This research contributes to the debate about the impacts of ICTs on the business of local government. It conceptualises the city as a site of local governance where ICTs have an impact on the social, political and economic complexities. Indeed, the starting point of this research is the widely held view that technology holds promise to alleviate both economic and democratic challenges faced by local government today. The conceptual framework combines Manuel Castells' Network Society with theories of democracy, governance and citizenship, as well as the so-called 'new economy'. Furthermore, the role and purpose of e-government is explored from the citizen/user perspective. Technology implementation in local government is contrasted combining the 'top-down' perspective of policy-makers with 'bottom-up' experiences of frontline officers and citizens. The research design is a case study of the City of Manchester with European benchmarking perspectives. The research found that whilst technology offers promise in theory, its implementation in a real context rarely fulfils that potential from an economic efficiency or democratic engagement perspective. It is concluded that ICTs are often used to trigger a desired behaviour related to the local government modernisation policy agenda. However, a lack of clarity and shared understanding between managers, users and citizens about the purpose of that technology lead to patchy implementation and poor take-up. Furthermore, the justification for new technology is often based on managerial and narrow values steeped in assumptions about rationality, economic efficiency or competitiveness. These managerial priorities are often camouflaged with a broader discourse of empowerment or inclusion, or sold as 'must haves' for which there is no alternative. Overall, in Manchester it is found that ICTs tend to increase the distance between the local government service provider and the user (citizen) as access channels are made 'corporate'. Moreover, the fragmented and atomised nature of communites is highlighted through the use of modern ICTs when the primary motives are to do with the interests of the private consumer-citizen. However, the benchmarking case study discovered that there can be alternatives and that citizens are more likely to adopt online access channels if they have higher levels of trust towards local government. The research concludes that local government should take their democratic governance role equally seriously as its economic governance role in designing and implementing technology. Incorporating broader democratic values into ICT policy and programmes is likely to broaden the appeal among the citizens, as well as steer the unknown 'spin-offs' and consequences of new technology in the direction of collective, public interest rather than individual, private interest. Democratic governance and socially inclusive policy-making serve as an insurance policy against the risks (e.g. in the field of privacy, economic viability, accountability) in the future electronically networked city.

Bakgrund: Under de senaste åren har världen genomgått stora förändringar vad gäller utvecklingen av teknologin samt möjlighet till distansarbete. En faktor till detta är bland annat spridningen av viruset Covid-19 som i sin tur står till grund för coronapandemin samt dess restriktioner viruset bidrog med. Samtliga organisationer påverkades på ett eller annat sätt av viruset och dess medföljande pandemi, däribland banker. Trots en återgång efter coronapandemin har en del organisationer valt att bibehålla en form av distansarbete, bland annat organisationer såsom banksektorn. Genom tillämpning av distansarbete samt implementering av nya teknologier i samband med digitala utvecklingen påverkas chefer i den mån att deras kommunikationsflöde mellan sig och sina medarbetare förändras. Faktorer till kommunikation som förändras i och med distansarbete innefattar bland annat att gå miste om kroppsspråk samt förbindelsen mellan chef och medarbetare.  Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur den digitaliseringens utveckling samt distansarbetet i samband Covid-19 pandemin har påverkat kommunikationsflödet mellan chefen och medarbetarna inom bank. Metod: Den metod som är vald för studien är kvalitativ metod vilket genomförs genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Gentemot andra branscher hanterar bankbranschen samhällets betalningssystem och kapital vilket innebär att det krävs mer försiktighet vid implementering av nya teknologier för banker. Detta resulterar i att det tar längre tid för bankorganisationer att tillämpa ny teknologi och digitala plattformar i jämförelse med andra branscher. Studien visar på att chefer och medarbetare upplever att kommunikationsflödet inte är densamma som för några år sedan. De nya tillvägagångssätten för kommunikation innefattar skapandet av möjlighet för digitala videomöten internt samt externt, snabb och effektivt tillvägagångssätt för utskick av information. De mest förekommande utmaningarna vid distansarbete innefattar att chefen får större ansvar till att vara mer tydlig och noggrann vid utskick av information till sina medarbetare, detta för att minska risken för feltolkningar. Utöver detta skapar distansarbete svårigheter för chefer att hålla koll på medarbetares mående. Detta eftersom det är svårare att se hur en medarbetare som jobbar på distans mår i jämförelse med när de arbetar på plats.

