<p>Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning. Detta för att studien ska ge en omfattande bild av vad barnen tycker och tänker kring mobbning. Resultatet av forskningen var att barn definierar mobbning på liknande sätt som tidigare forskning. Barnen kände till skillnad från tidigare forskning att de har demokratiska rättigheter och att de får vara med och bestämma i skolan. Forskningsresultatet visade att barnen förlitade sig mycket på de vuxna som finns i deras omgivning och att de ska lösa mobbningsproblemen. Barnen sa också att pojkar och flickor mobbar på olika sätt men genom studien kan vi se att flickorna alltmer tar efter pojkarnas sätt att mobba.</p>

<p>Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet. I praktiken förekommer emellertid mer repetition och mindre progression än vad målen föreskriver i samhällskunskap A.</p>

<p>Medborgarna i en kommun spelar en viktig roll för hur den kommunala politiken skall se ut. Det finns många sätt att se på vad ett medborgarskap är för något och vilka skyldigheter och rättigheter man skall ha samt hur man som medborgare skall kunna utöva inflytande. </p><p>Ambitionen med arbetet har varit att studera och beskriva medborgarutskottens uppgång och fall i Helsingborgs stad. Detta görs genom teoretiska utgångspunkterna politisk kommunikation och olika syner på medborgarskap och demokrati. Dessa använder jag för att få svar på hur man ser på medborgarna och demokrati och för att kunna förklara den politiska processen som skett under medborgarutskottens existens samt ge svar på mina frågeställningar. Materialet i uppsatsen är främst hämtat genom intervjuer med politiker från socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet i Helsingborgs stad samt tre handläggare från medborgarutskotten och är grunden till mitt empiriska material. Intervjuerna har sedan kompletterats av andra sekundära källor så som Helsingborgs stads hemsida och forskare som Stig Montin.</p><p>Resultatet i min uppsats visar att medborgarutskotten hela tiden varit en omstridd fråga då socialdemokraterna valde att införa dem och de borgerliga att lägga ned dem. Motiven att lägga ned medborgarutskotten var att det var för dyrt och det var en onödig kanal för att nå politikerna enligt de borgerliga. Handläggarna och socialdemokraterna tror snarare att det var ideologiska skillnader varför man lade ner dem. I nuläget har man inte upprättat andra fasta kanaler för medborgardialog. Studien visar även på att det finns stora brister i kommunikationen när man skall föra information från medborgarutskotten till nämnder och styrelser.</p>

<p>Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg – ett medium på frammarsch Ämne: Medie‐ och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan. Hur utnyttjas bloggarna av politiker, journalister, företag och allmänheten. Hur det privata alltmer suddas ut och förflyttas till det offentliga. Vad kan bloggar tillföra de traditionella medierna i framtiden? Nyckelord: Blogg, demokrati, mediepolitik, offentlig och privat, jaget</p>

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakom</p><p>public service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet är</p><p>inte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdrag</p><p>utan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag och</p><p>vilka värden det grundas på.</p><p>Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed också</p><p>hos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kan</p><p>förmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.</p><p>Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?</p><p>Går det överhuvudtaget att erbjuda en ”public service” via television</p><p>som regeringen menar sig kunna göra?</p><p>Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningen</p><p>innehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner och</p><p>resonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är i</p><p>första hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:s</p><p>styrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kring</p><p>public service-uppdraget och dess innebörd.</p><p>Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycket</p><p>på vilken typ av samhälle vi vill ha. Public service har förvisso vissa</p><p>brister och kan omöjligt erbjuda allt de säger sig kunna göra, men</p><p>alternativet är ett medieutbud baserat på ekonomisk vinst och styrt av</p><p>kommersiella intressen. Regeringen och SVT vill genom public</p><p>service-television styra medborgarna till att vara demokratiska, och</p><p>den eviga frågan är om det kan anses vara demokratiskt, när staten</p><p>uppfostrar medborgarna.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose of this paper is to examine how the population living in Christiania considers their residential area in relation to the surrounding society, and why you as an individual choose to live there. We have used the qualitative method and we have performed interviews with a total of six persons. We have used Tönnies two notions regarding gemeinschaft and gesellschaft, and Goffmans theory about stigma. We choose these theories because we thought that they were most relevant for our study. Our question at issue is: Why does a person seek to live in an alternative society, with different norms in comparison to the majority society? Through our interview persons we learned their stories and their opinions considering their residential area and we concluded that Christiania differs from the remaining society in several ways. There are six themes which according to our interview persons differs Christiania from the surrounding society and these themes are: their democracy, the houses, the environment, the cannabis, the stigma and the states intentions considering Christiania. Our conclusions are that in Christiania they apply a different form of democracy called the consensus democracy, which means that in order to take a decision everybody in the group has to be agreeing to the decision. Something that is very special for Christiania. The environment is something that the people living in Christiania take responsibility for in several ways, for example the area is free of cars, which differs them from the society. The houses in Christiania are special because many of them are built of recycled material. In addition to this it is quite cheap to live in Christiania from an economic point of view since the rent is about 1800-1900 Danish crowns. Cannabis is socially accepted and it is allowed to sell and buy cannabis within the area, but no other harder drugs are accepted. Further we concluded that some of the residents living in Christiania feel a bit unaccepted because of the fact that they live in Christiania. This because of some outsiders has preconceived ideas about Christiania and the people living there, somewhat because of how the media describe the area. With the states intentions means that police officers patrol within the area, because in the year of 2004 the Danish government has created a plan to “normalize” Christiania.</p>

