Under utövandet av sitt yrke möter allmänsjuksköterskan många patienter med DMT1 (diabetes mellitus typ 1). Enligt Carnevali (1999) leder kunskap om individens resurser och krav i det dagliga livet till en mer individuellt anpassad vård. En ökad förståelse för livskvaliteten vid DMT1 och vilka faktorer som påverkar den kan leda till ett bättre bemötande i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan påverka livs¬kvaliteten inom olika områden hos individer med diabetes mellitus typ 1. Metoden som användes var en modell för litteraturbaserade examensarbeten av Friberg et al (2006). Vid litteratursökningen användes databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades efter Polit et al (2006) och Willman et al (2006) samt kvalitetsbedömdes efter kriterier från SBU (1999). Totalt användes nio kvantitativa artiklar som underlag till resultatet. I resultatet framgick att sen¬komplikationer är en faktor med starkt negativ inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. Andra faktorer som vid DMT1 kan påverka livskvaliteten negativt är injicerande av insulin och förekomst av GI-symtom. Gruppundervisning, en bra relation till partnern och behandling med insulinpump har däremot en positiv inverkan på livskvaliteten hos individer med DMT1. / During the exercise of his/her profession the general nurse encounters many patients with DMT1 (diabetes mellitus type 1). According to Carnevali (1999), knowledge of the individual´s resources and requirements of daily life leads to a more individualized care. A better understanding of the quality of life at DMT1 and the factors which affect it can lead to an improved encounter in the health care system. The aim of this literature review was to describe the factors that can affect quality of life in different areas in individuals with diabetes mellitus type 1. The method used was a model for literature based theses by Friberg et al (2006). In the search of literature the databases PubMed and Cinahl where used. Articles were examined after models by Polit et al (2006) and Willman et al (2006) and quality was assessed according to criteria from SBU (1999). A total of nine quantitative articles were used as a basis for the results. The results showed that long-term complications were a factor with a strong negative impact on the quality of life of individuals with DMT1. Other factors that may affect the quality of life at DMT1 adversely were injecting insulin and the occurrence of GI symptoms. Group-education, a good relationship and treatment with insulin pump had a positive impact on the quality of life of individuals with DMT1.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 1 (DMT1) är en kronisk, autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen leder till att insulinproduktionen upphör helt och behandlingen innebär egenvård i form av blodsockerkontroller och administrering av insulin. Sjuksköterskan kan stödja och motivera ungdomar till en god egenvård.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med DMT1.  Metod: En beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har granskats och delats upp i teman och subteman.  Huvudresultat: Många ungdomar upplevde att DMT1 var en påfrestande sjukdom som krävde mycket egenvård. Ungdomarna upplevde känslan av att vara annorlunda vilket resulterade i att egenvården inte alltid utfördes. Många ungdomar upplevde att det var viktigt att känna sig självständiga, men de flesta ansåg att de var beroende av stöd i hanteringen av sjukdomen.  Slutsats: Ungdomar uttrycker ett behov av stöd i att hantera sjukdomen. Genom ökad förståelse kan sjuksköterskan stödja ungdomarna till bättre följsamhet i egenvården. Detta kan leda till ökad trygghet och självständighet hos ungdomarna. / Background: Diabetes Mellitus type 1 (DMT1) is a chronic autoimmune disease that mainly affects children and adolescents. The disease leads to total insulin deficiency. The treatment involves self -care in the form of blood sugar checks and administration of insulin. The nurse can support and motivate adolescents to take good care of themselves. Aim: The aim of this study was to describe adolescents’ experiences from living with DMT1.  Method: A descriptive literature study. Ten scientific articles with a qualitative approach have been reviewed and divided into themes and subthemes.  Main Result: Many adolescents felt that diabetes mellitus type 1 was a stressful disease that required a lot of self-care. Adolescents experienced the feeling of being different and therefore avoided self-care. Many adolescents felt that it was important to feel independent, but most felt that they depended on support in the management of the disease.  