Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor men med hjälp av mammografi kan diagnosen ställas i ett tidigt stadium och på så vis öka överlevnaden. Kunskaper om hur dessa unga kvinnor upplever bröstcancer ger sjuksköterskor en bredare förståelse och ett vidare förhållningssätt i mötet med dessa patienter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnors upplevelse av bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar varav tio med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Datainsamlingsmetod som användes var Aveyard (2014) och resultatet har delats in i olika teman vilket utgör resultatet. Huvudresultat: Kvinnorna som diagnostiserades med bröstcancer upplevde en rädsla inför att alla cancerceller inte helt skulle försvinna i och med operation och såg därav valet av kirurgi som avgörande för deras chanser till överlevnad. Många kvinnor upplevde svårigheter i att anpassa sig till den nya kroppen då självbilden blev förändrad efter kirurgin. Stödet från kollegor, familj och vänner visade sig vara avgörande för dessa kvinnor samt att de behövde hitta nya copingstrategier för att hantera de känslor som uppstod i samband med diagnos och behandling. Slutsats: De flesta kvinnor upplevde många emotionella känslor och upplevde att de behövde mer stöd från sjukvården gällande frågor som femininitet, intimitet och fertilitet. Stödet från anhöriga, vänner och familj ansågs viktigt för att hantera bröstcancerdiagnosen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan tillhandahålla den information som patienten efterfrågar och genom sitt bemötande skapa en förtroendefull relation till patienten

Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.

Bakgrund Unga kvinnor, löper högre risk för en aggressivare form av cancer, återinsjuknande samt mortalitet, jämfört med äldre kvinnor. De befinna sig i livets mest hektiska del vid diagnos och får erfara specifika problem för unga kvinnor. Behoven blir inte tillgodosedda, vilket speglas i kategorier som fertilitet, återinsjuknande, mortalitet och psykologiskt stöd. Det finns behov av stöd från närstående. Både närstående och sjuksköterskan samverkar i teamet runt patienten. Sjuksköterskan har en stödjande roll gentemot patienten och bör ge information, vägledning och undervisning. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva unga kvinnors behov av stöd och information i mötet med sjuksköterskan vid diagnostisering av bröstcancer. Metod Litteraturöversikt valdes som metod. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. 17 artiklar valdes ut och beskrivs i bilaga B. Alla svarade mot studiens syfte. De analyserades utifrån Forsberg och Wengströms innehållsanalys. Resultat Tre övergripande teman genererades; behov av stöd vid förändrad kroppsfunktion och livssituation, kvinnornas behov av stöd från omgivningen och sjuksköterskans möjlighet att ge stöd. Unga kvinnorna hade behov av stöd från närstående och sjuksköterskan, båda var viktiga för deras välmående. Den svåra livssituationen med svår beslutsfattning resulterade i behov av socialt stöd och sjuksköterskans stöd. Att ha någon att anförtro sig åt, minskade antalet icke tillgodosedda behov. Slutsats De unga kvinnornas största behov är stödinsatser, både från närstående samt stöd från sjuksköterskan. Båda varianterna av stöd är lika viktiga och meningsfulla.

Bakgrund Att vara barn och leva med en kronisk sjukdom innefattar återkommande besök inom barnsjukvården. Alla barn med deras familjer hanterar situationen på olika sätt och utifrån deras förutsättningar. Barnsjukvården arbetar utifrån ett förhållningssätt som är familjefokuserat, där trygghet är centralt. De flesta barn med kroniska sjukdomar blir unga vuxna och beräknas återgå till vuxensjukvården vid 18 års ålder. Transitionens utgång kan återspeglas i personernas egna förutsättningar, därför är alla transitioner unika. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter i transitionen från barn- till vuxensjukvård vid kronisk sjukdom. Metod Vald metod var en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i CINAHL samt PubMed. Integrerad analys användes och de 15 utvalda artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Dessa sammanställdes i en Matris. Resultat I resultatet framkom patienters delade uppfattningar och erfarenheter genom sina transitionsprocesser, många hade upplevt sorg och oro över att lämna en trygg barnsjukvård med en tillåtande miljö. Vidare beskrev patienter vikten av att kunna erhålla individanpassad information. I denna litteraturöversikt framträdde kategorierna: patienters intryck under transitionsprocessen, förberedelse, självständighet och egenvårdsförmåga i samband med transition samt vårdpersonalens betydelse i transition. Slutsats Förberedelse och en individuell utformad informationsåtergivelse ansågs vara viktiga aspekter för en lyckad transitionsprocess. Patienter hade delade upplevelser och erfarenheter gällande sin transition från barn- till vuxensjukvård. För att möjliggöra lyckade transitioner för patienten var ett personcentrerat förhållningssätt hos sjuksköterskan viktigt för att stödja patienten i processen.

