<p>This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.</p>

This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.

In today’s society we depend on technology to perform the simplest tasks. Whether we are engaging in conversation with a friend or are navigating in traffic, we are likely to be found with some technological device in our hands. This dependence has grown over a period of time, and many of us have failed to reflect on the impact technology has had on our lives. The emergence of so-called One-to-One projects, where teachers and students gain access to a personal laptop, does however provide an excellent opportunity to do so. In this study we aim to highlight the teachers’ experiences of work with education after giving each staff member and student access to a personal laptop. We engage in this task by combining two analytical tools, and in doing so manage to bring forth an understanding of the effects of technology as something far more unpredictable than what can be found when presupposing that computers are mere tools used to achieve planned goals. Instead we find that computers affect the way in which teachers engage in the twilight between work and privacy as well as the percieved boundary between the school and the world of information outside of it. Furthermore, the nature of interaction with their students both in the classroom environment and outside of it has been altered. These highlighted effects call into question new perspectives on the roles of the computer and the teacher in modern society.

The thoughts and theories regarding the command of the sea were written down during the last century. In the aftermath of WW2, marine strategists were less comfortable about using the phrase command of the sea which now seemed to be too absolutist in tone. This resulted in a new phrase which had a less ambitious tone the phrase control of the sea became more acceptable and even though the main difference is that control of the sea is applicable under a certain time and place, the main thought is still the same.   The question then that should be asked is: are these old theories regarding the battle of the seas still applicable today? The battlefield has certainly changed since then, particularly regarding the development of military technology but also regarding what kind of foe the navies of today meet.   This is the issue that this paper aims to address by studying the civil war in Sri Lanka with focus on what took place between the Sri Lankan navy and the sea tigers of LTTE. The study will be done by using Geoffrey Tills theories about control of the sea as a lens and a means to decipher what occurred during this time.   This study shows that the theory of control of the sea played a part of the Sri Lankan navy’s ability to defeat the sea tigers and by doing so contributed to ending of the almost three century long conflict.

Tillit har en fundamental betydelse i ett samhälle. Förtroende för förvaltningsinstitutioner såsom domstol och polis är en viktig del för att samhället ska fungera väl. Denna studie ämnar att undersöka förtroendet för domstol och polis i Sverige och hur detta eventuellt skiljer sig mellan grupper med olika etniska ursprung. Detta med utgångspunkt från Robert Putnams teori om socialt kapital. Putnam benämner begreppet socialt kapital som en viktig beståndsdel för tillit i ett samhälle, och detta sociala kapital skiljer sig mellan samhällen världen över. På så vis så har den komparativa delen uppkommit för att se skillnader i tillit mellan olika etniska ursprung. Etniska ursprung är i det här arbetet uppdelat i grupperna Sverige, Norden, Europa och utanför Europa. Analyserna kontrollerar för första och andra generationens invandrare inom dessa etniska gruppindelningar. Förtroendet för domstol och polis undersöks utifrån tre aspekter: generellt förtroende, förtroende om opartiskt och rättvist agerande inom domstol och polis samt förtroende gällande domstol och polis ställer alla lika inför lagen. Dessa tre aspekter har valts utifrån Bo Rothsteins teori om vad som grundar förtroende för institutioner. Detta är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial från European Social Survey 2010. För att analysera materialet användes linjär regressionsanalys och korstabeller. Resultatet visar att andra generationens invandrare från Europa och utanför Europa har lägre generellt förtroende för polisen jämfört med etniskt svenska. Första och andra generationens invandrare har lägre förtroende för att polisen agerar opartiskt och rättvist jämfört med etniskt svenska, medan första generationens invandrare har lägre förtroende för det samma när det gäller domstol. Resultatet visar också att etniskt svenska har lägre förtroende för att polisen ställer alla lika inför lagen jämfört med första och andra generationens invandrare med ursprung Europa och utanför Europa. Studiens slutsats är att etniskt ursprung har en inverkan på förtroendet inom alla etiska aspekter för polis och inom en aspekt inom domstol. På så vis tycks polisväsendet leva upp till de etiska normerna i lägre grad jämfört med domstolsväsendet.

