What is democracy? Is it something that suits all countries. The western world encourages the outside world to democratize according to their guidelines. The purpose of the essay is to present two reasons, one about Iraq's failure to democratize, and the other about Tunisia's democratic success. The method in this essay include qualitative methods, where a democratized comparative study as well as the most similar systems design approach will be used. These studies will attempt to determine the composition of democratization outcomes, using three of the dimensions internal and external democratization factors as suggested by Larry Diamond in his book, as well as like the regime transition of Daniel Silander. The results of this study indicate that Iraq had more political dissent as well as ethnic and extremist groups during the invasion and less international support for its democratization beside the United States. On the other hand, Tunisia has a more unified civil society and thanks to the democratic support of the European Union, a peaceful transition to a democratic system is possible. In this essay, a deeper analysis of democratization will be highlighted, including how these essential factors have caused different outcomes in each country.

The aim of this paper is to study the course of events that led up to the 2021 legislation which allows Russian president Vladimir Putin to continue his presidential term until 2036. Based on the theoretic framework of historic institutionalism, the paper uses path dependence as the tool of analysis for the study. Using said tool, the paper aims to contribute to contemporary research on autocratization and provide new explanatory factors on what autocratization processes might look like. As such, the overall aim of the paper is to, with the aid of historical institutionalism and path dependence, explain the how’s and why’s in the autocratization process in Russia. By combining said analytic tool with a textual analysis methodology, the study finds distinct signs of path dependence during the time period studied.

This study aims to demonstrate the reasons why there is a prevailing difference in democratization between the south American countries Chile and Peru. By applying democratization researchers, Juan Linz, and Alfred Stepans framework: The Five Arenas of a Consolidated Democracy, and a causal mechanism. I discover an institutional and civil pattern which when functional, contributes to democratization. In the case of Chile, the results show that a strong rule of law and states apparatus, institutionally makes democracy the only game in town in Chile. However, in the case of Peru, the weak state apparatus and rule of law allows undemocratic forms of action which in part, can explain the difference in democratization. The results that emanate from the civil society, show that both countries suffer from weak connection to the political arena which in turn affects the economical arena. This also gives implications to the remaining democratizing challenges for Chile and Peru. The results however are affected by the strengths and shortcomings of Linz & Stepans framework which is also discussed in this study.

The aim of this essay is to use Linz and Stepan’s theory on their five interactive arenas (Civil Society, Political Society, Rule of Law, State Bureaucracy and Economic Society) of a consolidated democracy, to examine whether the Republic of Poland can be considered a consolidated democracy. I will base my research on facts from the year 2015 to 2021, since I want to see how the political changes that have been implemented since the party Law of Justice (PiS) entered into government, and how that has affected Poland as a consolidated democracy. This research is a case study, and the main results of it is that Poland can no longer be considered a consolidated democracy, since it has deficiencies in all five arenas, but they are strongest within the Rule of Law.

This thesis aims to examine Ghana's and Zimbabwe's democratization process and why the outcome is so different in each country, what are the central factors that have played a role in the country's success or defeat? The theoretical framework is based on Juan j. Linz and Alfred Stepan’s work on how a state becomes democratically consolidated and what constitutes as a consolidated democracy. The essay is a theory-consuming comparative case study focusing on Ghana’s and Zimbabwe’s democratization and why one of them succeeded and the other didn’t.  The results shows that Ghana have come a long way towards consolidating their democracy based on the demands of the theories and that because of their peaceful transition their democracy had a bigger chance of succeeding. Zimbabwe lacks a lot of the democratic procedures and have had a hard time transitioning to a democratic system.

This essay aims to examine the democratization process of Sweden. Taking the aim at investigating social engagement from the people and people movements to find explanations to the swedish democratization process. Also, the political elite and their behaviour is another subject of this work to find reasonable explanations to why Sweden managed to democratize. Looking at conditions and underlying factors, this essay tries to give a wide explanation to the Swedish case.

This is a qualitative comparative case study, with two cases in focus Poland and Hungary. The purpose of this study is to compare two similar cases of negative democratic trends and to view similarities and differences. The research questions are; what democratic challenges do Poland and Hungary face in relation to the five arenas of the theory, civil society, political society, the rule of law, the state apparatus and the economic arena? What are the similarities and differences between the two countries? The theory used is Linz & Stepans democratization theory that uses five different arenas in order to analyze a state. The findings in the study is that there are many similarities in how the two states started their autocratization processes. The differences being that Hungary has come further in many of the arenas and are therefore more authoritarian. They also differ in the conditions the two different ruling parties had in order to start the autocratization process.

