Bakgrund och problemdiskussion: Den tekniska utvecklingen bestående av automatisering och digitalisering är ständigt närvarande i dagens verklighet. Nya program och system utvecklas dagligen inom flertalet branscher, vilka alltmer övertar människans arbetsuppgifter. Detta sker även inom redovisningsbranschen. Men hur har egentligen den tekniska utvecklingen påverkat redovisningskonsulten som profession? Utgångspunkt i studien tas år 1976, året då BAS-kontoplanen introducerades som konsekvens av den tekniska utvecklingens påverkan på professionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med djupgående kunskap kring den tekniska utvecklingens påverkan på redovisningskonsulten som profession under de senaste 40 åren. Denna uppsats kommer att presentera den trend som genomsyrat redovisningskonsultens arbetsuppgifter under den valda tidsperioden, för att sedan knyta samman till varför detta har skett utifrån olika teorier. Vidare kopplas detta till professionsteori som bidrar med kunskap kring hur professionen förändrats. I denna studie kommer även vissa spekulationer föras kring hur professionen i framtiden kommer att utvecklas. Metod: Studien är uppbyggd som en enfallsstudie. Fem stycken semi-strukturerade intervjuer har använts som primär datainsamling, i kombination av sekundärkällan tidskriften Balans.   Slutsats: Nästintill samtliga av redovisningskonsultens arbetsuppgifter har förändrats till att skötas alltmer av datorer och system. Att arbetsuppgifterna förändrats har i sin tur resulterat i en förminskning av redovisningskonsultens jurisdiktion. Slutligen leder förändrad jurisdiktion till förändrad profession. Den tekniska utvecklingen har endast påverkat professionen genom att omforma vilka typer av tjänster som faller inom ramarna för den, detta på grund av att expertis överförts till commodities. / Background and problem discussion: The technological development, including automation and digitalization, is constantly present today. New programs and systems are introduced and developed daily, and these are increasingly taking over human tasks. This phenomenon is affecting the accounting consultant. But how has the technological development affected the accounting consultant as a profession until today? The starting point of the study is 1976, the year when the standard for the swedish chart of accounts was introduced as a consequence of the technological development impact on the profession. Objective: The purpose of this thesis is to contribute with deep knowledge about the impact of the technological development on the accounting consultant as a profession in the past 40 years. This essay will present the trend which has characterized the accounting consultant’s work tasks during the chosen time period, then linking to why this has been done based on different theories. Furthermore, this is linked to professional theory that contributes with knowledge regarding how the profession has changed. In this study, some speculations will also be drawn about how the profession will be developed in the future. Method: The essay is constructed as a case study. Five semi-structured interviews have been used as a primary source to collect information. These interviews are combined with the journal Balans which has been used as a secondary source. Conclusion: Almost all tasks that are related to the accounting consultant have changed. Today the computers and systems can fulfill these tasks almost all by themselves. The changes of the tasks have led to a reduction in the jurisdiction of the accounting consultant. Finally, the changed jurisdiction lead to a change of the profession. The technological development has only affected the profession by transforming the types of services that exist within its scope, this because expertise has been transferred to commodities.

Digitalization has impacted online retailing heavily, however traditional stores have not changed as much in comparison. Earlier studies have not only suggested how stores could reinvent themselves, but also indicated that brands could have great advantages by doing so. Furthermore, the customer experience and it’s reinforced importance within brick and mortar has been highlighted. It has also been established that the customer experience could be strengthen by implementing advanced technology. Due to the lack of research within the subject and a mainly theoretical discussion about how and why stores implement advanced technology in store, this study aims to investigate from more practical point of view how and why companies implement advanced technology. This study has a qualitative method, by conducting a total of 7 interviews. Five interviews were conducted with employees within different retailing companies implementing advanced technology in store; BMW, Clas Ohlson, Volvo Car Company, Volkswagen and Synsam Group. To continue, two complementary interviews from a rather general market perspective were conducted; one with AMF Fastigheter on their new project The Lobby focusing on the development of the future store and one with Curiat (NZ) Limited a subject specialist on Augmented Reality, which was one of the most common technologies in this study. The study identifies several factors correlating to how and why brands reinvent their physical stores through advanced technologies. In order to implement the technology successfully, such as Virtual Reality, Augmented reality and Interactive Digital Signage, traditional retailers have to modify their business models and their operational skills within the organization. One main motivation as for why traditional retailers implement advanced technology is a changed consumer behavior and market. This puts a new kind of pressure on traditional retailers and stresses the importance of the customer experience. The customer experience and relationships can be strengthened by implementing advanced technology and are two important factors as to why retailers utilize advanced technology in store. Traditional retailers also use the implemented advanced technology as a marketing tool, in order to market themselves as innovative and meet the new market. In addition to this, there has been a change in communication between customer and store. Retailers can use the advanced technology in order to not only interact in a new way with their customers, but also communicate through various of their channels. This creates a smoother and more seamless experience for the customer, and connect offline with online.

