Läsning genomsyrar elevernas hela skolgång och vardag, vilket betyder att elevernas motivation till läsning bör utvecklas tidigt. Bilderböcker är då ett vanligt inslag i de yngre åldrarna där elever får möjlighet att utforska samspelet mellan text och bild. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur bilderböcker påverkar elever i årskurserna F-3:s läslust genom att studera tidigare forskning. Informationssökningen har utgått från frågeställningarna, hur påverkar bilderböcker elevernas läslust enligt tidigare forskning? och hur visar tidigare forskning att bilderboken används i skolan?    Urvalet artiklar i studien är vetenskapliga, relativt nya och från olika delar av världen. Materialet har granskats genom noggrann läsning och sammanställts i resultatet. I resultatet framgick positiva möjligheter med arbetet kring bilderboken och hur den främjar elevers läslust. Lärare måste ta hänsyn till elevers olikheter när det kommer till att finna läslust och bör därför hålla en varierad undervisning så varje individs behov främjas.

Detta självständiga arbete sammanställer elva vetenskapliga artiklar som behandlar vilka effekter lärares högläsning har på elevers läslust. Vissa av artiklarna grundar sig på studier av mer kvantitativ art och andra är mer kvalitativa. De bakomliggande studierna i artiklarna har också haft olika informanter: vissa har enbart antagit lärares perspektiv och vissa har enbart utgått ifrån eleverna, medan några har grundat sig på både lärar- och elevperspektiv. Innehållet har analyserats systematiskt i syfte att ta reda på vilka komponenter som lärarens högläsning behöver för att den ska bidra till att elevers läslust ökar. Arbetet har utförts som en systematisk litteraturstudie där innehållet i artiklar har kodats, kategoriserats och tematiserats. Enligt analysen framstår det som att det finns fyra komponenter som bör ackompanjera högläsningen för att den ska påverka elevernas läslust positivt: strategier och struktur, genuint intresse , intressant material och valfrihet samt social kontext. Lärare bör planera sin undervisning för att inkludera dessa fyra komponenter i högläsningssituationen.

Forskning visar på problematik rörande elevers läsvanor, vilket påverkar motivationen till läsning i skolan. Den enskilda läsningen förekommer olika mycket beroende på vilken skola som undersöks, trots att alla skolor ska arbeta för en lust till att lära. Mycket beror på elevers motivation till en handling, i detta fall läsning. Det är genom motivationshöjande faktorer som elevers vilja till att läsa ökar. Motivationen kan påverkas av både den inre- och yttre motivationen, beroende på anledning. Inre motivation drivs av inre intressen medan yttre motivation drivs av exempelvis förväntningar, värderingar och förebilder. Vidare kan motivation påverkas av yttre faktorer som ljudnivå och tid.  Syftet i föreliggande studie riktar in sig på att undersöka vad som påverkar elevers motivation till läsning. Mer specifikt syftar föreliggande kvalitativa studie till att besvara följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar elevers inre- och yttre motivation till läsning i årskurs 2? För att besvara forskningsfrågan har empiriskt material i form av intervjuer med elever samlats in. Intervjuerna omfattade elever i årskurs 2 på tre olika skolor i Sverige. Utifrån det transkriberade empiriska materialet utfördes en analys med hjälp av det teoretiska ramverket Self-determination theory. Resultatet i föreliggande studie visar på att elevers motivation till läsning påverkas av olika faktorer. Den inre motivationen till läsning har visat sig påverkas positivt om elever får läsa litteratur av eget intresse eller vinnande. Den yttre motivationen har visat sig påverkas positivt om elever har förväntningar på sig samt förebilder att ta efter. Vidare har även elevers värderingar påverkat motivationen till läsning.