Robotrådgivare har presenterat ett nytt sätt att hjälpa privatpersoner med investeringar. Istället för att ta hjälp av en mänsklig kapitalrådgivare, krävs ett par knapptryck på en dator för att få den investeringshjälp som behövs. Robotrådgivare har trots sina fördelar inte fått ett genomslag på marknaden. Orsaken till detta är låg kundupplevelse. Dagens forskning visar att konfigurationer av variabler som mål, värderingar, transparens, tid, risk och teknologi kan öka kundupplevelsen. För att undersöka om dessa variabler kan implementeras i praktiken, har en kvalitativ studie utförts bestående av sex intervjuer med företrädare från tre stora och tre små aktörer på den svenska robotrådgivningsmarknaden. Resultaten visar att vissa variabler anses vara viktigare än andra beroende på aktörernas marknadsställning. För stora aktörer är variablerna transparens, risk och tid i fokus. För små aktörer är variablerna teknologi, mål och värderingar i fokus.

Bakgrund: Den ökade medellivslängden leder till att fler äldre individer söker vård relaterat till geriatriska sjukdomar. Det moderna samhällets digitalisering har implementerats inom vården och anses skapa ökad tillgänglighet och delaktighet för patienter. För att säkerställa en jämlik vård som är tillgänglig för alla, är det viktigt att undersöka äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. På så sätt kan e-hälsa utformas utifrån individens behov och en mer personcentrerad vård kan bidra till ökad användning av e-hälsa och bättre hälsa för individen. Syfte: Att belysa äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. Metod: En litteraturstudie bestående av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Blandade känslor kring vårdens digitalisering, Utmaningar med digitala verktyg och Tryggheten med fysiska möten. Underkategorierna var: Telefonrådgivning, Tillgänglighet, Integritetsintrång, Svårigheter kring användningen, Behov av hjälp, Hjälpverktyg och layout och Relationen mellan patient och vårdpersonal. Konklusion: Äldre patienter upplevde blandade känslor kring vårdens digitalisering. Det förekom varierande svårigheter och utmaningar. Dessutom fanns det en preferens för det fysiska vårdmötet framför ett digitalt. Slutligen fanns det ett ökat behov av kunskap och information om e-hälsa och dess fördelar, för att underlätta användningen för den äldre. / Background: The increased life expectancy leads to more elderly individuals seeking care related to geriatric diseases. The digitalization of modern society has been implemented in healthcare and is considered to create increased accessibility and participation for patients. To ensure equal care that is accessible to all, it is important to investigate elderly patients´ experiences of digital counseling in primary health care. In this way, eHealth can be designed based on the individual's needs and a more person-centred care can contribute to increased use of e-health and better health for the individual. Aim: To highlight elderly patients' experiences of digital counseling in primary health care. Method: A literature review consisting of 12 scientific articles with a qualitative approach where the data was analyzed through qualitative content analysis. Results: Three categories and seven subcategories were identified. The categories were: Mixed feelings about the digitalization of healthcare, Challenges with digital tools and The security of physical meetings. The subcategories were: Telephone counseling, Accessibility, Invasion of privacy, Difficulties with use, Need for help, Assistance tools and layout and The relationship between patient and healthcare professional. Conclusion: Elderly patients’ experienced mixed feelings about the digitalization of healthcare. There were varying degrees of difficulty and challenge. In addition, there was a preference for the physical care meeting over a digital one. Finally, there was an increased need for knowledge and information about eHealth and its benefits, in order to facilitate its use for the elderly.

