Elevers motivation och lust att lära är en stor framgångsfaktor för hur de lyckas med matematiken. Vi vill därför undersöka hur en multimodal matematikundervisning kan påverka elevers motivation och inlärning. Våra frågeställningar grundar sig i hur elevers motivation och förståelse för ämnet matematik påverkas av en multimodal matematikundervisning. Metoden som vi använt oss av för att skriva kunskapsöversikten är en systematisk informationssökning där vi använt oss av den booleska söktekniken via databaserna ERIC och ERC. Vi valde att avgränsa våra sökningar, därför är ingen av våra valda artiklar äldre än 12 år och alla är Peer Reviewed. I resultatet fann vi flera positiva effekter med att använda sig utav en multimodal matematikundervisning. Artiklarna visar på hur elevers förståelse för matematiken samt deras motivation ökar. Slutsatsen av våra sökningar och resultat visar på att både elevers förståelse och motivation i ämnet matematik ökar med en multimodal undervisning. Resultatet diskuteras i relation till nyhetens behag. Blir eleverna mer motiverade och ökar deras förståelse för matematiken tack vare den multimodala matematikundervisningen eller för att eleverna fann arbetssätten roligare och mer intressanta?

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med digital teknik i sin undervisning. Jag vill också se hur de tolkar och tar sig an de nya direktiven från Skolverket som handlar om digital kompetens. Mina grundläggande frågeställningar: Hur väljer slöjdlärare att tolka de tillägg som handlar om digital kompetens i styrdokumenten? Hur arbetar slöjdlärare med digitala verktyg och maskiner i sin undervisning? 
 Vilka appar och program skulle man kunna använda sig av i undervisningen? 
 Tycker slöjdlärare att det krävs mer pengar för att kunna arbeta med modern teknik i skolan? 
 För att studien ska leda till evidensbaserad praktik har jag valt att intervjuat fem slöjdlärare samt att jag har lagt ut ett frågeformulär till verksamma slöjdlärare via Facebook. Jag har gjort djupintervjuer, intervjun sker en längre stund där jag diskuterar ett visst ämne. 
 Mitt resultat visar stora skillnader på hur man kommer till att arbeta med digital teknik i skolan samt skillnader i kompetens och tillgänglighet. Det är tre viktiga faktorer som spelar oerhört stor roll för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Genom arbetets gång har viktiga funderingar klarnat och jag har fått svar på mina fyra huvudfrågor, samtidigt som nya funderingar växt till liv. Jag funderar på om det verkligen blir en likvärdig utbildning när lärare tolkar det centrala innehållet så olika och om den här revideringen verkligen gör att vi närmar oss varandra eftersom tolkningsutrymmet är så stort.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur och i vilket syfte lärare använder laborativa material och arbetssätt i sin undervisning. Ett klassrum idag kan bestå av en variation av elever rent kunskapsmässigt. Samtidigt ska alla elever genom varierade arbetsformer stimuleras att nå längre i sin kunskapsutveckling oavsett vilken nivå de befinner sig på. Tidigare forskning visar på goda effekter avseende elevers förståelse vid laborativt arbete. I denna studie undersöktes hur analoga och digitala laborativa material används i undervisningen. Undersökningen är en kvantitativ studie och bygger på 73 besvarade webbenkäter. Resultatet visar att analoga material företrädesvis används vid uppstart och konkretisering och vid arbete med extrauppgifter används främst digitala material. I studien framkommer även att syftet med laborativ undervisning är att eleverna utvecklar matematiska förmågor. Detta gäller dock inte alla elever, då de laborativa material som används vid extrauppgifter inte introduceras innan användning och därmed inte har samma förutsättningar att ge goda lärandeeffekter.