I en perfekt värld hanteras all data på ett säkert och verifierbart sätt för att förhindra att information förändras, stjäls eller blockeras. Dagens infrastruktur bygger på centraliserade system som är format till ett fåtal aktörer som statliga organisationer, myndigheter och institutioner. Denna lösning är inte anpassningsbar till den digitala utvecklingen vilket har lett till att mer information sparas och hanteras online. Blockkedjan har en stor potential att decentralisera hur vi lagrar och hanterar data genom effektivitet, transparens och säkerhet. Blockkedjetekniken har en mängd appliceringsområden som finans, medicin och logistik, men kan summeras som en teknik där algoritmerna utformas för att skapa en distribuerad ledger av informationen som sparas, vilket är en teknik för att få data replikerad, synkroniserad, delad och utspridd geografiskt över ett antal platser. Avsikten med blockkedjan är att tillämpas som ett register av tidigare transaktioner på ett sådant sätt att alla inblandade noder på nätverket tillhandahålls en kopia av kedjan, varmed samtliga deltagare kan verifiera med övriga på nätverket att kedjan inte har manipulerats. Detta öppnar upp för frågorna: Hur ser landskapet ut idag? Vilka tekniker är lämpligast för just industriella system? Vad är det som krävs för att komma igång med en blockkedjeteknik i industriella nätverk? Syftet med studien är att undersöka de viktigaste teknikerna inom ämnet och föra ett resonemang kring lämplighet av olika tekniker med hänsyn till de egenskaperna som är relevanta för industriella system. Även ett experiment utförs om hur man kan använda blockkedjetekniken utifrån ett enkelt scenario taget från industrin. Sammanfattningsvis ses blockkedjan som en innovation med potential att förändra hur man distribuerar information i industriella system på ett säkert sätt. Resultatet av denna studie är en kartläggning och en demonstration som kan lägga grunden för beslut kring hur blockkedjor skulle kunna användas i framtiden. / In a perfect world, all data is handled in a secure and verifiable manner to prevent information from being changed, stolen or blocked. Today's infrastructure is based on centralized systems that are shaped to a few participants like government, authorities and institutions. This solution is not adaptable to the digital development, which has led to more information being stored and managed online. The blockchain has a great potential to decentralize how we store and manage data through efficiency, transparency and security. Blockchain technology has a variety of application areas such as finance, medicine and logistics, but can be summed up as a technology in which the algorithms are designed to create a distributed ledger of the information that is stored, which is a technique for getting the data replicated, synchronized, shared and spread geographically over a number of places. The purpose of the blockchain is to be used as a ledger of previous transactions in such a way that all involved nodes on the network are provided a copy of the chain, whereby all participants can verify with the others on the network that the chain has not been manipulated. This opens the questions: How does the landscape look like today? Which techniques are the most appropriate for industrial systems? What is required to get started with a blockchain technology in industrial networks? The purpose of the study is to investigate the most important techniques in the area and clarify the most suitable of the different techniques, taking into consideration the characteristics relevant to industrial systems. An experiment is also being conducted on how to use the blockchain technique based on a simple scenario taken from the industry. In summary, the blockchain is seen as an innovation with the potential to change how to securely distribute information in industrial systems. The result of this study is a survey and a demonstration that can lay the groundwork for decisions about how blockchains could be used in the future.

The development from an industrial society to a digital society is ongoing, where digitalizationis an engine of development. Digitalization accelerates the necessity of developing traditional business models within organizations. Digitalization also has an impact on organizations and its development through the consumers. The needs of consumers have increased the pressure on organizations to establish new approaches to strategies, business flows and processes. The press to perform and develop has been particularly noted in the automotive industry. Organizations need to re-evaluate consumer needs and create digital business models that take advantage of new opportunities to generate competitiveness. Established organizations must act based on the changes generated by the new technology by updating and improving their traditional business model. In the event of failure, the organization risks being replaced by a competitor who is "faster" and "more efficient" in implementing significant innovations in their digital business model. The entire automotive industry is undergoing a trend that focuses on enhancing the use of digital solutions in a previously mechanically dominant industry. The purpose of the bachelor’s thesis is to investigate the impact of digitalization on traditional business models in the automotive industry. Other industries than the automotive industry are not affected by the study presented in this thesis in order not to risk the validity, transferability and reliability of the thesis. The thesis aims to treat the organization Volvo Cars and their work towards digitalization. A quality data collection method has been used as primary data when designing the empirical research at Volvo Cars to enable vicinity to the interviewee. Vicinity to the interviewee enables objectivity and understanding for the reality that is being studied. The study's conclusion shows that as a result of digitalization, organizations in the automotive industry need to increase the flexibility, reactivity and product individualization in order to create added value for the consumer through the implementation of digital solutions. The consumer is the main reason behind the digitalization and has the greatest impact on an organization's digital design.

