Na construção civil, de uma forma geral, a gestão de projetos pode contribuir positivamente com resultados de um empreendimento. Entretanto, ao longo do desenvolvimento desta pesquisa, constatou-se que a gestão de projetos pode ser ainda mais relevante nos processos de reabilitação de edifícios. Naturalmente, os níveis de complexidade da reabilitação variam conforme o grau de intervenção que se deseja, o que influenciará a formatação do modelo mais adequado de gestão do empreendimento. Mas a organização do empreendimento, sempre que baseada em princípios de gestão de projetos adequados, pode contribuir para a estabilidade no canteiro e para que haja condições que promovam harmonia na relação entre os agentes envolvidos, principalmente entre as equipes de projeto e de obra. O presente trabalho se propõe a aprofundar a discussão sobre essas questões, apresentando os resultados de uma pesquisa bibliográfica sobre o assunto que busca caracterizar os empreendimentos de reabilitação, as interfaces entre projeto e obra, além de discutir o papel da coordenação de projetos no contexto da reabilitação de edifícios. Serão apresentados, ainda, os resultados das pesquisas de campo realizadas em dois empreendimentos de reabilitação: dois em São Paulo, Brasil e, um outro, na cidade de Lyon, na França. / In civil construction the management of design may positively contribute to the results of an enterprise in general way. However, throughout the development of this research, we realize that the management of designs can be much more relevant in building rehabilitation. Of course, the levels of complexity in rehabilitation process vary according to the grade of intervention desired and this affects the formatting of a more adequate model of the enterprise management. Management of designs, whenever it is based on appropriate principles and methods, may contribute to the results at the building site in order to provide a balanced relationship among the agents involved, mainly between the two groups responsible for the designs and its carrying out. This work intends to go deeper into the discussion of these issues by presenting the results of a bibliographical research on the matter, to mark the enterprises in rehabilitation, interfaces between design and work, and to discuss the role coordination of designs plays in the building rehabilitation context. Besides this, it shows the results of field surveys carried out in two rehabilitation enterprises in São Paulo-Brazil and one in Lyon-France.

O Design passou a ser executado em níveis cada vez mais complexos. No entanto, ainda existem desafios relacionados à inserção integrada das competências dos designers nas empresas, em virtude de uma visão fragmentada de muitas corporações acerca dos benefícios daquele. Por isso, a Gestão do Design ainda se assume como um desafio, quando se procura coordenar as práticas do Design de forma vertical nos níveis estratégico, tático e operacional. Nesse sentido, pesquisadores têm se detido em investigar sobre tal área, mas, de forma geral, os resultados restringem-se a contribuições mais teóricas do que aplicáveis em companhias. Dessa forma, a presente pesquisa visa apresentar um framework de Gestão do Design para aplicação em empresas desenvolvedoras de produtos. Para alcançar esse objetivo, foi necessário: compreender, sob uma perspectiva teórica e prática, os níveis de aplicação dessa gestão nas empresas, seus benefícios e desafios; identificar os fatores críticos de sucesso presentes na aplicação integrada do Design em companhias; explorar formas de realizar uma aplicação prática em empresas; analisar os elementos constitutivos de um framework conceitual e avaliar a aplicabilidade do framework. A fim de viabilizar tais discussões, a presente investigação foi delineada por meio de revisão bibliográfica, pesquisa de campo exploratória (composta pela opinião de noventa designers), Estudo de Caso (realizada com colaboradores e gestores de três empresas) e Pesquisa Ação (destinada a cinco empresas desenvolvedoras de produtos). Os resultados obtidos permitiram construir um framework de Gestão do Design, composto por oito etapas, que visam, respectivamente, pretender, engajar, estruturar e executar a inserção de práticas integradas do Design nas empresas. Cada etapa do framework apresenta, de forma clara, seu objetivo, as ações necessárias e os impactos organizacionais que tais atividades produzem na organização. Além disto, são recomendados alguns processos contínuos para a manutenção da inserção integral do Design nas companhias. / In the last decades, Design started being practiced in more complex levels. However, there are still challenges related to its vertical insertion due to a limited vision that many companies still have of its benefits. For this reason, Design Management is seen as a challenge since it aims to coordinate design practices in an integrated manner on strategic, tactical and operational levels. In this sense, many researchers have been investigating this area, but in general, the results are restricted to more theoretical contributions than applicable in companies. Thus, the present research presents a Design Management Framework for application in companies. To achieve this objective, it was necessary: to understand, from a theoretical and practical perspective, the application of this kind of management inside of companies, its benefits and challenges; identify the critical success factors present in application of design in companies; explore ways to achieve a practical application in companies; analyze the components of a conceptual framework and validate your applicability. In order to facilitate such discussions, this research was designed through a literature review, exploratory study (composed of the opinion of ninety designers), Case Study (conducted with employees and managers of three companies) and Research Action (aimed at five developers of companies). The results achieved enabled the construction of a framework composed by eight stages which aims to “intend, engage, structure and undertake” the insertion of integrated Design practices in companies. Each stage of the framework has the objective, the actions and the organizational impacts produced in the organization. Furthermore, some continuous processes are recommended for the maintenance of insertion of the Design in companies.