Bakgrund  Att ha en upplevd hälsa och en känsla av sammanhang är viktigt för att känna en meningsfullhet livet. Cancer är en sjukdom som drabbar många människor varje år och som kan ge både fysiska och psykiska följder som påverkar individen negativt. Att vara ung vuxen och drabbas av cancer är en sårbar situation och eftervården är därmed av yttersta vikt. Sårbarhet är något som många i en beroendesituation kan känna och som bör försöka motverkas. Syfte  Syftet var att beskriva eftervården hos unga vuxna som överlevt cancer. Metod  I denna studie användes litteraturöversikt som metod. I studien inkluderades 15 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes med hjälp av en integrerad analysmetod. De databaserna som användes i sökningen av artiklar var PubMed och CINAHL. Resultat  I resultatet framkom tre stycken kategorier, vilka var: information och kommunikation i eftervården, hinder i eftervården samt psykisk hälsa. I kategorin kommunikation och information framkom en bristande kvalitet i kommunikationen och flertalet erhöll inte information om eftervården. I kategorin hinder i eftervården framkom vilka hinder som påverkade eftervården och den sistnämnda kategorin visade att det var många som led av psykisk ohälsa. Slutsats  Eftervården är viktig för unga vuxna som överlevt cancer på grund av den sårbarhet som uppstår. I denna studie framkom brist på information, dålig kommunikationskvalitet och hinder som påverkar eftervården. I den yrkesverksamma rollen som sjuksköterska kan dessa brister åtgärdas. Hur det ska ske kan undersökas i vidare studier.

Amorteringskravet infördes som en åtgärd för att minska de möjliga risker som följde av hushållens stigande skuldnivåer. Reformens införande har debatterats flitigt då somliga hävdar att den lett till oönskade fördelningseffekter. Uppsatsen ämnar fastställa om unga som grupp har blivit negativt påverkade av amorteringskravet jämfört med äldre vuxna, samt undersöka om bolånereformen har medfört fördelningseffekter bland unga från olika inkomstområden. Undersökningen sker genom analys av enrummare i låg- och höginkomstområden inom Stockholm, Göteborg och Malmö kommun. Metoden som används är Difference-in-Differences och bygger på paneldata över de genomsnittliga månatliga kvadratmeterpriserna mellan mars 2015 - mars 2017. Resultatet fastställer ej att unga har blivit annorlunda påverkade jämfört med äldre vuxna. Det visar inte heller på statistisk signifikanta skillnader bland unga från olika inkomstområden. Detta skiljer sig från tidigare forskning, som hävdat att reformen påverkat unga vuxna i högre utsträckning än äldre vuxna, samt att reformen medfört fördelningseffekter bland unga med olika inkomstbakgrund.