El objetivo principal de la investigación es analizar cómo afecta la digitalización de las herramientas de diseño al proceso creativo de los ilustradores profesionales en Lima. De acuerdo con ello, se propuso como hipótesis que la digitalización puede ocasionar un cambio en los niveles de productividad relacionados con la innovación y representación de ideas. De este modo, se analizaron los resultados de una dinámica aplicada a ilustradores profesionales quienes estaban divididos en dos grupos de manera aleatoria. Un grupo haría uso de herramientas digitales para graficar la mayor cantidad de representaciones visuales de una palabra durante un tiempo limitado, mientras que el otro trabajaría bajo las mismas condiciones pero haciendo uso de herramientas manuales. Los resultados fueron recopilados en listas de cotejo por medio de una observación estructurada de la dinámica. Entre los principales resultados encontramos que las herramientas digitales se encuentran presentes en la mayor parte del proceso creativo y afectan en especial la última fase de este. En segundo lugar, el uso de herramientas digitales favorece los niveles de precisión de las representaciones visuales. En tercer lugar, encontramos que la diferencia en la cantidad de representaciones visuales generadas entre ambos grupos fue mínima, pero con resultados favorables para las herramientas digitales. Finalmente, el análisis de cada muestra permitió concluir que la digitalización de las herramientas de diseño afecta el proceso creativo de los ilustradores ocasionando un cambio en sus niveles de productividad. / The main objective of the research is to analyze how the digitization of design tools affects the creative process of professional illustrators in Lima. Accordingly, it was hypothesized that digitization can cause a change in productivity levels related to innovation and idea representation. In this way, an analysis of information collected through checklists was carried out in the observation of a sample, made up of professional illustrators who began their academic training after the start of the digitization process in Lima, divided into two groups at random. One group would use digital tools to graph the largest number of visual representations of a word for a limited time, while the other would work with hand tools. Among the main results we find that digital tools are present in most of the creative process and especially affect the last phase of it. Secondly, the use of digital tools favors the levels of precision of visual representations. Third, we found that the difference in the number of visual representations generated between the two groups was minimal, but with favorable results for digital tools. Finally, the analysis of each sample allowed us to conclude that the digitization of design tools does affect the illustrators' creative process, causing a change in their productivity levels. / Trabajo de investigación