O objetivo desta pesquisa é apresentar uma análise crítica sobre a forma de gerenciamento da produtividade da mão-de-obra aplicada na execução de projetos de estruturas metálicas, especificamente na atividade de execução dos desenhos, por parte das áreas de projetos das empresas fabricantes de estruturas, definindo indicadores para a avaliação dessa produtividade que considerem os conceitos literários, os dados levantados e os fatores relevantes diagnosticados pela pesquisa de campo. A revisão da bibliografia envolve os conceitos relacionados com projetos, seu gerenciamento como um sistema produtivo, seus objetivos, estratégias competitivas e fatores críticos de sucesso. Apresenta, ainda, a conceituação de produtividade sob o enfoque tecnológico e sócio-econômico, bem como sua avaliação e indicadores. A pesquisa é classificada como exploratória. Sua abordagem é qualitativa e a metodologia usada é o estudo de caso múltiplo, envolvendo quatro empresas. A coleta de dados foi realizada através de entrevista, tendo como roteiro um questionário semiestruturado. A conclusão deste trabalho, restrita às limitações da metodologia, considera que as empresas estudadas elegem o fator crítico de sucesso em função de seus objetivos estratégicos, e conseqüente estratégia competitiva. O indicador de produtividade adotado monitora o principal fator crítico de sucesso: horas necessárias para a execução dos desenhos. É utilizado para acompanhar o desempenho da atividade, sendo o ponto de partida para a detecção de problemas e implementação de ações corretivas. Porém, essa ação é frágil e um tanto empírica, dependendo muito da experiência e percepção do gerente, visto que os indicadores usados não permitem rastrear e monitorar outros fatores que estão hierarquicamente abaixo do fator crítico de sucesso, mas que mesmo assim os afetam. Entre esses fatores complementares, destacam-se: experiência profissional dos funcionários, recursos de CAD atualizados, atualização dos funcionários com esses recursos e ampliação e uso de bibliotecas de desenhos. Um indicador parcial do recurso mão-de-obra e indicadores operacionais são apresentados e indicados por este trabalho. / The objective of this research work is to present a critical analysis about the way of management of labor productivity applied in the execution of metallic structure projects, specifically in the execution activity of drawings by design departments of structures manufacturing companies, defining indicators for the evaluation of that productivity, which consider the literary concepts, the surveyed data and the important factors diagnosed by the field research. The revision of bibliography involves the concepts related with projects, its administration as a productive system, its objectives, competitive strategies and critical factors of success. It still presents the productivity concepts under technological and social-economic focus, as well as its evaluation and indicators. The research is classified as exploratory, its approach is qualitative and the methodology used is the multiple case study involving four companies. Data gathering was accomplished through interview, using a semi-structured questionnaire as a route. The conclusion of this work, restricted to the methodology limitations, considers that the studied companies choose the critical factor of success in function of its strategic objectives, and consequent competitive strategy. The productivity indicator adopted monitors the principal critical factor of success: necessary hours to the execution of the drawings. It is used to accompany the activity performance and acts as a starting point for the detection of problems and correction actions. However, that action is fragile and very empirical, depending on the manager’s experience and perception, because the indicator used doesn't allow to trace and monitor other factors hierarchically below the critical factor of success, but even so they affect them. Some of those complemental factors are: the employees' professional experience, resources of updated CAD, the employees' updating with these resources and amplification and use of drawings libraries. A partial indicator of the labour resource and operational indicators are presented and indicated for this work.

