No description available.

The more we search outside of ourselves for answers, the less likely we are to be satisfied. Often, however, the external journey brings us closer to who we are as we experience the peaks and troughs of human existence. Ultimately, it is happiness that we seek. The idea and pursuit of happiness is a universal theme and I believe this search for happiness is also a search for home. Whether it is a physical or spiritual place, many of us search for that centre but the answer lies in the journey, not the destination. Using the road trip as the vehicle for this search, I set out across the USA to connect with others who were on the same journey. I photographed people (who had moved from their birthplace for reasons such as love and better opportunities), and landscapes that evoke both home and the journey. The road trip can be an escape from home but also a search for it and so the resulting project became two distinct sections that weave and overlap.

<p>Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.</p>

<p><p>Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning. Lysande Kalmar är ett initiativ skapat tillsammans av aktörer från näringslivet och det offentliga. Ett initiativ som fokuserar på Kalmar som stad och lyfta fram ett attraktivare Kalmar genom att lysa upp byggnader i stadens centrum. Att lysa upp skapar även en bättre stämning och atmosfär i staden där staden ses som en teaterscen och byggnaderna är dess kulisser. Att bara lysa upp byggnader stämmer inte in med konceptet av festival. Evenemanget bör istället ses som ett första steg till en hållbar, holistisk utvecklingsstrategi för Kalmar.</p></p>

<p>Bakgrund: Bosnien-Hercegovina fick under Jugoslavienkriget i början på 90-talet sin turismnäring ödelagd. Turismnäringen i landet har ännu inte återhämtat sig trots att landet har en stor potential när det kommer till utbudet av turismdestinationer. För att återuppbygga turismnäringen i ett land som har blivit drabbat av ett krig krävs det stora satsningar för att åter vinna turisternas förtroende och för att sända ut en positiv bild av landet då turismen är en viktig inkomstkälla och kan användas som ett verktyg för att utveckla och få igång ekonomin efter ett krig. Problemet som denna studie ska försöka ge svar på är hur efterkrigslandet Bosnien-Hercegovina ska bära sig åt för att återskapa turismindustrin och marknadsföra landets, för turister attraktiva destinationer.</p><p>Problem: Hur ska Bosnien-Hercegovina marknadsföra sina turistdestinationer för att åter locka turister till landet? Vilken typ av destinationer ska landet marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen?</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur ett efterkrigsland som Bosnien-Hercegovina bör hantera en efterkrigssituation för att återskapa turismnäringen i landet. Studien kommer att belysa de möjligheter som finns i landet och de destinationer som landet bör marknadsföra för att på bästa sätt återuppliva turismnäringen.</p><p>Resultat: Studien som har genomförts visar att Bosnien-Hercegovina bör för att lyckas med turismen satsa på att marknadsföra de nischade destinationerna inom makrodestinationen. När dessa marknadsförs till olika turistgrupper och under olika årstider väcks intresse för landet från flera olika håll samtidigt vilket indirekt borde gynna makrodestinationen Bosnien-Hercegovina.</p>

<p>Destinationen som varumärke är ett nytt ämne inom forskningen men destinationer ses idag som reseindustrins största varumärken och anses kunna fungera som en konkurrensfördel. Detta gjorde att vi ville undersöka vilken betydelse varumärken har inom turismbranschen och hur olika aktörer arbetar utifrån synsättet destinationen som varumärke. Vi ville också undersöka för- och nackdelarna med detta synsätt och hur mindre destinationer upplever att det är att ligga i nära anslutning till ett starkt varumärke. Vi har undersökt fenomenet genom att göra djupintervjuer med sju aktörer i Åre kommun. För att få en teoretisk grund har vi studerat litteratur inom närliggande områden, såsom marknadsföring av turism, varumärke samt turism är en fråga för hela samhället. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna anser att det är viktigt att arbeta utifrån destinationen som ett varumärke och ser främst fördelar med detta. Många av aktörerna är dock medvetna om de risker och svårigheter som detta synsätt medför. Undersökningen visar också att små destinationer lokaliserade i närheten av ett starkt varumärke kan uppleva att de hamnar i skuggan av detta trots de fördelar som närheten till det starka varumärket skapar. De aktörer som inte ser problematiken med att vissa destinationer hamnar i skuggan av andra liknar i stället fenomenet med en "ringar-på-vattneteffekt".</p>

Thesis (M.Com. (Tourism))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås &amp; Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.

Destinationen som varumärke är ett nytt ämne inom forskningen men destinationer ses idag som reseindustrins största varumärken och anses kunna fungera som en konkurrensfördel. Detta gjorde att vi ville undersöka vilken betydelse varumärken har inom turismbranschen och hur olika aktörer arbetar utifrån synsättet destinationen som varumärke. Vi ville också undersöka för- och nackdelarna med detta synsätt och hur mindre destinationer upplever att det är att ligga i nära anslutning till ett starkt varumärke. Vi har undersökt fenomenet genom att göra djupintervjuer med sju aktörer i Åre kommun. För att få en teoretisk grund har vi studerat litteratur inom närliggande områden, såsom marknadsföring av turism, varumärke samt turism är en fråga för hela samhället. Resultatet av undersökningen visar att respondenterna anser att det är viktigt att arbeta utifrån destinationen som ett varumärke och ser främst fördelar med detta. Många av aktörerna är dock medvetna om de risker och svårigheter som detta synsätt medför. Undersökningen visar också att små destinationer lokaliserade i närheten av ett starkt varumärke kan uppleva att de hamnar i skuggan av detta trots de fördelar som närheten till det starka varumärket skapar. De aktörer som inte ser problematiken med att vissa destinationer hamnar i skuggan av andra liknar i stället fenomenet med en "ringar-på-vattneteffekt".

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring.  Frågeställningar Hur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring? Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?   Metod Uppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem. Slutsats Varumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas. Smålands platsmarknadsföring kan inte enbart vända sig till hjärnan med rationella argument för att locka till besök, utan behöver förena dess med emotionella argument, riktade mot hjärtat.