This study seeks to investigate the subtle impact that dynamic design elements in web interfaces have on users, particularly on users' decision-making and engagement. In contrast to most current research efforts, which predominantly address mobile applications, the current study aims to direct the focus on web-based environments to reveal special behavioral responses evoked by dynamic design features. The study adopts a comprehensive mixed-methods approach that encompasses qualitative and quantitative data collection techniques. This includes A/B testing on the prototypes of web interfaces, which provides the base for measuring engagement objectively from users. A very salient point here is that animations increase user retention by 30%, which shows that well-applied dynamic elements can advance the stickiness and interaction users would have with a digital platform. On the other hand, the thesis also mentions the risks related to such design elements, like the ability to cause cognitive overload and distraction in case of non-judicious use of these elements. Through the account of user behavioral analysis in response to various implementations, the research provides useful insights to web designers and developers about how to use animations and transitions judiciously for navigational intuitiveness and responsiveness without hampering web interface usability. The present research also adds to theories for UX and user interface design (UID) by promoting the balanced integration of dynamic design elements. What was brought to the forefront was that research to understand the specific impacts of these elements can lead to more effective digital environments, tailored to foster user engagement that could support efficient processes of decision making. This thesis not only fills the academic gap related to digital interaction but also provides a practical guideline for the improvement of web interface design given user behavior and technology.

Online mathandel är en ständigt växande tjänst i Sverige eftersom fler människor börjar handla sin mat på nätet. Trots det äter svenskarna inte nyttigt då över 51% av befolkningen är överviktiga eller lider av fetma vilket kan leda till allvarliga sjukdomar. Inkluderingen av frukt och grönsaker i den dagliga kosten har visat sig vara det optimala sättet att motverka övervikt och sjukdomar. Sedan år 2010 har termen gamification bildats och inneburit att spelelement har använts inom olika sammanhang utanför spel. Studier har visat att implementeringen av gamification och spelelement som exempelvis poäng, badgesoch leaderboards inom olika tjänster har haft positiva inverkan inom lärande, undervisning och framförallt motivation. Syftet med studien var att undersöka hur gamification kunde motivera människor att handla mer frukt och grönsaker via en online mathandelssida. Studien genomfördes med en high-fidelity prototyp innehållande spelelementen badges, leaderboards, avatarer, poäng, förloppsindikatorer och feedback och testades på sex deltagare som tidigare hade handlat mat på nätet. De kvalitativa metoderna observation och intervju användes för att generera resultatet. Undersökningen resulterade i att deltagarna upplevde ökad motivation för att handla mer frukt och grönsaker och visade att gamification även kunde implementeras inom mathandel på nätet. / Online grocery shopping is an ever-growing service in Sweden, as more people are starting to purchase their food online. Despite this, the Swedes do not eat well since over 51% of the population is overweight or obese, which can lead to serious diseases. The inclusion of fruits and vegetables in the daily diet has proven to be the optimal way to counteract obesity and diseases. Since year 2010, the term gamification has been formed and has meant that game elements have been used in different contexts outside of games. Studies have shown that the implementation of gamification and game elements such as points, badges and leaderboards in various services has had a positive impact on learning, teaching and, above all, motivation. The purpose of the study was to investigate how gamification could motivate people to purchase more fruit and vegetables via an online grocery shopping site. The study was conducted with a high-fidelity prototype containing the game elements badges, leaderboards, avatars, points, levels and feedback and was tested on six participants who had previously purchased food online. The qualitative methods of observation and interview were used to generate the result. The study resulted in the participants experiencing increased motivation to purchase more fruit and vegetables and showed that gamification could also be implemented in online grocery shopping services.

Digital nudging is a relatively new phenomenon that is increasingly mentioned and demanded in human-computer interaction. The concept originates from behavioral economics and aims to help individuals make better decisions that are beneficial to the individual as well as the society, by making subtle changes to the environment in which the decision is made. Nudging implies to pushing people in the right direction and affecting them in different types of decision making. Digital nudging aims at applying the user interface design element to guide people's decisions in digital environments. This thesis presents a study of digital nudging in the form of the six design principles in the user interface of e-commerce sites through the method cognitive walkthrough. It is based on theories of mainly digital nudging but also persuasive design and user experience with connections to psychological aspects. The conclusion of the study has shown that principles in digital nudging exists in e-stores interfaces. The study aims to develop frameworks for an alternative way of implementing digital nudging and to contribute to more knowledge in the field. / Digital nudging är ett relativt nytt fenomen som blir allt mer omtalat och efterfrågat inom människa-datorinteraktion. Begreppet har sitt ursprung från beteendeekonomi och syftar till att få individer att ta bättre beslut som är gynnsamma för den enskilda individen såväl som samhället, genom att göra subtila ändringar i den miljön där beslutet fattas. Nudging innebär att knuffa individer i rätt riktning och att på så sätt påverka individer i olika beslutsfattanden. Digital nudging avser tillämpning av designelement i användargränssnittet för att påverka människors beslutsfattande i digitala miljöer. Studien presenterar en undersökning av de sex designprinciperna inom digital nudging och hur de påträffas i e-butikers användargränssnitt genom metoden kognitiv genomgång. Undersökningen grundar sig på teorier om digital nudging och relaterad forskning som övertygande design och användarupplevelse med kopplingar till psykologiska aspekter. Slutsatsen av studien har visat att designprinciper inom digital nudging förekommer i e-butikers gränssnitt. Studien syftar till att ta fram ramverk för ett alternativt sätt att implementera digital nudging och för att bidra till mer kunskap inom området.

The task manager Habitica was studied to explain 1) How Habitica motivates by satisfying the psychological needs identified by SDT and 2) Why users keep using Habitica. Based on theories of gamification, motivation and the theoretical framework METUX an interview study was conducted with 10 participants followed by a thematic analysis. Personalization, avatars, responsibility toward party members and different rewards were identified as motivating factors. However, some participants experienced the opposite with some of the factors mentioned. The motivating factors identified by the study could be connected to one or more psychological needs, based on the theoretical framework of the study. More research is necessary to determine if the findings apply to other settings outside of the context of the study. / Uppgiftshanteraren Habitica studerades för att svara på: 1) Hur tjänsten motiverar genom att tillfredsställa psykologiska behov från SDT och 2) Varför användare fortsätter att använda Habitica. Studien utgick från teorier om gamification, motivation och ramverket METUX. En intervjustudie utfördes med tio användare varpå en tematisk analys utfördes. Personlig anpassning, avatarer, socialt ansvar och olika belöningar identifierades som motiverande faktorer. Däremot hade vissa av dessa faktorer motsatt effekt i vissa fall. Motiverande faktorer som identifierats genom studien kunde kopplas till ett eller flera psykologiska behov. Dessa kopplingar gjordes utifrån studiens teoretiska ramverk. Mer forskning behövs för att avgöra om den här studiens fynd gör sig gällande i andra kontexter och i ett större sammanhang.