoming difficulties such as reading and writing. With the introduction of 1:1 the teachers experienced both obstacles and possibilities in their teaching. Especially the obstacle concerning the time it took to implement. The teachers state that the daily work was facilitated after some time and they could spend more time teaching children at their level of knowledge.

Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Vad det innebär att vara svensk yrkesofficer i det militära har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Förändringar i uppgift från den politiska makten har medfört nya arbetsuppgifter, en ny organisation och ökat deltagande i internationella insatser. Detta har medfört en utveckling av vilka uppgifter som en militär bör kunna hantera, med hjälp av vilka medel samt vilka karaktärsdrag som främjar framgång i arbetet. I samband med denna utveckling talas det om begreppet professionell autonomi, det handlingsutrymme politikerna ger officerarna att utföra sina uppgifter. I denna uppsats undersöks svenska officerares upplevda professionella autonomi i deras arbete under det svenska bidraget till Afghanistaninsatsen. Undersökningen utförs med stöd i två operationaliserade idealtyper utvecklade från teorier av Julia Evetts, som beskriver den organisatoriska spänning som den svenska officerskåren lyder under; å ena sidan en externt styrd professionalism där de professionella normerna bestäms av den politiska makten, och å andra sidan en internt styrd professionalism där de professionella själva styr över och formulerar de professionella normerna. Resultatet av undersökningen talar på organisatorisk nivå till fördel för den externt styrda professionalismen men på en individnivå visar resultatet att officerarna själva styr över de professionella normerna. Vad som även är avgörande är den förmåga de använder givet det handlingsutrymme de blivit tilldelade.

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

<p>Belöningar finns på alla arbetsplatser, men sättet de tar sig uttryck på kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktär och har alla till uppgift att motivera de anställda. Ekonomiska belöningar är belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebär en kostnad för företaget men utdelas i annan form än pengar till de anställda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, såsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera på ett psykologiskt och socialt plan. Detta är en studie med avseende på att undersöka upplevelsen av belöningar på ett företag. Den är gjord i ett jämförande perspektiv i syfte att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur chefer och medarbetare upplever belöningar samt vilka belöningar som upplevs vara mest motiverande. Därtill var vi intresserade av om det finns något samband mellan inställningen till arbete och hur belöningar upplevs.</p><p>Studien är baserad på en kvalitativ metod där intervjuer legat till grund för analysen. Vi intervjuade fyra chefer och fyra medarbetare som alla innefattas av företagets belöningssystem. För analysen av intervjuerna har delar av grounded theory använts där fyra intressanta kategorier identifierades. Dessa har sedan satts i relation till befintlig teori och litteratur för att kunna diskuteras vidare.</p><p>Resultatet visade att det inte föreligger några större skillnader mellan chefers och medarbetares upplevelser av belöningar. Alla var överens om att belöningar fyller en vikig funktion men sättet den ges på och att den är personligt riktad upplevs vara långt mycket viktigare än dess konkreta innehåll. Detta eftersom den då fyller ett behov av att känna sig sedd och bekräftad av både chefer och medarbetare. Immateriella belöningar såsom en befordran, beröm, feedback, utbildning eller ett enkelt tack upplevs vara mer motiverande än ekonomiska belöningar. Anledningen till detta är att immateriella belöningar upplevs bidra till individens personliga tillfredsställelse och utveckling. Löneförhöjning är dock en mycket uppskattad ekonomisk belöning eftersom den ses som ett långsiktigt bevis på att man gör ett bra jobb. Att ha en god företagskultur upplevs som viktigt och här fyller materiella belöningar en stor funktion genom att de ofta bidrar till att skapa en god social gemenskap. Vi fann även ett samband mellan att ha en engagerad inställning till arbete och att motiveras mest av immateriella belöningar. Detta tror vi kan vara användbart att ha i åtanke när belöningssystem utformas. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiska, materiella och immateriella belöningar alla är mycket uppskattade men fungerar motiverande på olika sätt. Bortsett från den vanliga lönen skulle man dock klara sig utan ekonomiska belöningar men utan immateriella belöningar är det svårt att hålla motivationen uppe.</p>