Syftet med studien är att undersöka om det civila samhället och den ekonomiska utvecklingen påverkar demokratistatusen i världen och urvalet är 136 länder. Jag har prövat om samhällets deltagande, aktiva intressegrupper och socialt kapital har ett samband med demokratistatusen i länderna. Jag har även prövat om ekonomisk styrka, socioekonomiska hinder och sociala skyddsnät har ett samband med demokratistatusen. Studien har en teoriprövande ansats och för att besvara frågorna används statistiska analysmetoder som centralmått och spridningsmått, korrelationsanalys och multipel regressionsanalys. Studiens empiriska material ger resultatet att sambanden mellan variablerna inom civila samhället och demokratistatusen är starka. Även den ekonomiska utvecklingen har ett samband med demokratistatusen utifrån det empiriska materialet. Teorin om att engagemang i samhället och aktivt deltagande i intressegrupper stärker det sociala kapitalet mellan medborgarna vilket i sin tur positivt påverkar demokratistatusen stärks utifrån empiriska materialet. Vidare tyder resultatet på att även teorin om att ett lands ekonomiska styrka samt hur ekonomin och inkoms-terna fördelas mellan medborgarna stärks utifrån det empiriska materialet. / <p>2022-05-25</p>

Det finns en omfattande forskning som undersöker om en stats styrelseskick, ofta mätt i graden av demokratisering, påverkar dess militära effektivitet och därmed möjligheterna att vinna mellanstatliga krig. Denna studie bidrar inom detta forskningsfält genom att undersöka om konsolidering av en stats styrelseskick påverkar sannolikheten för att vinna mellanstatliga krig. Utifrån teorier om hur stater påverkas av perioder av konstitutionella förändringar, vilka enligt vissa forskare kännetecknas av inre splittring och reducerad nationell ledningsförmåga, skapas ett antal hypoteser utifrån huvudtesen att en ökande konsolidering bör leda till en ökande sannolikhet för att vinna krig.  Studien använder en kvantitativ metod för att utifrån data över samtliga stater som deltagit i mellanstatliga krig i perioden mellan åren 1816 och 2007 pröva studiens hypoteser och besvara forskningsfrågan. Resultatet visar att konsolideringen sannolikt inte har en påverkan på statens förmåga att vinna mellanstatliga krig när sambandet undersöks under kontroll för demokratisering och ekonomisk styrka. Däremot visar studien att styrelseskicket har en effekt på konfliktutfallet, även under kontroll för alternativa förklaringar, så att en ökande grad av demokratisering tenderar leda till en ökande sannolikhet för vinst. Studien lämnar ett vetenskapligt bidrag genom att framtida forskning kan exkludera konsolideringen som en förklaringsfaktor samtidigt som den finner stöd för forskningen som visar på att styrelseskicket påverkar den militära effektiviteten.

Arbetet bottnar i det problemområde som Skolinspektionen lyfter angående elevers svårigheter att uppfylla vissa förmågor som tydliggörs i historieämnets syfte. Vårt syfte blev därför att undersöka om detta stämmer överens med hur lärare arbetar kring demokratiseringen och hur det hjälper eleverna att uppnå några av historieämnets förmågor. Vårt fokus inriktar sig på lärarnas undervisningsstrategier och hur dessa kan påverka vilka kunskaper eleverna får kring dessa förmågor. För att kunna genomföra arbetet utgick vi från våra teoretiska utgångspunkter. Dessa var till exempel undervisningsstrategier och begreppsförståelse vilka kan ses som centrala när vi tolkade resultatet. I metoden redogör vi för de tillvägagångsätt vi använde under arbetets gång. Vi använder oss av en hermeneutisk metod när vi tolkade intervjuerna och dessa bedrevs utifrån en semistrukturerad metod. I resultatet strukturerade vi upp avsnittet efter rubriker som överensstämmer med frågeställningen. Det viktigaste resultatet är att det går att se en koppling mellan lärarnas undervisningsstrategier och vilka förmågor eleverna får möjlighet att utveckla. I avsnittet ”Slutsats och diskussion” diskuteras detta resultat och vi för resonemang om vår metod och potentiella forskningsfält inom området.