<p>Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan är en del av samhället och har som huvuduppgift att förberedda elevens deltagande i samhällslivet. Skolan ska fostra framtida medborgare enligt demokratiska principer, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget ansvarstagande och inflytande. Då skolans verksamhet lägger stor vikt vid individanpassning kan elevinflytande vara en tänkbar komponent för att möjliggöra elevers inflytande i lärandeprocessen. Dagens elever ska ju i framtiden vara demokratiska medborgare i samhället. Genom att eleverna ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt i skolor, är förhoppningen att samhället ska fortsätta sin utveckling mot ett mer tolerant och öppet demokratiskt samhälle. Det är viktigt att ställa sig frågan vilka demokratiska erfarenheter elever gör i skolan idag?</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att skaffa kunskaper i hur elevinflytande görs i några grundskollärares (i åk 3-5) vardag. Genom intervjupersoners utsagor ville vi lyfta fram hur de framställer deras arbete i undervisningen för att göra eleverna delaktiga och öka deras inflytande. Vidare är avsikten att genom observation förstå hur dessa lärare iscensätter elevinflytande i undervisnings praktiken.</p><p>Resultatet visar att elevers inflytande i undervisningen till stor del begränsas till att gälla formen av skolarbetet. Anledningen till varför elever endast, i större grad, hade inflytande över formen bero på att eleverna inte är kompetenta eller mogna nog att vara medbestämmande i innehåll och planering av undervisningen.</p><p>Resultatet visar även att avgörande för elevinflytande var möjligheten för dialog där elevernas åsikter kommer till tals. Samtal betonades som medel för att öka elevers vilja att ha inflytande.</p><p>Brist på tid och lärare var något som hämmade arbetet med elevinflytande vilket var något intervjupersonerna önskade mer av. </p>

<p>Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans läroplaner och styrdokument är elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker även lärarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svårigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande.</p><p> </p><p>Jag utför kvalitativa intervjuer med lärare och elever på grundskolan om elevinflytande. Därefter analyserar jag svaren med hjälp av tidigare forskning och litteraturstudier. Jag har kommit fram till att elevinflytande kan tolkas olika mellan olika personer. Dessutom är arbetet med elevinflytande inte alltid en självklarhet. Det kräver en hel del arbete och eftertanke av lärarna för att eleverna ska kunna ha inflytande över sin skolsituation. Det krävs bland annat tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Dessutom upplever många lärare att lektionspassen är för korta för att hinna med arbetet med elevinflytande. En annan orsak enligt lärarna är att många elever inte klarar det ökade ansvar som inflytandet kräver. Trots dessa aspekter vill lärarna i min underökning arbeta för ett ökat elevinflytande. Vid de tillfällen som möjligheten att arbeta med elevinflytande funnits har det gett positiva resultat anser de tillfrågade lärarna.</p>

<p>Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå. Speciellt belysande var hur kommissionen resonerar kring demokrati jämfört med andra EU-institutioner.</p>

<p>Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag. Detta tankesätt ska genomsyra hela dagarna, varje dag och inte på förbestämda tider. Studien genomfördes med intervjuer med sex stycken förskollärare och en projektledare som har arbetat många år som förskollärare. De senaste fem åren har hon arbetat med utvecklingsarbete inom förskolan. Studien utfördes på tre olika förskolor. Två är kommunala och en ett personalkooperativ. Studien är utformad med halvstrukturerade frågor så att spontana följdfrågor kunnat ställas beroende på respondentens svar.</p><p>All litteratur i undersökningen speglar att barns inflytande är viktigt för deras utveckling och att övning ger färdighet gällande deras rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla medborgare har sina lagliga rättigheter och skyldigheter. De som är medvetna om dessa har lättare att agera i olika situationer (Boverket 2000). Ferm (1993) tar upp att vuxna är förebilder, både hemma och i skolan, därför är det viktigt att föregå med gott exempel och lär barnen genom handlingar i olika situationer. Barnen behöver få känna att de verkligen är någon och att det de gör och säger har en betydelse för andra människor. Det kan leda till att mobbning och vissa mänskliga beteenden minskar.</p><p>Undersökningens frågor baseras på vad demokrati är för förskollärare samt hur de ser på barns inflytande. Om barnen får påverka i verksamheten och i så fall vad och hur.</p><p>De resultat som framkommit av studien är att den kommunala förskolan Oxen arbetar mer aktivt med ämnet och de andra som i större eller mindre utsträckning utövar ”falsk” demokrati bland barnen. Det beror inte på någon illvilja utan på att Oxen har arbetat mer aktivt med tankesättet under flera år medan Kräftan och Lejonet nyss kommit igång med arbetssättet. Viljan att arbeta mer med barnens inflytande finns dock hos alla respondenter, mer eller mindre. Arbetssättet som Oxen använder sig av har inte blivit beskrivet i litteraturen som används i undersökningen. Sara som arbetar på Kräftans förskola kom på sig själv under vår intervju att när hon hörde sig själv prata kom hon på att barnen egentligen inte alls blir så hörde som de trodde. Hon anser att de behöver lyssna mer på barnen och att de har idéer att ta vara på. Just nu tar de vuxna alla initiativ. Hon tyckte liksom de andra det var lätt att allt går på rutin. Slutsatserna som dragits utifrån studien är bl.a. att pedagogernas tankesätt, förhållningssätt och medvetenhet har betydelse för att arbeta demokratiskt. Är man engagerad och har ett positivt tankesätt är förutsättningarna större för en fungerande verksamhet.</p>