Den här uppsatsen undersöker rösträttsbeslutet 1907. Det är framförallt debatterna i riksdagen som står i centrum. För att förstå händelserna 1907 är det viktigt att även granska tidigare tilldragelser i den svenska demokratiseringsprocessen. Därför kommer riksdagsdebatten om rösträttsfrågan 1906 också att analyseras ingående. Då var det en liberal regering som lade fram en rösträttsproposition, men den föll i den konservativa första kammaren. Rösträttsreformen 1907-1909 kom till stånd under en högerregering vilket kan tyckas förvånande. Många konservativa hade nämligen tidigare varit hårda motståndare till en utvidgning av rösträtten. Även många på vänsterkanten var kritiska eftersom man inte tyckte att reformen gick tillräckligt långt. Den här uppsatsen huvudfråga handlar om förväntningar, närmare bestämt vilka konsekvenser riksdagsmännen ansåg att en utvidgning av rösträtten skulle få. Det visar sig att många av de mest konservativas varningsord skulle komma att förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid. Bara drygt tio år senare skulle den stora allmänna rösträttsreformen röstas igenom, vilket gör det intressant att placera rösträttsreformen 1907-1909 i ett större perspektiv. Även det kommer att diskuteras i uppsatsen. När man studerar demokratiseringsprocessen i Sverige överskuggas ofta rösträttsreformen 1907-1909 nästan helt av den omfattande allmänna rösträttsreformen 1918-1921. Den här uppsatsen vill visa att rösträttsbeslutet 1907 var en betydande reform i sin egen rätt.

Denna uppsats är en studie av den kvinnliga rösträttsrörelsen i början av 1900-talet. Innan kvinnor fick den fulla politiska rösträtten, fick de redan 1909 kommunal valbarhet, det vill säga att de kunde väljas till stadsfullmäktige. Jag har valt att följa rösträttskvinnorna i Falun och deras väg från utanförskap till rätten att få vara med att styra över kommunala angelägenheter. Jag ville undersöka vad som drev dessa kvinnor att genomföra denna samhällsförändring och de metoder man valde att använda, samt vilka man tog avstånd ifrån. Till min hjälp har jag haft Joan Wallach Scotts Gender and the politics of history. Scott tar upp olika perspektiv på feminism, varav likhets- och olikhetsprincipen är två synsätt som utgör tydliga förhållningssätt även i min uppsats. Den litteratur och tidigare forskning jag valt visar tydligt på denna skillnad och även likheter mellan de olika synsätten. Alla hade trots allt det gemensamt att de verkade för kvinnofrigörelse och kvinnliga rättigheter som fullvärdiga medborgare.

Den svenska kvinnorösträttskampen har osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. De engelska suffragetternas kamp är känd, och hur de offrade sina kroppar för rösträtten. Men de svenska rösträttskvinnorna offrade också sina kroppar för rösträtten i en nära 20 år lång kamp med hårt motstånd. Det är en förvånansvärt okänd och oberättad historia - trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap. Här berättas storyn om "Landsföreningen för kvinnas politiska rösträtt" och dess ledare Signe Bergman.

No description available.

The purpose of this essay is to investigate the democratic consolidation of Honduras, a country in Latin America. The aim is to look into the democratic consolidation after the military coup in 2009. The method that was applied to this essay was a case study, where the data is qualitative as the essay goes in to depth of Honduras situation. The main theory used to analyze the empirical data is Linz and Stepan’s five arenas; civil society, political society, rule of law, bureaucratic structure, and economic society. The basic stages of democracy and democratic consilidation are also used to get a broader perspective of the phenomenon.  The result of this essay shows the basis of Honduras democratic consilidation from 2009 and forward. In terms of the arenas this essay shows that none of the arenas prerequisite are meet. As a sign of the weak democracy in Honduras the essay identifies that the problems, which they had before the military coup, are still present.

<p>This study focuses on the influence a user may have over his or her welfare service, personal assistance. A county, an assistance firm and a user cooperative are compared with the thesis that the organisation that surrounds the users shapes the possibilities the user have to influence his or her personal assistance. There are questions that try to answer if there are outspoken social goals within each organisation. Questions regarding influence of the user when she or he is choosing the assistance provider and the users possibility to influence and his or her power to decide who and when anyone works as an assistant are asked.</p> / Examination skedde vid Mittuniversitetet den 8 juni 2010 på campus Östersund. Betyget för uppsatsen är VG, väl godkänd enligt den äldre betygsmodellen. Uppsatsen är skriven som en del av min magisterutbildning med inriktning mot välfärdsstatens sociala och politiska ekonomi.

