Magister Scientiae Dentium - MSc(Dent) / Background: The two-stage implant system has proven to be a successful technique in replacing missing teeth (Nascimento et al., 2008). Nevertheless, the presence of micro-gaps that could entrap microbes at the implant-abutment interface (IAI) is unavoidable. This microbial leakage has been considered as one of the causes of peri-implant infection and bone loss (Scarano et al., 2005). Several companies have attempted to manufacture an implant with a connection design that provides hermetic sealing against bacterial leakage. Studies indicated that implants with internal connection, in particular the conical (Morse taper) design, have better sealing capacity in the implant abutment interface than the external design (Koutouzis et al., 2011, Jaworski et al., 2012). An internal conical implant system with a novel connection design, known as the Grand Morse (GM) connection, is reported to offer secure connection against micro-leakage (Neodent® Implant Systems Inc., 2018). Aims: The aim of this study was to test the sealing ability against bacterial leakage in the implant-abutment interface provided by an implant with a novel deep internal conical (GM) connection design.

Nobel Biocare is one of the world’s leading companies that produce dental implants. This thesis was executed at the part of the company located in Karlskoga, Sweden.To be sure that the implants manufactured at Nobel Biocare will heal as good as possible when being implanted in a patient, the implant has to go through a coating process where the implants, after a few preparing steps, are going through a salt treatment. This salt treatment will in the end simplify the healing process for the patient. Between every process there is a time limit for how long the implants may rest, a so-called transfer time limit. This time is too short and leads to unnecessary cassations.The purpose of the thesis was to investigate what will happen if the transfer time limit of today increases from eight hours to sixty hours. What will be crucial for the results of the thesis is wether any contamination will occur on the surface of the dental implant or not.To investigate if any possible contamination occurs during the longer transfer time limit the implants were, after a coating process, examined with the help of a laboratry in Great Britain, where XPS analysis of different materials are performed.This thesis has the limitations of examining only the product TiUltra and has only investigated the longer transfer time limit during the coating process of the implants.The result of the thesis is that no contamination occured on the surface, and therefore there now is a basis available for technical documents to increase the transfer time limit from eight hours to sixty hours. This could also be implemented in other areas of the production, where there are similar problems. This thesis could be the base of new test plans for those areas. / Nobel Biocare är ett av de världsledande företag som tillverkar tandimplantat. Examensarbetet genomfördes hos den del av företaget som ligger i Karlskoga.För att de implantat som Nobel Biocare tillverkar ska läka så bra som möjligt när de väl är inopererade hos en patient genomgår dessa implantat en ytbehandling där ett saltlager, efter ett antal förberedande steg, läggs på ytan, som i slutändan förenklar läkeprocessen för den patient som får implantatet inopererat. Mellan varje processteg finns en tidsbegränsning för hur längre implantaten får vila, en så kallas transfer time limit. Denna tid är i dagsläget för kort och leder till onödiga kassationer.Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som händer om den satta transfer time limit ökas från åtta timmar till 60 timmar. Det som kommer vara avgörande för resultatet är om någon kontaminering på ytan av implantaten uppstår eller inte.För att undersöka om eventuell kontaminering uppstod under en längre transfer time limit har de implantat som genomgått ytbehandlingsprocessen undersökts med hjälp av ett laboratorium i Storbritannien som utför XPS-analyser av olika material.Arbetets avgränsning är satt till produkten TiUltra och ska enbart undersöka en ökad transfer time limit under ytbehandlingsprocessen av implantaten.Resultatet av arbetet blev att ingen kontaminering uppstod på ytan och därmed finns tekniskt underlag för att kunna öka transfer time limit från åtta timmar till 60 timmar. Detta är något som skulle kunna implementeras på fler ställen i produktionen där liknande problem finns. Då skulle detta arbete och dess upplägg för test av förlängd transfer time limit kunna ligga som underlag för planeringar av nya tester.