Digitalisering har identifierats som en av de viktigaste trenderna som påverkar och förändrar dagens samhälle. Denna genomslagskraft har vidare gjort det nödvändigt för organisationer att följa med i denna snabba samhällsutveckling. Redovisningsbranschen har påverkats av digitalisering i stor utsträckning och tillväxten av digitalisering inom branschen förväntas öka ytterligare i framtiden. För att framtida förändringar hänförliga till digitalisering ska bli framgångsrika är det således relevant att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess.  Syftet med denna studie är att beskriva och förklara vad som kännetecknar en framgångsrik digitaliseringsprocess inom redovisningsbranschen genom att jämföra stora och små redovisningsbyråer. För att uppfylla studiens syfte och därigenom besvara studiens undersökningsfrågor genomfördes en kvalitativ fallstudie i form av semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter på olika redovisningsbyråer. Detta metodval genererade goda möjligheter för att erhålla en djupare förståelse för digitaliseringsprocessen, vilken vidare utgjorde studiens fall.  Studiens resultat och slutsatser framhåller att digitaliseringsprocessen kan förstås och beskrivas som en förändringsprocess bestående av fyra viktiga delar; planering, kompetens, resurser och motivation, vilka vidare är centrala för en framgångsrik digitaliseringsprocess. Vidare visas att dessa delar ska ha vissa specifika kännetecken för att anses som en framgångsfaktor, vilka vidare skiljer sig åt beroende på redovisningsbyråns storlek. Studiens resultat och slutsatser framhåller vidare att dessa skillnader mellan stora och små redovisningsbyråer kan förklaras av variationer i grad av digital mognad och olika praktiska förutsättningar. Slutligen visas att givet att respektive del klassificeras som en framgångsfaktor kommer de, oavsett redovisningsbyråns storlek, att leda till ökad effektivitet, ökad trygghet, förenkling samt en omgivning som främjar förändring. / Digitalization has been identified as one of the most important trends affecting and changing today's society. This trend has made it necessary for organizations to follow in this rapid development of society. The accounting profession has been greatly affected by digitalization and the growth of digitalization within the profession is expected to increase further in the future. In order for future changes related to digitalization to be successful, it is relevant to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization. The purpose of this study is to describe and explain what characterizes a successful process of digitalization in the accounting profession by comparing large and small accounting firms. In order to fulfill the purpose of the study and thereby answer the study's research questions, a qualitative case study was conducted in the form of semi-structured interviews with accountants at various accounting firms. This choice of method generated good opportunities for gaining a deeper understanding of the process of digitalization, which constituted the case of this study. This study's findings and conclusions emphasize that the process of digitalization can be understood and described as a process of change consisting of four important parts; planning, competence, resources and motivation, which are central for a successful process of digitalization. This study's findings and conclusions also emphasize that these parts must have certain specific characteristics in order for them to be classified as a success factor, which differs depending on the size of the accounting firm. This study's results and conclusions also shows that these differences between large and small accounting firms can be explained by variation in degree of digital maturity and different practical presumptions. Finally, given that each part is classified as a success factor, they will regardless of the size of the accounting firm lead to increased efficiency, increased security, simplification and an environment conducive to change.

Samhällets digitala förändringsprocess förutsätter alla medborgares deltagande. Detta väcker frågor kring medborgares digitala förmågor att delta samt ansvarsfördelningen för möjliggörande av alla medborgares digitala deltagande. Socialtjänstens förutsättningar att uppfylla sitt uppdrag och mål att tillgodose alla människors rätt till jämlika levnadsvillkor, ekonomisk och social trygghet samt aktivt deltagande i samhällets digitala utveckling motiverar denna studie. Syftet är att undersöka socialtjänstens förutsättningar att, i en digital samhällsutveckling, uppfylla uppdrag och mål enligt socialtjänstlagen. Offentliga dokument gällande digitalisering av samhället och offentliga verksamheter utgör grunden för studien. Forskningsmaterialet består av strategier, visioner och överenskommelser från statlig, regional och kommunal nivå. Kvalitativ innehållsanalys av forskningsmaterialet resulterar i empirins centrala teman, vilka tolkas och analyseras genom teoretiska begrepp ur Castells teori om nätverkssamhället samt Tillys teori om ojämlikhet. För att driva den digitala samhällsutvecklingen framåt framkommer av resultatet att incitament för medborgare, företag och offentliga verksamheter skall användas för att motivera till deltagande i utvecklingsprocessen.  Resultatet visar även att offentliga verksamheter har ett övervägande fokus på effektivisering och optimerad resursfördelning, vilket teoretiskt förstås som en risk för en digital klyfta om medborgerliga rättigheter i form av deltagande på jämlika villkor förbises. Vidare uppmärksammas en brist på konkreta lösningar för att möjliggöra digitalt deltagande för alla, vilket ur för socialtjänstens verksamhet kan förstås som ett hinder för att uppfylla mål enligt 1 kap. 1§ socialtjänstlagen. Slutligen framkommer riskfaktorer gällande näringslivets roll i den digitala utvecklingen, vilket ej återfinns i den tidigare forskningen som studien utgår från och således förstås som ett intressant fynd för framtida forskning.