Conclusion: Adolescents express a need for support in dealing with the disease. Through increased understanding the nurse can support the adolescents to better comply with self-care. This can lead to increased security and independence among the adolescents.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste endokrina sjukdomen som drabbar tonåringar. I Sverige finns det omkring 8300 barn under 18 år som lever med T1DM.Att vara tonåring innebär biologiska, kognitiva, emotionella och sociala förändringarnaoch att bli äldre innebär mer självständighet, vilket gör att det krävs kunskap och förståelse för hanteringen av T1DM. Syfte: Syftet var att beskriva tonåringarserfarenheter av hur det är att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: En allmän litteraturstudie med analys och sammanställning av 11 artiklar som hämtades ifrån CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet uppkom det fem teman: strävan att ta över sin egenvård, värdet i att få socialt och praktiskt stöd, känslan av att vara annorlunda, uppleva begräsningar i livet och känslan av att vara en patient. Konklusion/implikation: Tonåringarna upplevde stora livsförändringar i samband medT1DM. En stor utmaning var att ta ansvar för egenvården samtidigt som de ville leva ett normalt liv likt deras jämnåriga. Sjuksköterskor behöver vara medvetna om dessa utmaningar som tonåringarna ställs inför och identifiera tonåringarsom behöver få extra stöd till den nya verkligheten. Detta i sin tur ger en förutsättning för en välfungeradegenvård samt ökat välbefinnande. / Background: Diabetes mellitus type 1 is the most common endocrine disease affecting teenagers. In Sweden, there are around 8,300 children under the age of 18 living with T1DM. Being a teenager means biological, cognitive, emotional and social changes and getting older means more independence, which means that more knowledge and understanding is required for the management of T1DM. Aim: The purpose was to describe adolescents' experiences of what it is like to live with diabetes mellitus type 1.Method: A general literature study with analysis and compilation of 11 articles retrieved from CINAHL and PubMed. Results: In the result, five themes emerged: striving to take over one's self-care, the value of receiving social and practical support, the feeling of being different, experiencing limitations in life and the feeling of being a patient. Conclusion/implication: The teenagers experienced major life changes associated with T1DM. A big challenge was taking responsibility for self-care while at the same time wanting to live a normal life like their peers. Nurses need to be aware of these challenges that teenagers face and identify teenagers who need extra support for the new reality. This in turn provides a prerequisite for well-functioning self-care and increased well-being.

Bakgrund: Föräldraskap kan vara en av livets mest betydelsefulla uppgift detta omfattar kärlek, utmaningar samt ansvar. Diabetes typ 1 är en idiopatisk sjukdom där en stor del av orsakerna är okända. Runt 500 000 personer lever med diabetes och årligen insjuknar cirka 900 barn, och totalt finns ungefär 8 000 barn som drabbas i Sverige. Syftet: Att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1. Metod: En deskriptiv litteraturstudie och det användes 12 kvalitativa artiklar med hjälp av PubMed databasen. Huvudresultat: I de utvalda kvalitativa artiklarnas resultat framkom det att föräldrarna upplevde utmaningar vid första fasen när deras barn fick en ny diagnos. Föräldrarna upplevde sorg, oro, ilska och ångest efter deras barn hade fått diagnosen. Vissa föräldrar hade begränsad kunskap angående diabetes så de trodde att sjukdomen skulle botas efter behandlingen. Efter ett tag accepterade föräldrarna sjukdomens kroniska tillstånd och deras kunskap ökade med hjälp av olika professionella stöd. En av den största rädslan för föräldrarna var hypoglykemi vilket ledde till sömnbrist samt att de inte litade på andra i omgivningen att ta hand om deras barn och detta påverkade deras vardagliga liv negativt. Slutsats: Trots alla svårigheter kunde vissa föräldrar anpassa sig till barnets nya diagnos och accepterade det. Denna litteraturstudie kan bidra till att öka sjuksköterskans förståelse för föräldrarnas upplevelse av att ha barn med diabetes typ 1, vilket kan leda till ett ökat stöd samt gott bemötande till hela familjen. / Background: Parenting can be one of life's most important duties, this includes love, challenges, and obligation. Diabetes type 1 is an idiopathic disease where a considerable part of the causes is unfamiliar. Around 500,000 people live with diabetes and annually around 900 children become ill, and in total there are approximately 8,000 children who are affected in Sweden. Aim: To describe parents’ experiences of having a child with diabetes mellitus type 1. Method: A descriptive literature study and 12 qualitative articles were used with the help of the PubMed database. Main result: In the preferred qualitative articles, it appeared that the parents experienced challenges in the first phase when their child received a new diagnosis. The parents experienced sadness, worry, anger and anxiety after their child had been diagnosed. Some parents had limited knowledge regarding diabetes so they believed that the disease would be cured after treatment. After a while, the parents accepted the chronic state of the disease and elevated their knowledge with the help of various professional supports. One of the biggest fears for the parents was hypoglycemia which led to deficiency of sleep and not trusting others around them to take care of their children, and this affected their everyday life negatively. Conclusion: Despite all the hardships, some parents were able to adapt to the child's new diagnosis and accepted it. This literature study can contribute to increasing the nurse's understanding of the parents' experience of having a child with type 1 diabetes, which can lead to increased support and good treatment for the whole family.

Bakgrund Allt fler barn drabbas av typ 1 diabetes i världen. Diabetes är en komplex sjukdom som kräver stort ansvarstagande och god egenvård för en optimal blodsockernivå och för att förhindra uppkomsten av komplikationer. Syfte Syftet med examensarbetet är att sammanställa tidigare forskningsresultat om föräldrars upplevelser av att ha ett barn med typ 1 diabetes. Metod Examensarbetet genomförs som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet består av 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats med hjälp av kvalitativ granskningsmall. Data har analyserats med stöd av manifest innehållsanalys. Resultat Resultatet består av tre huvudkategorier med åtta underkategorier; Emotionella reaktioner– att navigera genom intensiva känslor, känslan av kontrollbehov; Utmaningar och livsomställningar - upplevelsen av en förandrad vardag, upplevelsen av förändring i relationer och socialt umgänge, att uppleva sämre hälsa; Mötet med hälso- och sjukvården - upplevelse av överväldigande information och kunskapsbrist, upplevelse av bristande stöd. Slutsats Föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever en förändrad livssituation med nya rutiner och ett stort ansvar över barnets hälsa. De är i stort behov av stöd och individanpassad information från samhället och sjukvården. Detta behöver utvecklas för att föräldrarna ska känna sig trygga och mer säkra i sjukdomshanteringen. / Background More and more children suffer from type 1 diabetes in the world. Diabetes is a complex disease that requires responsibility and good self-care for an optimal bloodsugar level and to prevent the onset of complications. Aim The aim of the study is to compile previous research results of parents experiences of having a child with type 1 diabetes. Method The study is carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The result consists of 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl and PubMed. The articles have been quality checked using aqualitative review template. The data has been analyzed with the support of manifest content analysis. Results The result consists of three main categories with eight subcategories; Emotional reactions– navigating through intense emotions, the sense of need for control; Challenges and lifechanges - the experience of a changed everyday life, the experience of change inrelationships and social interactions, experiencing poorer health; The meeting with the health care - experience of overwhelming information and lack of knowledge, experience of lack of support. Conclusions Parents of children with type 1 diabetes experience a changed situation of life with new routines and a huge responsibility for their child’s health. They are in need of support and individually fitted information from society and healthcare. This needs to be developed in order for the parents to feel safe and more secure in the management of the disease.