Aim To assess the clinical outcomes of zirconia implants, namely survival rate and the prevalence of fracture, based on a systematic review of the literature. Material and method An electronic search was conducted in three databases (PubMed, Web of Science, Science Direct), last updated in October 2022. Inclusion criteria were clinical human studies providing information on implant failure rates in any group of patients receiving zirconia dental implants. Log-rank test was used to compare the survival distributions of implants between some groups of variables. Interval survival rate (ISR) and cumulative survival rate (CSR) were calculated. Results Thirty-seven publications were included in the review, with 2941 zirconia implants in 1766 patients, with a mean follow-up of 36.3 ± 22.7 months. There were 182 implant failures, with the great majority of them occurring within the first year after implant installation. Twenty-four implant fractures were reported, most of them in implants of narrow diameter. There was no statistically significant difference of implant failure between the anterior and posterior regions (p = 0.798), nor between maxilla and mandible (p = 0.341), nor between one- and two-piece implants (p = 0.787). The CSR after 10 years was 88.1 %. Conclusion Clinical studies assessing clinical outcomes of zirconia implants in humans have a relatively short mean follow-up time. Zirconia implants present a CSR of 88.1% after 10 years, with most failures happening within the first year after implant installation. Implants of narrow diameter present higher risk of fractures than implants of wider diameter. / Syfte Att bedöma de kliniska resultaten av zirkonia implantat, överlevnadsgrad och förekomst av frakturer, baserat på en systematisk översikt av litteraturen. Material och metod En elektronisk sökning gjordes i tre olika databaser (PubMed, Web of Science, Science Direct), senast uppdaterad i oktober 2022. Inklusions kriterier var kliniska humanstudier som gav information om frekvensen av implantatfel hos vilken grupp patienter som helst som fick zirkonia tandimplantat. Log-rank test användes för att jämföra överlevnadsfördelningen av implantat mellan vissa grupper av variabler. Intervallöverlevnadsfrekvens (ISR) och kumulativ överlevnadsfrekvens (CSR) beräknades. Resultat Trettio-sju publikationer inkluderades i granskningen, med 2941 zirkonia implantat hos 1766 patienter, med en genomsnittlig uppföljning på 36,3 ± 22,7 månader. Det förekom 182 implantatfel, varav den stora majoriteten inträffades under det första året efter implantatinstallationen. Tjugo-fyra implantatfrakturer rapporterades, de flesta i implantat med smal diameter. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad av implantatfel mellan de främre och bakre områdena (p = 0,798), inte heller mellan maxilla och underkäken (p = 0,341), inte heller mellan implantat i ett och två delar (p = 0,787). CSR efter 10 år var 88,1 %. Slutsats Kliniska studier som bedömer kliniska resultat av zirkonia implantat hos människor har en relativt kort genomsnittlig uppföljningstid. Zirkonia implantat uppvisar en CSR på 88,1 % efter 10 år, med de flesta fel som inträffar inom det första året efter implantatinstallationen. Implantat med smal diameter ger högre risk för frakturer än implantat med bredare diameter.

Detta examensarbete har genomförts på Nobel Biocare i Karlskoga under cirka två månaders tid. Målet med detta projekt är att utvärdera och implementera visionsystem som kan ersätta de manuella kontroller och inspektioner som finns inom fabriken. Företaget är verksamma inom medicinindustrin där de tillverkar diverse produkter bl.a. tandimplantat, skruvar och distanser. Både företaget och lagstiftning ställer höga krav på produkter som tillverkas inom denna sorts industri. Detta leder till att flertal kvalitetskontroller äger rum inom processerna. Dessa olika kvalitetskontroller utvärderas ifall de kan ersättas med ett visionsystem. Dessa manuella kontroller bidrar till ett varierande utfall då operatörerna bedömer olika. Detta leder till att godkända produkter kasseras även fast de är godkända. Momenten som utförs under en kvalitetskontroll är tidskrävande och påfrestande som bidrar till både dålig ergonomi och dålig arbetsmiljö. Detta examensarbete syftar till att undersöka den nuvarande fabriken för att eventuellt kunna ersätta kvalitetskontrollerna med kompatibla visionsystem. När väl problemområdena var definierade undersöktes marknaden för visionsystem i förväntan att redovisa diverse lösningar för Nobel Biocare.  Resultatet inom detta examensarbete var att tre olika problemområden definierades. Därefter framtogs det två visionsystem som kan ersätta dessa problemområden. Visionsystemen som framtogs var båda från samma företag men uppfyller olika syften vid kvalitetskontrollerna. Arbetet gick ut på att skapa en förstudie vilket leder till att det inte utförs några praktiska tester. / This thesis has been carried out at Nobel Biocare in Karlskoga for about two months. The goal of this project is to evaluate and implement vision systems that can replace the manual controls and inspections that exist within the factory. The company is active in the medical industry where they manufacture various products including dental implants, screws, and spacers. Both the company and the legislation have high demands on products manufactured in this type of industry. This leads to several quality controls taking place within the processes. These different quality controls are evaluated if they can be replaced with a vision system. These manual checks contribute to a varying outcome as the operators assess differently. This leads to approved products being discarded even though they are approved. The steps performed during a quality control are time-consuming and stressful, which contributes to both poor ergonomics and a poor working environment. This thesis aims to investigate the current factory to possibly replace the quality controls with compatible vision systems. Once the problem areas were defined, the market for vision systems was examined in the expectation of presenting various solutions for Nobel Biocare. The result of this thesis was that three different problem areas were defined. Subsequently, two vision systems were developed that can replace these problem areas. The vision systems that were developed were both from the same company but fulfil different purposes during the quality controls. The work involved creating a feasibility study, which means that no practical tests are performed. Key words: Vision system,