<p>Bakgrund: Varumärken förmedlar vissa värden som tillfredsställer fysiska och psykiska behov, så även lyxvarumärket. Lyx vittnar om framgång och lycka. Intresset för lyx är idag större än tidigare. Faktum är att den globala lyxmarknaden varje år omsätter mer än Sveriges BNP. </p><p>Syfte: Med utgångspunkt i antagandet att lyx uppfattas på likartat sätt världen över, är syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumärken har några karakteristiska särdrag samt undersöka om tillgängligheten kan antas ha några effekter på lyxvarumärken. </p><p>Genomförande: Studien är baserad på tre personliga besöksintervjuer med relevanta aktörer inom den svenska lyxbilsindustrin. </p><p>Resultat: Det finns två sorters lyx, gammal och ny. Somliga egenskaper skiljer dem åt. Gammal lyx karakteriseras av en myckethög grad av exklusivitet, en hög prissättning samt en strikt begränsad produktion. Den nya lyxen kännetecknas även den av en exklusivitet men produkterna kan emellertid varken exklusivitetsmässigt eller hantverksmässigt mäta sig med den gamla lyxen. Den nya lyxens tillkomst ligger i den pågående demokratiseringen av lyxen. Demokratiseringen innebär att lyxvaror görs tillgängliga i större utsträckning än tidigare.</p>

Bakgrund: Varumärken förmedlar vissa värden som tillfredsställer fysiska och psykiska behov, så även lyxvarumärket. Lyx vittnar om framgång och lycka. Intresset för lyx är idag större än tidigare. Faktum är att den globala lyxmarknaden varje år omsätter mer än Sveriges BNP. Syfte: Med utgångspunkt i antagandet att lyx uppfattas på likartat sätt världen över, är syftet med uppsatsen att ur producentens perspektiv utreda om lyxvarumärken har några karakteristiska särdrag samt undersöka om tillgängligheten kan antas ha några effekter på lyxvarumärken. Genomförande: Studien är baserad på tre personliga besöksintervjuer med relevanta aktörer inom den svenska lyxbilsindustrin. Resultat: Det finns två sorters lyx, gammal och ny. Somliga egenskaper skiljer dem åt. Gammal lyx karakteriseras av en myckethög grad av exklusivitet, en hög prissättning samt en strikt begränsad produktion. Den nya lyxen kännetecknas även den av en exklusivitet men produkterna kan emellertid varken exklusivitetsmässigt eller hantverksmässigt mäta sig med den gamla lyxen. Den nya lyxens tillkomst ligger i den pågående demokratiseringen av lyxen. Demokratiseringen innebär att lyxvaror görs tillgängliga i större utsträckning än tidigare.

This essay has the ambition to examine and compare Croatia’s and Bosnia and Herzegovina’s development towards a consolidated democracy. By applying Linz &amp; Stepen’s theory on how to consolidate a democracy and put focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure the purpose is to find similarities and differences between Bosnia and Croatia within this field. The focus of this study is to compare two similar countries that have developed in very different ways. By applying the theory and a comparative method the purpose is to examine why two so similar countries with so much in common have developed in so different ways? In order to better answer the question there are two part questions and these are: What difficulties, concerning consolidation of democracy, have Croatia and Bosnia faced since the democratic transition in the beginning of the 1990s? What similarities and differences in the area of democratic consolidation (with focus on political society, behavioral patterns, attitude and constitutional structure) are there between the two countries? As the analysis shows, the main reason why these two countries differ so much is that Bosnia is a divided country with different nationalities and each nationality only wants to realize its own interest and does not care about what is best for the country as an entity. However, Croatia has recently realized that democracy is the best for the country and its development.

<p>Bortom historien slut – Beyond the end of history</p><p>According to Robert Dahl there are seven criteria that have to be fulfilled in order for a state to be democratic. Dahl also states that there are several factors that effect the development of democracy. In today’s world it is mostly developing countries that have failed to bring about democratic changes. It is the developing country that is in focus in this thesis.</p><p>The purpose is to examine if there are any particularly advantageous factors that can bring about or promote the development of democratic institutions.</p><p>The questions are:</p><p>What factor has effected the development of democratic institutions?</p><p>Which, if any, of Dahl’s seven criteria is found within each state today?; do they correctly reflect the democratic situation?</p><p>Can any connection between the states democratic development be found in a comparison?</p><p>In a comparison between nine countries the different factors have been examined. The result shows that pluralism is a key factor for development of democracy in a developing country. External influence is on the other hand not important.</p><p>Keywords: developing countries, democratization, Robert Dahl</p><p>Nyckerlord: utvecklingsländer, demokratisering</p>