Kvinnors företagande har under åren vuxit fram som ett akademiskt fält, och engagerar såväl politiker som forskare. Kvinnor startar företag i väsentligt mindre utsträckning än män och intresset för kontexten kring företagare har ökat, framförallt vad gäller kvinnor. Syftet med följande studie är att redogöra för samt analysera omgivningens roll vid uppstartsfasen vad gäller unga kvinnors nyföretagande i Linnéregionen. Regionen består av Kronobergs län och Kalmar län. Länen ligger totalt sett över medel vad gäller företagande i stort, men vid närmare kontroll tydliggörs att länen ligger under det svenska genomsnittet både vad gäller kvinnors företagande och ungas företagande. Det finns en önskan om att få fler unga kvinnor att bli företagsamma och i följande studie riktas fokus till tre omgivande faktorer och dess inverkan på nyföretagandet. Faktorerna är sociokulturella, ekonomiska och politiska. Med kvalitativ forskningsmetod och djupintervjuer som tillvägagångssätt har 10 unga kvinnor i Linnéregionen intervjuats för att identifiera vad och hur de upplevt att olika delar i nämnda tre faktorer har påverkat dem i deras nyföretagande. Både likheter och skillnader har kunnat utläsas i deras upplevelser. Gemensamt är att stöttning har upplevts viktig i såväl social, ekonomisk och politisk omgivning. Skillnaderna har identifierats i påverkans utsträckning, men generellt verkar sociokulturella faktorer spela en stor roll och därefter ekonomiska, medan politiska inte varit fullt så avgörande. Studiens resultat presenterar bakomliggande koder i vardera faktor som på ett eller annat sätt spelar en roll i unga kvinnors nyföretagande. Dessa skapar en större förståelse och kan utgöra grund för framtida studier genom att användas som teoretisk mall. Vidare rekommenderas kommuner och företagsstödjande organisationer att tydligare marknadsföra sina hjälpinsatser och erbjudanden, samt se över de som finns möjligheter att förbättra förutsättningar för unga kvinnor i de koder som studien frambringat.

Abstrakt Bakgrund: Studien undersöker specifikt hälsokonsekvenserna av alkoholanvändning hos unga vuxna och belyser sjuksköterskans centrala roll i prevention och hantering av dessa problem. Åldersgruppen 18–25 år utmärks som den mest riskabla konsumerande gruppen, och alkoholens påverkan sträcker sig bortom individnivå till att påverka både närstående och samhället som helhet. Studien syftar till att öka medvetenheten och förståelsen kring alkoholrelaterad ohälsa hos unga vuxna.  Sjuksköterskans roll kan bli viktig i att förebygga och hantera dessa hälsokonsekvenser i denna åldersgrupp. Om sjuksköterskor saknar den nödvändiga kompetensen att identifiera och hantera de hälsoproblem som kan uppstå på grund av alkoholanvändning hos unga vuxna, kan det leda till försummande av potentiellt allvarliga tillstånd. Dessutom spelar patientens egen kunskap en central roll; bristen på medvetenhet om alkoholens konsekvenser kan ge upphov till betydande hälsorisker. Syfte: Syftet är att belysa hälsokonsekvenser av alkoholanvändning hos unga vuxna.  Metod: Studien baseras på en integrerad litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar (en kvalitativ och nio kvantitativa) valdes ut enligt strikta inklusions- och exklusionskriterier från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys upprättades. Resultat: Studien identifierade tre huvudkategorier av hälsokonsekvenser relaterade till alkoholanvändning: förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar, signifikanta beteendeförändringar, samt direkta negativa effekter på hälsan. Slutsatser: Studien visar att ökad alkoholanvändning hos unga vuxna inte bara ger upphov till omedelbara effekter som illamående, utan även långsiktiga hälsorisker, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar. Alkoholanvändningen kan även leda till olika psykisk ohälsa och riskbeteenden som gör att individen fattar sämre beslut och utvecklar hälsokonsekvenser. För att effektivt hantera dessa risker behöver sjuksköterskor fördjupad utbildning i tidig identifiering och förebyggande strategier, samt utveckla en kommunikation som är anpassad och responsiv till patientens behov.   Nyckelord: Alkoholanvändning, unga vuxna, hälsokonsekvenser. Tack till Kristina Tryselius för god handledning genom vårt arbete.