Aim: To investigate retrospectively the outcome of surgical peri-implantitis treatment taking potentially relevant parameters into account. Material and method: Patients being treated for peri-implantitis during 2013-2019 by a single specialist with sufficient radiographic and clinical documentation and at least a nine-month follow-up were considered herein. Patient-, prosthodontic-, and implant-related data were collected from the journals and available radiographs at baseline and follow-ups. Surgical procedures were divided into open flap debridement (OFD), resective, regenerative and combined treatments. Treatment outcome was defined as: good (PPD≤5mm+no BoP); acceptable (PPD>5mm without BoP or BoP+PPD≤5mm); bad (PPD>5mm+BoP and/or suppuration); and failure (explantation or re-operation). Descriptive statistics, chi-square or Fisher’s exact test were performed to assess potential predictors for the combined outcomes good and acceptable, coined as “successful”, and bad and failure, coined as “unsuccessful”. Results: Thirty-seven patients and 69 implants with a follow-up of 9 to 63 months fulfilled the inclusion criteria. Overall, 71% of the treated implants showed a good outcome and 13% an acceptable outcome, i.e., in 84% of the cases a successful outcome was achieved. Regenerative treatment had the highest success rate (87%) followed by resective (84%), OFD (83%) and combined treatment (83%). One of the predictors (i.e., smoking) affected the successful outcome negatively with >10%. However, statistical analysis failed to prove significance. Conclusion: Based on this retrospective analysis of a relatively limited number of implants, surgical treatment of peri-implantitis was successful in 84% of the cases. For defining risk factors affecting the treatment outcome a larger sample size is required. The results were of no statical significance. / Syfte: Retrospektivt undersöka resultatet av kirurgisk peri-implantitbehandling med hänsyn till potentiellt relevanta parametrar. Material och metod: Alla patienter som kirurgiskt behandlades för peri-implantit under tidsperioden 2013-2019 av en enda specialist med minst nio månaders uppföljning beaktades här. Patient-, protes- och implantatrelaterade data samlades in retrospektivt från journaler och tillgängliga röntgenbilder pre- och postoperativt. Kirurgiska ingrepp delades in i open flap debridement (OFD), resektiv, regenerativ och kombinerad behandling. Behandlingsresultatet definierades som: good (PPD≤5mm+ingen BoP); acceptable (PPD>5mm utan BoP, eller BoP+PPD≤5mm); bad (PPD>5mm+BoP och/eller suppuration); och failure (explantering eller re-operation). Beskrivande statistik, chi-square eller Fisher’s exact test utfördes för att bedöma potentiella prediktorers påverkan på resultatet. För ”lyckat” kombinerades resultaten good och acceptable, medan för ”misslyckat” kombinerades resultaten bad och failure. Resultat: Trettiosju patienter och 69 implantat med en uppföljning på 9 till 63 månader uppfyllde inklusionskriterierna. Sammantaget visade 71% av de behandlade implantaten ett bra resultat och ytterligare 13% ett acceptabelt resultat, dvs. i 84% av fallen uppnåddes ett lyckat resultat. Regenerativ behandling hade den bästa lyckandefrekvensen (87%) följt av resektiv (84%), OFD (83%) och kombinerad behandling (83%). En av prediktorerna, mer specifikt rökning, påverkade lyckandefrekvensen negativt med >10%. Statistisk analys misslyckades dock med att bevisa statistisk signifikans. Slutsats: Baserat på denna retrospektiva analys av ett relativt begränsat antal implantat lyckades kirurgisk behandling av peri-implantit i 84% av fallen. För att definiera riskfaktorer som påverkar behandlingsresultatet krävs en större provstorlek. Resultaten visade ingen statistisk signifikans.

