Many of the problems in dominant Western education and philosophy can be connected to various dualisms, in particular reason/emotion, reason/imagination, reason/experience, mind/body, subject/object, individual/community, abstract/concrete, theory/practice and male/female dualisms. These pairs are considered opposites, with the attributes on the left supposedly superior to their dualistic partners on the right. While those attributes on the left, such as mind and reason, are traditionally associated with knowledge, autonomy, citizenship and learning, the attributes on the right, such as emotion and experience, are traditionally thought to be opposed to knowledge, autonomy, citizenship and learning. Drawing on the philosophies of John Dewey and various feminist philosophers, I will argue that the attributes that make up each of these dualistic pairs are not opposed but are actually interdependent and interconnected. For example, I will argue that all thinking and learning involves reason, experience, emotion and imagination interacting with one and other. Neither of these attributes or functions is complete or fully functional without the others. Since mainstream Western pedagogies incorporate such dualisms they are unable to fully facilitate the thinking skills, attributes, dispositions and understandings necessary for autonomy, democratic citizenship and leading a meaningful life. It will be shown that Philosophy for Children (P4C) has the potential to overcome many of the problems with mainstream education, including many gender equity problems, because it is based on Dewey???s philosophical ideals, which reconstruct many of these dualisms. An analysis of the ideals of truth, meaning, community, self, autonomy, democracy, thinking, emotion and imagination assumed by P4C will show how it reconstructs various dualisms and overcomes many problems with traditional schooling. However, it will also be shown that P4C fails to reconstruct the undesirable theory/practice dualism because it doesn???t require students to test and apply their ideas in the real world. This is even though many P4C theorists, such as Matthew Lipman, accept Dewey???s claim that all thinking and learning involve such practicality. Thus, I will reconstruct the P4C pedagogy by integrating it with a Deweyian type of service learning that I call social reconstruction learning. Social reconstruction learning involves students engaging in P4C style communities of inquiry with members of their community in order to reconstruct real social problems. Such a Practical P4C pedagogy can better facilitate reflective thinking, autonomy, active citizenship and meaningfulness.

<p>Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier. Ingen av de för denna undersökning aktuella teorierna stämde helt in på rollspel som undervisningsmetod. Dock finns det element i teorierna som gör det. Rollspel kan skilja sig åt till form och innehåll. Därav presenteras inga generella resultat. De för denna uppsats aktuella rollspelen syftar i första hand till stegen knowedge, comprehension och application i Blooms taxonomi. Stegen högre upp kan eftersträvas beroende på hur spelet är utformat.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering och</p><p>ämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metod</p><p>och tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den ena</p><p>klassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetat</p><p>mycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ett</p><p>kontrollbegrepp – historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på</p><p>grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt</p><p>mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om</p><p>det finns likheter och skillnader, och huruvida det ämnesintegrerade alternativt ämnesindelade</p><p>förhållningssättet till undervisning kan vara en faktor i detta, genom att knyta an resultatet till</p><p>tre stora pedagogiska huvudriktningar. Dessa huvudriktningar har alla mer eller mindre haft</p><p>influens på skolans styrdokument och är de som företräds av John Dewey, Lev Vygotskij och</p><p>Jean Piaget. Vårt resultat visar att det finns en skillnad mellan klasserna avseende deras</p><p>historiemedvetande och att detta kan relateras till teorier om lärande.</p>

<p>Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka förhållandet mellan ämnesintegrering och ämnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger på en kvantitativ metod och tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av två åttondeklasser. Den ena klassen har arbetat mycket under ämnesintegrerade förhållanden och den andra har arbetat mycket under ämnesindelade förhållanden. För att kunna jämföra klasserna valde vi ett kontrollbegrepp – historiemedvetenhet. Historiemedvetenhet är en förmåga som alla elever på grundskolans senare år ska tillägna sig och därför blir detta begrepp vår beröringspunkt mellan klasserna. Vi jämför hur klassernas historiemedvetenhet tar sig uttryck för att se om det finns likheter och skillnader, och huruvida det ämnesintegrerade alternativt ämnesindelade förhållningssättet till undervisning kan vara en faktor i detta, genom att knyta an resultatet till tre stora pedagogiska huvudriktningar. Dessa huvudriktningar har alla mer eller mindre haft influens på skolans styrdokument och är de som företräds av John Dewey, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vårt resultat visar att det finns en skillnad mellan klasserna avseende deras historiemedvetande och att detta kan relateras till teorier om lärande.

Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.

Tina Mengel und Katrin Müller, Fachhochschule Köln, stellten CrissCross vor. Im Rahmen dieses Projektes, das von der DFG gefördert und kooperativ von der Deut­schen Nationalbibliothek und der Fachhochschule Köln durchgeführt wird, werden Schlagwörter der Schlagwortnormdatei (SWD) mit Notationen der Dewey-Dezimal-Klassifikation (DDC) verknüpft. Ziel ist die Erleichterung der thematischen Suche in heterogen erschlossenen Beständen.

Ulrike Reiner, Verbundzentrale des Gemeinsamen Bibliotheksverbundes (VZG) Göttingen, stellte ihr Projekt der automatischen Analyse von Notationen der Dewey-Dezimalklassifikation (DDC) vor. DDC-Notationen zeichnen sich dadurch aus, dass sie in aller Regel lang und komplex sind und in ihrer Herstellung zahlreiche Regeln zu durchlaufen haben. Ihr Computerprogramm analysiert DDC-Notationen und gibt alle in einer DDC-Notation enthaltenen DDC-Notationen samt DDC-Klassenbenennungen aus. Die gewonnenen DDC-Klassenbenennungen können z.B. für eine DDC-basierte Suche verwendet werden.

Proefschrift--Amsterdam. / "Stellingen", [2] p. at end.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia på gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stämmer in på pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades är de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. Läroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjälp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier. Ingen av de för denna undersökning aktuella teorierna stämde helt in på rollspel som undervisningsmetod. Dock finns det element i teorierna som gör det. Rollspel kan skilja sig åt till form och innehåll. Därav presenteras inga generella resultat. De för denna uppsats aktuella rollspelen syftar i första hand till stegen knowedge, comprehension och application i Blooms taxonomi. Stegen högre upp kan eftersträvas beroende på hur spelet är utformat.