For many, retirement is perceived as boring and complex. Perhaps this is the reason for the great lack of both knowledge and motivation for the Swedish population to take control and responsibility for their future pension. The shift in the pension system and in demographics means that understanding one’s choices and options and saving earlier will be crucial for many of the pensioners of the future. Confidentor wants to enable more people to take control of their future pension, regardless of their financial situation today, through a new digital advice service, Pension on Demand. To create a meaningful service in an area that is currently perceived as so anxiety-ridden, boring and complex, the need to meet the demands of a wide audience is crucial. This is a thesis carried out at Luleå University of Technology in Industrial Design engineering. The project has been carried out at the consultancy firm Quality think where the work investigates how their client Confidentor can create user-friendly solutions in various parts of the digital advice plat- form Pension on demand. The project has followed a user-centered process based on design thinking and user-centered design. It is based on meeting both the user’s and the company’s needs and goals, which has been ensured through continuous contact throughout all phases of the process. Conceptual solutions have been de- veloped by first creating empathy and understanding for the user and the company through interviews and workshops. Idea Creation and concept development has been done together with the target group to explore how the web application can increase knowledge, understanding and motivation around pension. With continuous feedback and input from potential users to drive the process forward. The final design shows conceptual solutions for three parts of the website: 1) How to motivate and inform visitors to the website.2) Introduction after registration.3) The digital summary, overview and advice. The outcome of this work aims to investigate previously initiated solutions, new thoughts and insights from the target audience and hopefully a solution that can help more people to turn to Pension on Demand. Hopefully a step closer to more satisfied pensioners. / Pension upplevs för många som tråkigt och komplext. Det kanske är anledningen till den stora brist av både kunskap och motivation för Sveriges befolkning att ta kontroll och ansvar för sin framtida pension. Skiftet i pensionssystemet och i demografin gör att förståelsen för sina val och möjligheter samt ett allt tidigare sparande kommer att bli avgörande för många av framtidens pensionärer. Confidentor vill genom ett ny digital rådgivningstjänst Pension on demand, göra det möjligt för fler att ta kontroll över sin framtida pension oberoende av ekonomisk situation idag. För att skapa en me- ningsfull tjänst inom ett område som idag upplevs så pass ångestfylld, tråkig och komplex är behovet av att möta en bred målgrupps krav avgörande. Detta är ett examensarbete som genomförts vid Luleå tekniska universitet inom Teknisk design. Projektet har genomförts vid konsultfirman Quality think där arbetet undersöker hur deras kund Confidentor kan skapa allt mer användarvänliga lösningar i olika delar av den digitala rådgivnings plattformen Pension on demand. Projektet har följt en användarcentrerad process som grundar sig i designtänkande och användarcen- trerad design. Det grundar sig i att uppfylla både användarens och företaget behov och mål, vilket har säkerställts genom kontinuerlig feedback genom processens alla faser. Konceptuella lösningar har tagits fram genom att först skapa en empati och förståelse för användare och företag genom in- tervjuer och workshops. Idé - och konceptutvecklingen har gjorts tillsammans med målgruppen för att undersöka hur webbapplikationen kan öka kunskap, förståelse och motivation kring pension, med kontinuerlig återkoppling och feedback från potentiella användare för att driva processen framåt. Den slutliga designen visar konceptuella lösningar på tre delar av hemsidan: 1) Hur man kan motivera och informera besökare på hemsidan.2) Introduktion efter registrering.3) Den digitala Sammanställningen, Översikten och Rådgivningen. Resultatet av detta arbete har undersökt och re- designat tidigare påbörjade ideér, nya lösningar och nya insikter om målgruppen. Den konceptuella lösningen kan ta Pension on demand ett steg närmare en mer användarvänlig lösning, som kan informera och motivera fler att ta kontroll och ansvar för sin framtida pension.

Bakgrund: Användning av digital rådgivning ökar snabbt och teknologin utvecklas konstant. Distriktssköterskor ska driva utvecklingen framåt och arbeta med att förbättra omvårdnad. Digital rådgivning är en del i förbättringsarbetet och kan förbättra omvårdnadsarbetet och vården genom att öka möjligheterna att erbjuda personcentrerad vård och på sikt mer jämlik vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digital rådgivning. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, med totalt nio deltagare, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier.Verksamhetens betydelse i arbetet med digital rådgivning; Hur verksamheten är upplagd samt hur arbetsresurser fördelas har stor betydelse för upplevelsen av att arbeta med digital rådgivning. Möjligheter och utmaningar för att kunna arbeta patientsäkert; Det finns möjligheter att arbeta patientsäkert, till exempel underlättade det om alla systemets funktioner används. Att kunna se bilder var positivt, men den icke-verbala kommunikationen saknades. Potential för att kunna ge tillgänglig och nära vård; Digital rådgivning underlättade för att kunna ge tillgänglig och nära vård. Distriktssköterskor såg digital rådgivning som en del av framtiden. Slutsats: Digital rådgivning har förutsättningar att öka tillgängligheten till vård men det krävs en bra arbetsmiljö och tillräckligt med resurser, vilket verksamheten har ansvar för, samt ytterligare utbildning och utveckling för att kunna arbeta mer patientsäkert. Det finns behov av fortsatt forskning gällande digital rådgivning, både från personal- och patientperspektiv.