Abstract Course/level: 2FE16E, Bachelor Thesis Authors: Bång Andreas & Roos Cajsa Tutor: Krister Jönsson Examiner: Pejvak Oghazi Title: Digital Marketing Strategy within Manufacturing Industry – A qualitative case study Keywords: Digital marketing strategy, relationship, branding, profit/performance, social media, social commerce, service quality, digital channels, the Internet, digital development, importance of digital channels Background: The climate in B2B is very competitive and the need for a marketing strategy is vital for a company to stay competitive. Relationship, branding and profit/performance are three parts that are argued to be central in a marketing strategy. The Internet and digital marketing strategy is an area that lacks research in the context of the manufacturing industry. Therefore it could be of importance to identify how companies use the Internet and digital channels in their digital marketing strategy. Research questions:  RQ 1. How do small and medium sized companies in B2B sectors use the Internet and digital channels in their marketing strategy? RQ 2. Why do small and medium sized companies in B2B use the Internet and digital channels in their marketing? RQ 3. How do small and medium sized companies in B2B see at future development of the use of the Internet and digital channels? Purpose:  The purpose of this study is to identify how small and medium sized companies in B2B use the Internet as a tool for digital marketing strategy.   Methodology: Qualitative approach, multi case study, semi-structured interviews   Conclusion: Most used digital channel is the homepage. The more competition a company has results in a higher adoption of digital channels. Relationships can be enhanced through digital channels.

Introduktion: Migration har alltid förekommit i större delar av världen, men har under de senaste 25 åren ökat. Enligt World Migration Report fanns det över 280 miljoner migranter under 2020, varav 90 miljoner befaras vara flyktingar eller asylsökande. Att integrera i ett nytt land kan vara svårt och många migranter möter både interna och externa barriärer vid den vidare bosättningen. För migranten är den digitala utvecklingen vital och kan på många sätt underlätta integrationen i samhället. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka digitala möjligheter och utmaningar migranter ställs inför i ett nytt land.  Metod: Den metod som applicerades var en strukturerad litteraturstudie, där artiklar samlades in i databaserna CINAHL, Scopus och Web of Science. 11 artiklar inkluderades, och analyserades genom en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i identifierandet av sju teman, samt 14 underrubriker. Resultatet påvisade en komplex relation mellan migranters digitala möjligheter och utmaningar. Digitala medel kan gynna integration i samhället, men är också en risk för socialt utanförskap. Slutsats: Digitala möjligheter reflekteras genom olika aspekter som underlättar integrationen i samhället. Likväl, är dessa möjligheter endast befintliga för de individer som har tillgång och kunskap att bruka digitala medel. / Introduction: Migration has always occurred around most parts of the world, but has increased in the past 25 years. According to the World Migration Report there was over 280 million migrants during 2020, which of 90 million was refugees or asylum seekers. To integrate in a new country can be challenging and many migrants face both internal and external barriers during their settlement. For the migrant, the digital development is vital and can aid the integration in the new society. Aim: The aim of this study is to examine what digital opportunities and challenges migrants face when settling in a new location.  Methods: The applied method was a structured literature review, where articles were gathered from the databases CINAHL, Scopus and Web of Science. 11 articles were included and analysed through thematic analysis with an inductive approach. Results: The thematic analysis resulted in the identification of seven themes, and 14 subcategories. The result demonstrated a complex relation between migrants’ digital opportunities and challenges. Digital means can help integration in society, but also pose as a risk for social exclusion.  Conclusion: Digital opportunities is reflected through several aspects which facilitates integration in society. Yet, these are possibilities only for the individuals who has access and knowledge on how to use digital means.