This composition deals with questions concerning the ongoing construction of gender among personnel in different project for young girls and young boys ( ages 14): its conditions and meanings and how personnel form and mediate gender experience. The aim of this essay is to investigate how gender is made in everyday practise in three projects which address to either young girls or young boys, and to examine how the formation of gender interplays between conceptions among personnel and the practise in the projects. Central questions are: How describes the practical work and the needs of girls and boys in the project? And does the gender-segregated work justified in the projects? Qualitative methods are used to answer these questions. We made qualitative interviews among personnel from three projects, Ellen, Allan and DISA. Ellen and Allan is both part of the "Rädda Barnen" organization in Sweden. Ellen is a group for girls with a feminist/gender equality approach. Allan is a project for boys, also with a gender equality approach. Both Ellen and Allan has the aim to give young girls and boys the opportunity to, by dialogue, discourse and challenge gender-patterns in there everyday life. DISA is a method for girls with the aim to prevent stress and negative thoughts. The method is from the beginning translated and accommodated from a gender-neutral method from USA to a method for young girls in Swedish schools. The method is evaluated on girls but the DISA-project in this study also adopts the method in boy-groups. The empirical material consists of five semi-structured interviews with personnel from the three projects. We have also used fundamental documents such as project plans and manuals in our analysis. Our theoretical framework combines theory of who address tension between gender, normalization and change. Butler’s theory, in which gender is formed through acts, words and gestures, is our main point of departure for understanding the formation of gender. We also adopt a social-constructivism approach in our understanding of gender and in our analysis of the empirical material. In our analysis: we illustrate how gender is made by being incorporated into the practice by personnel performance, and the personnel translation of the projects ideology and documents. The personnel justifications for gender-segregated work is throughout their own definition of girls and boys needs. Sexuality is a prominent theme in both Ellen and Allan and also the most common motive among the personnel to work gender-segregated. The leaders view is that guys and girls can talk about this together in a group. The approach differs between projects. DISA is based on a hard-structured material. A fact which paradoxically means that we do not know much about the project's practice. Ellen and Allan use the dialogue to discuss and contest traditional gender patterns. However, in all projects the dialogue represents a large part of practice. But for girls the unilateral focus on dialogue tend to reproduce the picture of girls' responsiveness and ability to empathetic. Meanwhile the conversation in Allan can become a opportunity for the boys to express themselves verbally in a way they might not be accustomed to. Personnel in Allan and Ellen describe themselves as free to organize and design the group meetings. The needs that the participants express, as well as the practice offers, consolidates the expectations placed on girls and boys. The participants re-create and construct their gender through conversations about violence, sex, relationships, etc. But we have also seen how femininity and masculinity norms are challenged by the way the dialogue is focused on reflexivity and criticism towards gender patterns.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har svårare att få ett heltidsjobb än för 20 år sedan. I samarbete med Arbetsförmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att få fler arbetssökande ungdomar in på arbetsmarknaden. Syftet med studien var att med kvalitativ metod öka vår förståelse för initiativet Unga Jobb och vad samarbetet innebär för huvudaktörerna Arbetsförmedlingen och Swedbank. Syftet var också att studera och analysera kring hur Arbetsförmedlingen, Swedbank och samhället kan ta till vara på positiva konsekvenser av projektet och hur negativa konsekvenser av projektet kan ge lärdomar och undvikas. Studien utfördes som en kvalitativ fallundersökning. Undersökningen bestod av åtta stycken intervjuer med respondenter från Arbetsförmedlingen och Swedbank. Den huvudsakliga slutsatsen vi kan dra av studien är att samverkan är något positivt och som behövs för att lösa svårare frågor som till exempel ungdomsarbetslöshet. Det är viktigt att arbeta för bättre och effektivare åtgärder och finna lösningar som är bra för alla parter, det vill säga samhället, organisationerna och individerna. / Youth unemployment is currently a major problem in Europe. Young people have a harder time getting a full time job than 20 years ago. In cooperation with Arbetsförmedlingen (the Employment Service) Swedbank started the project Unga Jobb in order to get more young job- seekers into the labor market. The purpose of the study was with a qualitative method to get a better understanding of the iniative Unga Jobb and what collaboration means for the main stakeholders Arbetsförmedlingen (the Employment Service) and Swedbank. The purpose was also to study and analyze how Arbetsförmedlingen (the Employment Service), Swedbank and the community can take advantage of positive impacts of the project and how negative impacts of the project can provide lessons and be avoided. The study was conducted as a qualitative case study. The survey consisted of eight interviews with respondents from Arbetsförmedlingen and Swedbank. The main conclusion we can draw from the study is that the corporation is positive and needed to resolve difficult issues such as youth unemployment. It is important to work for better and more effective action and find solutions that are good for all parties, namely the community, organizations and individuals.