Purpose  To evaluate the impact of implant length on failure rates between short (<10 mm) and long (≥10 mm) dental implants.   Materials and methods A search was undertaken in three electronic databases, complemented by manual search of some journals. Implant failure was the outcome evaluated, with the estimate of relative effect expressed in risk ratio (RR). Heterogeneity among studies was evaluated by I2statistic. Inverse variance method was used for random- or fixed-effects models. Quality assessment of the studies was performed, and a funnel plot was drawn. A meta-regression was performed in order to verify how the RR was associated with the follow-up time.   Results The reviews included 353 publications. Altogether, there were 25,490 short implants and 159,435 long implants. Pairwise meta-analysis showed that short implants had a higher risk of failure than long implants (RR 2.437, p<0.001). The meta-regression observed that the follow-up time did not have any effect of the RR of failure between short and long implants. A sensitivity analysis plotting together only the studies with follow-up up until 7 years, resulted in an estimated increase of 0.6 in RR for every additional month of follow-up.   Conclusion Short implants showed (< 10 mm) a 2.5 times higher risk of failure than long implants (≥ 10 mm). Implant failure is multifactorial and the implant length is only one of the many factors contributing to the loss of implant. A good treatment plan and the patient’s general health should be taken into account when planning for an implant treatment.       Keywords: dental implant, failure, implant length, systematic review, meta-analysis

Aim: The overall aim is to (i) analyze the prognosis of dental implant treatment concerning marginal bone loss (MBL) in patients undergoing or have undergone treatment with bone antiresorptive or antiangiogenic medication for osteoporosis (ii) and additional purpose to assess the available scientific literature in the first aim concerning the risk of getting medication-related osteonecrosis of the jaw (MRONJ) associated with dental implant installation.  Material and methods: A systematic literature search was conducted in October 2021 in the following three databases; MEDLINE/PubMed, Cochrane Library and Web of Science. PRISMA 2009 Flow Diagram were used for the selection process, whereas the included studies were evaluated for quality assessment using Newcastle Ottawa Scale (NOS).  Results: The search resulted in four included studies considering the eligibility criteria. The studies evaluated MBL in osteoporotic patients undergoing or have undergone oral bisphosphonate (BP) treatment before and/or during implant placement. MRONJ was also assessed in all four articles.  Conclusions: The results of this present study do not indicate that patients undergoing or have undergone antiresorptive or antiangiogenic medication for osteoporosis are at an increased risk of MBL in dental implants during follow-up periods. The present data assessing the risk for developing MRONJ remains low for osteoporotic patients. Therefore, dental implant surgery is considered possible with success in osteoporotic patients receiving earlier mentioned medications. However additional studies are required to evaluate the effects on this patient group concerning osseointegration of dental implant regarding MBL. / Syfte: Syftet med denna studie är att analysera prognosen för implantatbehandling avseende marginell benförlust (MBL) hos patienter som genomgår eller har genomgått behandling med benantiresorptiv eller antiangiogen medicin för osteoporos. Ytterligare utförs en bedömning av tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande risken för läkemedelsrelaterad käkbensnekros (MRONJ) associerat med implantatinstallation hos patienter som genomgår eller har genomgått behandling med benantiresorptiv eller antiangiogen medicin. Material och metod: En systematisk elektronisk litteratursökning genomfördes i oktober 2021 i följande tre databaser; MEDLINE/PubMed, Cochrane Library och Web of Science. PRISMA 2009 Flow Diagram användes för urvalsprocessen, varav de inkluderande studierna kvalitetsgranskades enligt Newcastle Ottawa Scale (NOS). Resultat: Sökningen resulterade i fyra studier, enligt inklusions- och exklusionskriterier. Studierna utvärderade MBL hos osteoporospatienter som går eller har gått behandling med orala bisfosfonater före eller under implantatinstallationen. MRONJ fastställdes i alla fyra artiklar. Slutsats: Resultatet av denna studie indikerar inte att patienter som genomgår eller har genomgått behandling med benantiresorptiv eller antiangiogen medicin för osteoporos löper en ökad risk för MBL av dentala implantat under uppföljningsperioder. Nuvarande data bedömer att risken för att utveckla MRONJ är fortfarande låg för osteoporos patienter. Därför antas implantatkirurgi kunna utföras på osteoporos patienter som står på denna medicinering. Dock krävs ytterligare studier för att utvärdera effekterna av denna patientgrupp gällande osseointegration av dentala implantat avseende MBL.