Den digitala utveckling som genomförs av samhället idag är något dagens banker behöver kunna hänga med för att hålla linjen i utvecklingen. Den ökade tekniska bilden samhället har idag har accelererat väldigt snabbt och samhället är idag väldigt digitaliserat och det är något positivt bland folket. Samhället kräver digitalisering och det är något banksektorn behöver kunna följa vilket kräver att de således följer riktlinjer för att förhålla sig med digitaliseringen och kunna arbeta med deras tjänster som de erbjuder samhället. Dessa riktlinjer berör därför ge organisationens struktur och personal den vision och implementation som bör finnas och givetvis digitaliseringen i åtanke. Syftet med detta arbete är därför att med hjälp av datasamling från semistrukturerade intervjuer och vetenskapliga artiklar att hitta riktlinjer som används för att utveckla digitala strategier inom den svenska banksektorn. Dessa riktlinjer presenteras med hjälp av forskningsmetoden grundad teori där en kvalitativ studie utformades uppbyggd av teorier från vetenskapliga artiklar samt semistrukturerade intervjuer där respondenterna arbetar inom digital utveckling i sina respektive banker. Detta arbete resulterade sedan i tre tydliga riktlinjer som banker kommer kunna förhålla sig mot med digital standard och en teknisk utveckling i grund till de riktlinjerna. / This essay was written to analyze the digital development of current banks and what guidelines you could find to increase the digitalization. Some organizations have come further than others regarding the digitalization. My task was to find what guidelines our banks need in order to create a stable digital structure for their customers with digital services and solutions. This is vital due to the technological development of society where the demand for digital service has increased significantly the last 20 years. The study was made following a qualitative method where information was obtained through research of scientific studies and interviews of people working with this subject. This resulted in three guidelines for banks to invest their resources in to achieve the desired technological development.

Bakgrund: Vårdronden genomförs dagligen av vårdpersonal tillsammans medpatienter inneliggande på slutenvårdsavdelning. Syftet med vårdronden är att tillgodose patientens behov av vård och behandling och kan inkluderaundersökningar, prognos, planering och undervisning av personal. Den digitalautvecklingen sker även inom sjukvården och ställer nya krav på vården och erbjudersamtidigt nya tekniska möjligheter. Syfte: Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt är att identifiera typer av eHälsointerventioner som används i vårdronden inom slutenvården samt att studera hur vårdronden inom slutenvården har utvecklats med hjälp av eHälsointerventioner. Metod: För att svara på studiens frågeställning genomfördes en scoping review för att kartlägga litteratur inom detta område. Data hämtades från två olika databaser där sexton artiklar svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna. En tematisk analys genomfördes därefter för att analysera artiklarna. Resultat: Fyra teman samt åtta underteman identifierades: konsulter på distans, deltagande i virtuella vårdronder, ny teknik och utbildning. eHälsointerventioner har medfört ökad patientsäkerhet, minskat bristen på specialistkompetens, minskat avståndet mellan patient/specialist, ökat delaktigheten för anhöriga, minskat smittspridning och stärkt det interprofessionella samarbetet i samband medvårdronden. Slutsats: Vårdronden har utvecklats genom nya arbetssätt vilka möjliggjorts av ny teknik med exempelvis robotar och virtuella glasögon. Geografiska avstånd kan minskas med hjälp av virtuella vårdronder, vilket även ställer höga krav på tillgången på internetuppkoppling och personal med uppgift att koordinera de nya arbetssätten. eHälsointerventioner har potential att stärka patientsäkerheten, bidra till en mer jämlik vård och minska resursbristen inom slutenvården. / Background: Wardrounds are carried out daily by healtcare staff in the inpatient ward. The purpose of the wardround is to meet the patient´s needs for care and treatment and include examinations, prognosis, planning and teaching of staff. The digital development also takes place in healthcare and places new demands on care and at the same time offers new technical opportunities. Purpose: The purpose is to identify types of eHealth interventions that are used in the wardround in inpatient care and to study how the wardround in inpatient care has developed with the help of eHealth interventions. Method: To answer the study´s question a scoping review was carried out to survey literature in this field. Data were retrieved from two different databases where sixteen articles responded to the purpose of the study and met the inclusion criteria. A thematic analysis was then carried out to analyze the articles. Results: Four themes and eight subthemes were identified. Consultants ondistance, participation in virtual wardrounds, new technology and education. eHealthinterventions have resulted in increased patient safety, reduced the lack of specialistcompetence, reduced the distance between patient/specialist, increased the participation of relatives, reduced the spread of infection and strength enedinterprofessional cooperation in connection with the wardround. Conclusion: The wardround has developed through new working methodsmade possible by new technology, for example robots and virtual glasses. Geographical distances can be reduced with the help of virtual wardrounds, which also places high demands on the availability of an internet connection and staff with coordinating the new working methods. eHealth interventions have the potential to strengthen patient safety, contribute to more equal care and reduce resource shortagesin inpatient care.