Background: Type 1 Diabetes is a disease that is present in all ages. A treatment with carbohydrate counting and flexible insulin dosing provides a freer diet and is used today in much of the world. Carbohydrate counting with flexible insulin dosing can improve the quality of life in people with diabetes. With support and training the nurse has an important role to support people in their self-care. Aim: To describe how adults with type 1 diabetes mellitus rated and felt their quality of life when using carbohydrate calculated insulin dose and to describe included studies' data collection methods. Method: Descriptive literature review of 13 articles. Literature searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Main results: After participating in a structured training regarding carbohydrate counting with flexible insulin dosing rated and experienced the adults with type 1 diabetes, an increased quality of life with greater freedom to customize their diet according to their life situation. Their knowledge of diabetes increased, which gave them a better self-control and self-esteem leading to better self-care. The number of severe hypoglycemia and the fear of them decreased with a carbohydrate calculated insulin dose. Articles used validated questionnaires as data collection methods. Conclusion: Adults with type 1 diabetes, who participated in a structured education in carbohydrate counting with flexible insulin dosing increased their quality of life in both the short and long term and got a better understanding of the disease that gave better self-control and self-esteem leading to better self-care. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som finns i alla åldrar. En behandlingsmetod med kolhydraträkning och flexibel insulindosering ger en friare kosthållning och används idag i en stor del av världen. Kolhydraträkning med flexibel insulindosering kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetes. Med stöd och utbildning inom området har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta personerna i deras egenvård. Syfte: Att beskriva hur vuxna med diabetes mellitus typ 1 skattade och upplevde sin livskvalitet vid kolhydratberäknad insulindosering samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetoder. Metod: Deskriptiv litteraturstudie av 13 artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Efter deltagande i en strukturerad utbildning i kolhydraträkning med flexibel insulindosering skattade och upplevde vuxna med diabetes mellitus typ 1 en ökad livskvalitet med en ökad frihet att anpassa sin kost efter sin livssituation. Deras kunskaper om diabetessjukdomen ökade vilket gav dem en bättre självkontroll och självkänsla vilket ledde till bättre egenvård. Antalet svåra hypoglykemier och rädslan för dessa minskade med en kolhydratberäknad insulindosering. Artiklarna använde validerade frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Vuxna med diabetes mellitus typ 1 som deltagit i en strukturerad utbildning i kolhydraträkning med flexibel insulindosering ökade sin livskvalitet både på kort och lång sikt samt fick bättre kunskap om sjukdomen som gav bättre självkontroll och självkänsla vilket ledde till bättre egenvård.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 700 barn i diabetes typ 1. Orsakerna kan vara olika. Sjukdomen kan ha ärftliga, autoimmuna och icke-ärftliga faktorer och behandlingen är livslång. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med diabetes typ1 samt beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 11 artiklar. Huvudresultat: Den upplevda erfarenheten från föräldrar som har ett barn som insjuknat i diabetes typ 1 var implikationen på livet och vardagen och uppfattningen om att livet aldrig mer skulle bli vad det varit. Familj såsom syskon och övriga relationer påverkades. Ett barn med diabetes uppfattades av föräldrarna som ett dygnsomfattande ansvar där kontroller av blodsockernivån måste utföras dag som natt. Förändringar i arbetssituationen genomfördes för att i större utsträckning delta i barnets vård under dagtid. Känslor av otrygghet, stress och att inte ha kontroll då barnen inte var i närheten fanns. Därför ansågs en familje- och individanpassad information och utbildning vara viktig, men också mer handfasta råd i vardagen. Stödgrupper och mentorer upplevdes som stöd av föräldrarna. De inkluderade artiklarna använde sig av intervjuer och frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Föräldrars erfarenhet av att leva med barn med diabetes typ 1 handlar mycket om påverkan på det dagliga livet, känslor som stress och oro samt vikten av stöd från sjukvården, andra föräldrar och framförallt familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens om både sjukdomen i sig men även hur den påverkar livet för familjen, samt framsteg inom forskningsområdet för att kunna hjälpa och stödja dessa familjer på bästa sätt och ge adekvat omvårdnad. / Background: Each year about 700 children get diagnosed with type 1 diabetes. There are many factors that can come into play. These factors can be hereditary, autoimmune and non-hereditary factors and the treatment for type 1 diabetes are lifelong. Aim: To describe the experiences of parents who have children with type 1 diabetes as well as describe the data collection method of the selected articles. Method: Descriptive literature that included 11 articles. Main result: The perceived experience of parents who have a child diagnosed with type 1 diabetes was the implication of life and everyday life and the perception that life would never be what it had once been. Family members such as siblings and other relationships were affected. A child with diabetes was perceived by parents as a daily extension of responsibilities as blood sugar levels had to be monitored day and night. Parents work schedules were adjusted to be more conductive to the child´s care during the day. Many parents feel insecure, stressed out and a loss of control when the kids weren´t around. Therefore, it was considered that tailored practical information and training for families affected was very beneficial to everyday life. Support groups and mentors perceived as valuable by the parents. The articles included used interviews and questionnaires as data collection method. Conclusion: Parents' experiences of living with a child who has type 1 diabetes has a profound impact on daily life, not to mention the added feelings of stress and anxiety. The importance of additional support from health care individuals, other parents with diagnosed children, and immediate family is crucial. It is important that nurses have the necessary skills and understanding of both the disease itself and the affects it has on the family, along with an ongoing education as advances in research come to fruition. These are all paramount in bringing the best possible care to the people affected by type 1 diabetes.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmunsjukdom. Varje år insjuknar cirka 700 barn i åldern 0-14 år. Att få diagnosen innebär stora förändringar i dagliga livet som kräver samspel mellan fysisk aktivitet, matintag, dagliga insulininjektioner samt dagliga kontroller av sitt blodsocker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med diabetes mellitus typ 1 och hur föräldrarna upplevde stödet från sjukvården. Syftet var även att beskriva undersökningsgrupperna och urvalsmetoden. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie. Författarna till föreliggande studie har använt sig av en databasen Pubmed. Resultatet består av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet redovisade att många föräldrar upplevde sorg, en stor chock och rädsla över sitt barns hälsa när deras barn har diagnostiserats med diabetes mellitus typ 1. Emotionellt stöd från sjukvården och individanpassad vård saknades enligt föräldrarna. Undersökningsgrupperna visar en majoritet av mödrar som deltog i studierna. Barnens ålder varierade men i de flesta studierna var barnen mellan 9-16 år. Ändamålsenligt urval användes i alla 13 artiklarna. Slutsats:.Slutsatsen i denna litteraturstudie är att föräldrarna påverkades stort när deras barn fått diagnosen diabetes mellitus typ 1. Det blev en överväldigande situation med mycket känslor och förändringar i det vardagliga livet. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta dessa familjer vilket kan leda till förbättrad omvårdnad. / Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune disease. Each year 700children aged 0-14 years get diabetes mellitus type 1. To be diagnosed involves majorchanges in daily life that require interactions between physical activity, food intake,daily insulin injections and daily checks of their blood sugar. Aim: The purpose of this study was to describe parents' experiences of having a childwith type 1 diabetes mellitus and how parents experience the support from healthcare.The aim was also to describe the study groups and qualitative sampling. Methods: This is a descriptive literaturestudy. The authors of the present study used thedatabase Pubmed. The result consists of 13 scientific articles with qualitative approach. Main results: The results shows that many parents experience grief, a big shock andfear about their children's health when their child has been diagnosed with diabetesmellitus type 1. Emotional support from health care and individualized care weremissing according to the parents. Study groups show a majority of mothers whoparticipated in the studies. Children's ages varied but in most of the studies were thechildren between 9-16 years. Purposive samples were used in all 13 articles. Conclusion: The conclusion of this study is that parents affected large when their childis diagnosed with diabetes mellitus type 1. There was an overwhelming situation with alot of emotions and changes in everyday life. More knowledge is needed in the area fornurses to be able to respond and support these families, which can lead to improvedcare.