No description available.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

I uppsatsen analyseras Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948) ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur berättelsens ramverk och de värderingar som uttrycks förhåller sig till en ekonomisk logik. Detta sker genom jämförelser med Georg Simmels The Philosophy of Money (1978) och Chrispoher Newfields artikel "What is Literary Knowledge of Economy?" (2018), såväl som en tidigare studie i Martinsons tankar och poesi av Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). Resultaten visar att huvudpersonen Bolle kämpar emot en ekonomisk rationalisering som gör honom arbetslös. Samma sätt att tänka avgränsar vad som faktiskt kvalificerar sig som ett yrke. De långa vandringarna som utförs av luffarna, vilka Bolle skall komma att tillhöra, innefattas inte i vad som kan kallas arbete utan luffarna blir istället kriminaliserade och sätts i straffarbete som bättre passar samhällets definition. Att handeln fungerar legitimerande visar även det hur en ekonomisk logik är essentiell för hur föremål såväl som människor värdesätts.     Synen på pengar och andra eftersträvansvärda saker i livet skiljer sig stort mellan luffarna och resten av samhället. För luffarna är pengar av sekundär betydelse, ett medel men aldrig ett mål i sig. Istället sätt friheten främst tillsammans med saker i livet som de flesta tar för givet. Detta är i linje med Martinsons egen syn på samhällsutvecklingen, i vilken han anade stora faror, men från vilken han också beskrev en utväg i form av värderingar som kan sökas och uttryckas i poesin. Dessa värderingar återfinns även i Vägen till Klockrike. / In this thesis, Harry Martinson’s Vägen till Klockrike (1948) is analyzed from an economic point of view. It aims to study how the setting and the values expressed in central conflicts are related to a logic of economy. Methodologically, the novel is read in comparison with Georg Simmel’s The Philosophy of Money (1978) and Christopher Newfield’s article “What is Literary Knowledge of Economy?” (2018), as well as a previous study on Martinson’s poetry and ideas by Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). The results of the study show that the main character Bolle struggles in the face of economic rationale that is turning him professionally obsolete. The same rationale defines what qualifies as a proper job. The miles of walking enacted by the vagabonds, which Bolle come to join, are not included and instead they are criminalized with economically motivated punishment. Exchange turns out to be a mediating factor which also shows how economic logic plays a vital role in defining the value of objects as well as people. The view on money and other qualities in life differ greatly between the vagabonds and the rest of society. For the vagabonds, money is of secondary importance, a means but never and end in itself. Instead, freedom and the things in life most people take for granted are held in the highest esteem. This is in line with Martinson’s view of developments in his contemporary society, the consequences of which he warned about, but to which he also presented an antidote: a set of values to be sought in poetry. These values are also expressed in Vägen till Klockrike.

I uppsatsen har Anom och Operation Trojan Shield analyserats utifrån frågeställning­arna hur domstolarna har hanterat bevisningen som tillkommit genom insatsen, vilka bevisförbud som finns att tillgå i svensk rätt, om de bör tillämpas under förevarande omständigheter samt slutligen om några förändringar av bevisreglerna är påkallade med hänsyn till vad som framkommit i uppsatsen i övrigt. Operation Trojan Shield var en insats som skulle hjälpa de brottsbekämpande myndigheterna att lagföra företrädare för den grova organiserade brottsligheten. Anom var emellertid inte den första krypterade kommunikationstjänsten som domstolarna fick på sitt bord. Föregångaren EncroChat hade redan hanterats av underrätterna. Det föreligger dock väsentliga skillnader i de olika kommunikationstjänsterna uppkomstsätt, vilket borde fått genomslag i domstolarnas hantering. Insatsen Operation Trojan Shield har karaktär av brottsprovokation, eftersom Anom-enheterna började användas i samband med att andra krypterade kommunikationstjänster försvann från marknaden. Amerikanska brottsbekämpande myndigheter har upprättat och marknadsfört tjänsten på ett sätt som väckt en brottslig vilja, åtminstone hos högnivådistributörerna inom nätverksbrottsligheten. Genom att svenska domstolar sedan har tillämpat samma bevisrättsliga regler på Anom-material som EncroChat-material har resultatet varit otillfredsställande i relation till rätten till rättvis rättegång.

Swedish environmental law stipulates an extensive obligation to provide information to regulatory authorities. This obligation can also be combined with different penalties. This is concerning in cases where an individual has committed a crime. On one hand the refusal to provide information might result in penalties, on the other hand the individual risks self-incrimination. Thus, the obligation to provide information in Swedish environmental law raises a fundamental problem in procedural law, namely the contradiction between efficiency and procedural safeguards. A reasonable balance is required between the two interests. How this balance is to be made, however, is neither stated in law nor in the legal literature. The aim of this paper is therefore to analyse if the obligation to provide information in Swedish environmental law violates the right against self-incrimination. To achieve the purpose of the paper, the applicable law must initially be determined. The legal situation is described by mapping, systematizing, and interpreting relevant sources of law. These sources are mainly Swedish law, legislative history, case law and legal literature. The material is assigned a decreasing value in the order as just mentioned, where law is given the highest value. The analysis also includes some material that traditionally does not fall into any of the mentioned categories. This material is assigned a value after an assessment of its quality. Furthermore, the paper takes an internal comparative perspective since Swedish rules are compared with each other. The paper shows that the right against self-incrimination includes both a right to be silent and a right to be passive. Furthermore, the right only becomes relevant when someone is accused of a crime, as stated in article 6 of the European Convention on Human Rights. However, the paper reveals that it is possible for someone to be accused of a crime in Swedish environmental law, and thereby the right against self-incrimination is actualised. Moreover, it is concluded that the very existence of the environmental law's obligation to provide information does not conflict with the right against self-incrimination. However, there is a risk of violation in individual cases. At present, Swedish law does not allow authorities to combine an injunction with fines when it can be suspected that a crime has been committed. However, there is no legislation regarding the other penalties available to the authorities, even though these penalties can be equated with fines in many cases. In conclusion the paper indicates that the obligation to provide information in Swedish environmental law risks conflicting with the right against self-incrimination in individual cases. This is mainly the case when the obligation is combined with a penalty and there is a suspicion of crime.