Depuis une vingtaine d'année, les Technologies de l'Information et de la Communication (TIC) se diffusent dans notre quotidien autant que dans les territoires. Leur appropriation massive, combinée à la déréglementation des télécommunications et à l'évolution continue du web pose la question de leurs effets sur les organisations spatiales. L'objet de cette recherche est d'apporter aux territoires une lecture de leur évolution dans les domaines de l'aménagement numérique, de l'innovation dans les services et dans l'appropriation des usages de TIC, ainsi que dans la co-construction de biens publics et la création d'écosystèmes basés sur les valeurs d'une " Société de la Connaissance ". Une première partie est consacrée au contexte très évolutif de la diffusion des TIC dans la société. Par une approche combinant des dimensions législatives, technologiques, économiques et organisationnelles, les enjeux de la Société des Connaissances sont posés au niveau national et en référence aux cadres d'orientation stratégique européens. Une seconde partie analyse la diffusion des TIC dans les territoires. Celle-ci ne relevant pas d'une simple présence ou absence des technologies disponibles, elle rend aussi compte des stratégies commerciales d'opérateurs, des priorités politiques et d'appropriations différenciées des usages. Tous ces éléments n'opèrent pas au même rythme et ne s'articulent pas de manière équivalente. La méthode est basée sur l'analyse des réseaux en trois niveaux, explicitée par G. Dupuy en 1991. La douzaine d'indicateurs pris en compte pour cette analyse et ont été choisis pour leur caractère structurant : déploiement de Réseaux d'Initiative Publique, localisation des entreprises de TIC, mise en réseau d'Espaces Publics Numériques,... Des croisements de ces indicateurs permettent de brosser le paysage de la diffusion spatiale des TIC sur une période de 10 ans (2002- 2012). La complexité induite ne pouvait être explicitée sans adopter une approche systémique pour modéliser l'évolution des territoires dans le temps ainsi que les enjeux auxquels les décideurs sont confrontés. Le socle théorique de référence de la troisième partie est celui de l'approche systémique dont les travaux de Joël de Rosnay dans Le Macroscope (1975), ont été précurseurs de l'évolution de la société avec les TIC. L'objectif est d'apporter des clés de lecture aux décideurs et de susciter une approche globale de l'évolution de leurs territoires dans une Société des Connaissances. A l'heure où le web évolue vers le web sémantique, où les modèles de création et diffusion de l'énergie évoluent vers des modèles distribués, un changement de modèle dans les réseaux de télécommunication est également possible : d'un modèle dominant " intégré " orienté opérateur, vers un modèle transversal, " ouvert ", orienté utilisateur. Les choix d'aujourd'hui qui engageront les territoires de demain sont explicités par la modélisation systémique. / Over the past twenty years or so, Information and Communications Technology (ICT) has spread into our everyday lives and throughout our land. Its mass take-up, combined with the deregulation of telecommunications and the continuous development of the Internet, raise the issue of its impact on spatial and territorial organisation. The object of this research is to offer particular areas an interpretation of what has changed for them in the fields of digital planning, service innovation and the take-up of ICT facilities, as well as in the joint construction of public goods and the creation of ecosystems based on the values of the knowledge society. The first part is devoted to the fast-moving context of the spread of ICT throughout society. Employing an approach that combines legislative, technological, economic and organisational dimensions, the challenges of the knowledge society are examined at a national level and with reference to European strategic policy frameworks. The second part analyses the geographical distribution of ICT, which does not equate merely to whether the technologies available are present or absent. It also addresses operators' commercial strategies, political priorities and the differential take-up of use. Not all these factors operate at the same pace or are structured in the same way. The methodological basis is a three-tier analysis of networks, presented by G. Dupuy in 1991. The dozen indicators that contribute to this analysis were selected for their structural character: roll-out of alternative PPP broadband networks, location of ICT businesses, networking of Digital Public Spaces, deployment of e-administration service platforms, pooling of geographical data, digital sector leadership, access to public data etc. The intersections between these indicators have allowed a landscape to be painted of the spatial distribution of ICT within France over time, spanning a 10-year period between 2002 and 2012. The complexity generated could not be explained in detail without adopting a systemic approach so as to model the development of different areas over time and without citing the challenges that face decision-makers. The theoretical benchmark used as the basis for part three arose from a systemic approach, for which the work of Joël de Rosnay in "Le Macroscope" (1975) was a precursor as regards the development of an ICT-equipped society. The objective is to provide decision-makers with keys to assist comprehension as well as to encourage a global approach to the development of their areas under the knowledge society. At a time when the Internet is evolving towards a semantic web, whereby energy creation and distribution models are becoming distributed models, it is possible to change the model of telecoms networks: from the dominant, operator-oriented "integrated" model towards a more horizontal, user-oriented "open" model. A systems modelling approach explains today's choices which will affect the territories of tomorrow.