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 (DM typ-1) är en kronisk sjukdom som är vanlig i världen och fortsätter att öka i antal insjuknande personer. Det är inte bara personen med DM typ-1 som får förändringar i livet, även närstående påverkas. Sjuksköterskan har i uppgift att ta hänsyn till den vårdsökande personen och även tillgodose närståendes delaktighet och behov. Familjefokuserad omvårdnad belyser hur hela familjen ses som en helhet och varje individ i familjen påverkar varandra.   Syfte: Syftet var att beskriva hur närstående upplever att leva nära en vuxen person som har diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt av nio kvalitativa artiklar. Fribergs (2017b) femstegsmodell har använts i analysprocessen. Resultat: Resultatet har utformats i kategorier: Börda och ansvar, Begränsningar i livet, Oro och rädsla, Att få stöd, Frånvaro av stöd och Förändrade relationer. Slutsats: Stöd från sjukvård och omgivning upplevs bristfällig och otillräckligt stöd bidrog till osäkerhet, men det stöd som gavs upplevs gynnsamt. Närstående till personen med DM typ-1 tilldelas automatiskt ett ansvar. Relationer påverkas och förändras när en person med DM typ-1 lever nära. Nyckelord: diabetes mellitus typ 1, familj, litteraturöversikt, stöd, upplevelse. / Background: Type 1 diabetes (T1D) is a commonly occurring chronic disease with an increasing incidence worldwide. The life change associated with the disease not only affect the afflicted individual but also all those in close relation as well. The role of the nurse therefore extends beyond that of the patient alone to include the support and education of close family members. The theory of family assessment and intervention highlights how the whole family is seen as an interlocking-unit such that each individual in the family can influence the other. Purpose: The purpose was to describe the experience of living with DM typ-1 from a relatives perspective. Method: Literature review of nine qualitative articles. Fribergs (2017b) five-step model has been used in the analysis process. Result: The results have been present in categories: Burden and responsibilities, Limitations in life, Concernand fear, To get support, Absence of support and Changed relationships. Conclusion: Support from healthcare and the environment was perceived as inadequate with insufficient support contributing to uncertainty. However the support related parties experienced was perceived favourable. Relatives of the person diagnosed with DM type-1 are automatically assigned a responsibility. Living closely with a person affected by DM type-1 alters the balance of existing relationships. Keywords: diabetes mellitus type 1, experiences, family, literature review, support.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en allvarlig kronisk sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Det krävs livslång behandling och det finns risk för hypo- eller hyperglykemi. Barn och föräldrar behöver kunskap om sjukdomen, biverkningar, komplikationer och behandlingar. Sjukdomen påverkar hela familjens hälsa och det tar tid att få nya rutiner, omställningen kan leda till ohälsa. Föräldrar har ansvar för barnet och sjukdomen.   Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har diabetes mellitus typ 1.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar.   Resultat: Föräldrar upplevde förändringar i vardagen med nya rutiner. De upplevde det som en utmaning att alltid behöva tänka ett steg längre och planera sina dagar i detalj. De upplevde förlust av spontanitet och oro över att hitta sitt barn medvetslöst eller livlöst. Föräldrarna önskade mer kunskap om sjukdomen för att lättare kunna hantera den.   Konklusion: Föräldrar upplever rädslor och oro, vilket resulterar i stress och förändrad situation och vardag. Eftersom föräldrarna känner ansvar över barnet har de svårt att lämna över ansvaret till någon annan. Det är viktigt att sjuksköterskan med sin kunskap ger information och stöd till föräldrarna för att förebygga ohälsa.