Purpose: The present study aimed to evaluate the impact of bruxism on dental implant failure rates andmarginal bone loss (MBL), based on a systematic review of the literature. Materials and methods: An electronic search without time restrictions was undertaken (last updated in September2021) in three databases, plus handsearching. Only studies that provided enough informationon the criteria used for the diagnosis of at least ‘probable bruxism’ (self-report + clinicalexamination) were considered for inclusion. Meta-analyses were performed besides meta-regressions, in order to verify how the odds ratio (OR) was associated with follow-up time. Results: The review included 23 publications. Altogether, there were 1,991 and 9,438 implants placedin bruxers and non-bruxers, respectively. Pairwise meta-analysis including only the studiesthat provided enough information on the criteria used for the diagnosis of at least ‘probablebruxism’ resulted in significant failure rate difference between the groups (OR 1.987, p =0.015). There was an estimated increase of 0.010 in OR for every additional month of follow-up (p = 0.209). None of the included studies reported results on MBL separated betweenbruxers and non-bruxers. Conclusion: Implants placed in bruxers present a significant higher risk of failure than in non-bruxers.Studies comparing MBL between the groups are still lacking. / Syfte Den aktuella studien syftade till att utvärdera effekten av bruxism på dentala implantats misslyckandefrekvens och marginell benförlust (MBL), baserat på en systematisk översikt av litteraturen. Material och metod: En elektronisk sökning utan tidsbegränsningar gjordes (senast uppdaterad i september 2021) i tre databaser, plus handsökning. Endast studier som gav tillräckligt med information om de kriterier som användes för diagnos av åtminstone ’trolig bruxism’ (självrapportering + klinisk undersökning) övervägdes för inkludering. Metaanalyser utfördes förutom metaregressioner, för att verifiera hur oddskvoten (OR) var associerad med uppföljningstid. Resultat: Översikten omfattade 23 publikationer. Sammanlagt fanns det 1 991 och 9 438 implantat placerade i bruxare respektive icke-bruxare. Parvis metaanalys som endast inkluderade studierna som gav tillräckligt med information om kriterierna som användes för diagnosen av åtminstone ’probable bruxism’ resulterade i signifikant skillnad i felfrekvens mellan grupperna (OR 1,987, p = 0,015). Det var en uppskattad ökning med 0,010 i OR för varje ytterligare månad av uppföljning (p = 0,209). Ingen av de inkluderade studierna rapporterade resultat på MBL separerade av bruxare och icke-bruxare. Slutsats: Implantat placerade i bruxare innebär en signifikant högre risk för misslyckande än hos icke-bruxare. Studier som jämför MBL mellan grupperna saknas fortfarande.

This study evaluated the survival rates of dental implants and prostheses in patients with maxillary edentulism using both randomized controlled trials (RCT) and prospective studies. The follow-up time for the selected articles ranged from 5 to 15 years. The implant survival rates ranged from 51% to 100% in RCT studies and 72% to 99% in prospective studies. Prostheses survival rates ranged from 78% to 100% in prospective studies, while RCT studies reported rates between 91% to 100%. Marginal bone loss rates ranged from 0.5mm to 2.45mm in RCT studies and 0.23mm to 1.39mm in prospective studies. This study suggests that the number and location of implants, need for sinus lift, and the type of opposing dentition can impact implant and prosthesis survival rates. Overall, this study provides valuable insights for clinicians in the management of maxillary edentulism using implant-supported prostheses.

No description available.