Robotic Process Automation(RPA) är en mjukvaruteknik som används för att automatisera monotona och repetitiva processer. Denna teknik används på många håll, både inom privat- och offentlig sektor, och inom många olika områden. Sedan RPA-tekniken introducerades har utvecklingen gått framåt i rask takt, bland annat hos Sveriges kommuner. År 2017 infördes en lag som godkänner offentliga organisationer att automatisera sina beslutsstöd vilket ledde till att bland annat Trelleborg kommun införde automatiserade beslutsstöd inom socialförvaltningens process med ekonomiskt bistånd. Tidigare har socialförvaltningar utfört beslutsstödsprocesser manuellt men med den nya lagstiftningen har allt fler socialförvaltningar börjat med automation. Kommuner som börjat använda RPA har till viss del fått kritik kring frågan om RPA är lämpad för ärenden som involverar en subjektiv bedömning. I denna studie undersöks användningen av RPA i kommuner, och mer specifikt fokuserar den på två frågor; Hur använder kommunerna i Sverige för närvarande RPA? Vilken attityd har användare till användning av RPA i processen för ekonomiskt bistånd? Studien genomfördes genom att intervjua IT-specialister i utvalda kommuner med hjälp av kvalitativa metoder för datainsamling och dataanalys. Resultaten analyserades utifrån det teoretiska ramverket Technology Acceptance Model, TAM. Av resultaten drogs slutsatsen att RPA är ett utforskat område för samtliga kommuner, men beroende på kommun så har RPA implementerats i varierande omfattning. Automatiserade beslutsstöd är på gång i flera kommuner men den nya lagen upplevs till viss del svårtolkad. Många av de anställda ser RPA som ett positivt tillägg till arbetet och välkomnar tekniken. / Robotic Process Automation (RPA) is a software technology used to automate monotonous and repetitive processes. This technology is used in many places, both in the private and public sectors, and in different applications. Since the introduction, the RPA technology has been developed rapidly in e.g. Sweden's municipalities. In 2017, a law was passed that allows public organizations to automate their decision support. This led, e.g., to that the Trelleborg municipality introduced automated decision support within the social-administration financial-aid process. In the past, social services have carried out decision support processes manually, but with the new legislation, more and more social administrations have started to use automation. Municipalities that have started to use RPA, have been criticized regarding the suitability of RPA as a tool for subjective assessments. In this study, the use of RPA in municipalities is investigated, and more specifically it focuses on two questions; How do the municipalities in Sweden currently work with RPA? What is the attitude of users to the use of RPA in the process of financial-aid? The study was carried out by interviewing IT-specialists in a selected number of municipalities by using a qualitative method for data collection and data analysis. The results were analyzed based on the theoretical framework called Technology Acceptance Model, TAM. From the results it was concluded that RPA is a technique that is or has been considered in all the actual municipalities, but has been implemented, so far, to various extent. Automated decision support is underway in several municipalities, but the new law is somewhat difficult to interpret, which reduces the implementation rate. However, many of the employees see RPA as a positive addition to the work and welcome the technology.