<p>Dagens företag måste ta hänsyn till sin omvärld för att överleva på den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke på den globaliserade värld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att använda är design. Under de senaste årtiondena har design också diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de båda disciplinerna har forskningsområdet ”design management” vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hållbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har också kommit att påverka designvärlden, vilket har lett till att begreppet hållbar design har myntats. Hållbar utveckling brukar definieras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska villkor. Med hållbar design menas de teorier och metoder för design som med utgångspunkt i dessa tre aspekter kan användas för att möjliggöra mänsklig välfärd även i framtiden och för kommande generationer.</p><p>Syftet med denna uppsats är att är att belysa hur företag som arbetar med hållbar design ser på området som en möjlighet inom organisationen. Detta har gjorts genom att åtta, relativt små, företag som har en uttalad vision kring hållbar design har intervjuats kring hur de arbetar med och definierar hållbar design. Uppsatsen utgår från aktuell design managementteori och diskuterar hur företagen arbetar inom fyra olika områden som dessa teorier kan delas in i; designens värdeskapande effekt, design och marknadsföring, design och strategisk ledning samt design och innovation. Även hur de medverkande företagen resonerar kring vem som har ansvaret för hållbar design undersöks i uppsatsen.</p><p>Det går att finna både skillnader och likheter vad gäller företagen som studerats i denna uppsats samt deras arbete med hållbar design. Dessa likheter och skillnader är till stor del beroende på den bransch företagen verkar i, storleken på företagen samt informanternas bakgrund. De intervjuade personerna poängterar starkt individens ansvar för hållbar design som konsument, anställd och företagsledare. Att design kan bidra till ett hållbart samhälle är de flesta av informanterna övertygade om.</p>

Denna kandidatuppsats utreder vilka möjligheter kommuner har att använda design som en strategisk resurs. Slutsatser kan dras utifrån en studie av vilka förutsättningar Södertälje kommun samt Eskilstuna kommun har för att använda design som en strategisk resurs. Teorin utgörs av företagsekonomisk och design management relaterad litteratur samt vetenskapliga artiklar. De huvudsakliga teoretiska källorna är skrivna av Lisbet Svengren och Margaret Bruce. Den allmänna teorin sammanställs i en teoretisk syntes och en teoretisk referensram. I dessa fastställs den beroende variabeln Design som strategisk resurs som i sin tur påverkas av de oberoende variablerna organisation, planering och engagemang. Uppsatsen är strukturerad utifrån dessa tre oberoende variabler. En kvalitativ undersökningsmetod användes med fem intervjuer i respektive kommun. Urvalet av respondenter grundades på positionen i organisationen, ansvarsområde samt tillgänglighet. Den analys som jämför teori med empiri utgör underlag för slutsatser. Den tydligaste slutsatsen är att kommuner har möjlighet att använda verktyget design management för att design ska kunna utnyttjas som strategisk resurs. Ytterligare en slutsats är att kommuner ofta saknar en tydlig image vilket idag begränsar användandet av design som strategisk resurs. Det faktum att kommunen styrs av politiker med olika värderingar bidrar till den otydliga bilden kommunen kommunicerar till anställda såväl som till boende i kommunen.

Dagens företag måste ta hänsyn till sin omvärld för att överleva på den konkurrensutsatta marknaden, i synnerhet med tanke på den globaliserade värld de verkar i. Ett konkurrensmedel som med tiden har blivit mer accepterat för företag att använda är design. Under de senaste årtiondena har design också diskuteras allt mer av bland annat företagsekonomer och designforskare och i mötet mellan de båda disciplinerna har forskningsområdet ”design management” vuxit fram. I och med ökade miljöproblem har hållbar utveckling blivit ett aktuellt begrepp och detta har också kommit att påverka designvärlden, vilket har lett till att begreppet hållbar design har myntats. Hållbar utveckling brukar definieras utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska villkor. Med hållbar design menas de teorier och metoder för design som med utgångspunkt i dessa tre aspekter kan användas för att möjliggöra mänsklig välfärd även i framtiden och för kommande generationer. Syftet med denna uppsats är att är att belysa hur företag som arbetar med hållbar design ser på området som en möjlighet inom organisationen. Detta har gjorts genom att åtta, relativt små, företag som har en uttalad vision kring hållbar design har intervjuats kring hur de arbetar med och definierar hållbar design. Uppsatsen utgår från aktuell design managementteori och diskuterar hur företagen arbetar inom fyra olika områden som dessa teorier kan delas in i; designens värdeskapande effekt, design och marknadsföring, design och strategisk ledning samt design och innovation. Även hur de medverkande företagen resonerar kring vem som har ansvaret för hållbar design undersöks i uppsatsen. Det går att finna både skillnader och likheter vad gäller företagen som studerats i denna uppsats samt deras arbete med hållbar design. Dessa likheter och skillnader är till stor del beroende på den bransch företagen verkar i, storleken på företagen samt informanternas bakgrund. De intervjuade personerna poängterar starkt individens ansvar för hållbar design som konsument, anställd och företagsledare. Att design kan bidra till ett hållbart samhälle är de flesta av informanterna övertygade om.

Design management är ett arbetssätt som har börjat tillämpas av allt fler företag de senaste åren, men det kan fortfarande vara svårt att förstå betydelsen av design management. I uppsatsen undersöks det vilken betydelse en design managers kompetens och position har för samarbetet mellan det designköpande företaget och en designkonsult under ett designinköp. Genom ett flertal intervjuer, utifrån både design managers och designkonsulters perspektiv, undersöks det hur samarbetet fungerar mellan dessa parter. En analys av intervjumaterial med hjälp av en teoretisk referensram bestående av design management-teori, design som en integrerad process och beslutsrollsteori har lett fram till ett antal slutsatser om design management. Några av slutsatserna är att design management, enligt teorierna, som arbetssätt inte är så vanligt och att det finns en viss samarbetsbrist enligt de intervjuade designkonsulterna, som i viss mån underlättas om design managern har kunskap om vad design innebär.

Sammanfattning Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag använder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar också att fungera som länken mellan designen och organisationen. Design management har även som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen. Genom kursen Innovation and design management vid Växjö universitet där författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i Småland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svårt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nått framgång med sin design och utvecklat sin verksamhet. Hur dessa företag arbetade med design jämfördes sedan mot varandra samt mot teorin. Det gjordes för att kunna se om det fanns gemensamma framgångsfaktorer i deras sätt att arbeta. Resultatet av analysen visade att det fanns gemensamma framgångsfaktorer mellan dessa företag och även med den teori som har används i denna uppsats. Forskningsfråga Hur använder svenska inredningsföretag design management för att implementera design i sin verksamhet? Syfte Syftet är att skapa en förståelse för hur design management kan användas inom inredningsföretag och vilken betydelse design management har för deras framgång. Uppsatsen syftar till att leta efter gemensamma framgångsmönster i deras arbete med design management. Metod Som metodval har flerfallstudie använts. För den empiriska undersökningen har intervjuer med anställda på företagen genomförts. Resultatet av detta har analyserats för att kunna kartlägga framgångsfaktorer för design management. Slutsatser Företagen har tagit steget förbi design som formgivning och använder design för att främja produktens funktion och kvalité. Framgångsfaktorerna är väldigt starkt förknippad med varandra och mönster har kunnat påvisas.

SYFTE Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut. METOD Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut är Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer ägde rum med personer på ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes även med en utomstående part. TEORI Delarna i teorin har delats upp på ledarskap, designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda designstrategi. Designstrategin tar i sin tur upp hur ett företag hittar sin inre röst som går att koppla till identitet och profil. Slutligen kommer vi in på företagsamhet, där företag och design framställs i en mer allmän bemärkelse. EMPIRI Intervjuerna genomfördes på plats på företagen och baserades på en öppen intervjuguide där respondenternas personliga åsikter eftersträvats. Respondenterna som valts ut har en ledande funktion inom de tre armaturföretag som undersökts med undantag för en person som istället haft en koppling till en större organisation med design som fokus (Svensk form). Denna intervju genomfördes via mejl och återfinns tillsammans med det andra empiriska materialet under bilagor. ANALYS OCH SLUTSATSER I detta avsnitt presenteras våra kopplingar mellan teori och empiri samt våra egna tankar. Avsnittet har här delats in med samma rubriker som i teoridelen, där vi under ledarskapet behandlar bland annat hur ledarna väljer kompetens, deras öppna ledarskapstil och intuitiva ledande. Vidare behandlas i designstrategin hur kompetens struktureras och hur framtida planer byggs upp efterhand i strategin samt företagsamhet där vi ser på design som både ska vara funktionell och lönsam.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag använder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar också att fungera som länken mellan designen och organisationen. Design management har även som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.</p><p>Genom kursen Innovation and design management vid Växjö universitet där författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i Småland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svårt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nått framgång med sin design och utvecklat sin verksamhet.</p><p>Hur dessa företag arbetade med design jämfördes sedan mot varandra samt mot teorin. Det gjordes för att kunna se om det fanns gemensamma framgångsfaktorer i deras sätt att arbeta. Resultatet av analysen visade att det fanns gemensamma framgångsfaktorer mellan dessa företag och även med den teori som har används i denna uppsats.</p><p>Forskningsfråga</p><p>Hur använder svenska inredningsföretag design management för att implementera design i sin verksamhet?</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att skapa en förståelse för hur design management kan användas inom inredningsföretag och vilken betydelse design management har för deras framgång. Uppsatsen syftar till att leta efter gemensamma framgångsmönster i deras arbete med design management.</p><p>Metod</p><p>Som metodval har flerfallstudie använts. För den empiriska undersökningen har intervjuer med anställda på företagen genomförts. Resultatet av detta har analyserats för att kunna kartlägga framgångsfaktorer för design management.</p><p>Slutsatser</p><p>Företagen har tagit steget förbi design som formgivning och använder design för att främja produktens funktion och kvalité. Framgångsfaktorerna är väldigt starkt förknippad med varandra och mönster har kunnat påvisas.</p>