Både samhället och skolan blir allt mer digitaliserad. Tillgången till digitala verktyg i skolan har ökat, men användningen av dem har inte ökat lika mycket. Det finns skillnader i användningen mellan olika ämnen och matematiken är ett av de ämnen med lägst användning av digitala verktyg.   Studiens syfte var att ta reda på vilka svårigheter lärare upplever kring digitaliseringen av matematikundervisningen. I studien svarade 81 lärare som undervisar i matematik i årskurs 4–6 på en enkät om utmaningar och hinder i digitaliseringen av matematikundervisningen.     Resultatet visar att inställningen till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen är positiv bland lärarna, men att det även finns svårigheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. De svårigheter som framkommer tydligast är digitala verktyg som krånglar, distraktioner i form av sociala medier och spel, brist på planeringstid och svårigheter med att hitta lämpliga appar och program. / Both society and school are becoming increasingly digitalized. The access to digital tools has increased, but their use has not increased as much. There are differences in the use in different subjects and mathematics is one of the subjects with the lowest use of digital tools.   The purpose of the study was to find out what difficulties teachers experience regarding the digitization of mathematics education. In the study, 81 teachers who teach mathematics in grades 4–6 responded to a survey about challenges and obstacles in the digitization of mathematics education.   The result shows that the attitude towards using digital tools in mathematics education is positive among teachers, but that there are also difficulties in using digital tools in mathematics education. The most obvious difficulties are malfunctioning digital tools, distractions in the form of social media and games, lack of time for planning and difficulties in finding suitable apps and programs.

Tidigare studier har visat att den digitala utvecklingen är en stor del i dagens samhälle, inte minst för organisationer. Digitalisering kan kortfattat beskrivas som ett skifte från analogt till digitalt. En stor del av den tidigare forskningen inom detta område har berört hur redovisningen påverkas generellt. Studien undersöker olika organisationers redovisningsprocess och hur processen påverkas av digitalisering. Olika organisationer ser strukturmässigt olika ut och de agerar då även olika när det gäller förändringar, digitaliseringsförändringar. I studien är digitalisering ett centralt begrepp, digitalisering innebär att organisationer kan använda förnyade digitala hjälpmedel som lagrar, sammanställer och arkiverar redovisningen.   Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt redovisningsprocessen i olika organisationer har påverkats av digitaliseringen. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats där fyra organisationer har intervjuats. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att grunderna i redovisningsprocessen är oförändrade i de olika organisationerna. Däremot har tillvägagångssätten i redovisningsprocessen i de olika organisationer påverkats av digitaliseringen. / Previous studies show that digitalization development is a central part of today's society and is an important role for organisations. Digitalization can be explained as a shift from analogue to digital. Previous research within the subject has researched how accountancy is generally affected. This study explores different organisations  accounting process and how the process is affected by digitalization. Different organisations vary regarding structure and also acts different regarding digitalization changes. In the study, digitalization is a central construct and means that organisations can use renewed and digital aid that accommodate, compile and archive accounting.  The purpose of this study is to research how the accounting process in various organisations is affected by digitalization. To achieve the purpose, a qualitative method was applied, and four organisations has been interviewed. The analysis is carried through from a presented empire in relation to the theoretical framework. This study shows that the basics in accounting process remains the same in the different organisations. However the digitalization has affected the approach within the accounting process.

The world is constantly evolving with new technology and society is increasingly digitized. Digitizing society means, among other things, that social work is also digitized. Digitization is a new technology that affects different groups of people in different ways. A group in society that is most at risk of getting into digital exclusion are the elderly, 65+ years. Therefore, a literature study has been done to investigate the importance of digitizing social work for the availability of social services for the elderly, 65+ years. This is problematized from a KASAM perspective. The method used for the literature study is the scoping review method. The result shows that the elderly are a group in society who have difficulty using digitalisation and feel a concern about digitalisation, which causes them to end up in social exclusion. At the same time, the results show that the elderly want and can learn the new technology and that digitalisation can facilitate their everyday lives. The conclusion of the study is that the importance of digitizing social work for the availability of social service for the elderly brings with it both opportunities and limitations for the elderly.

The increasing digitalization of society has led to new legal issues related to the protection of personal integrity, particularly the protection of personal data. Digitalization allows for greater possibilities for private individuals to access the personal data of others. As the General Data Protection Regulation (GDPR) is not applicable on treatment of personal data by individuals, there is a risk of a loophole forming allowing breaches of personal integrity committed by individuals.                        This paper clarifies the meaning of the term ‘personal integrity’ in a digital context, focusing on how digital integrity is separate from physical integrity, and which key elements constitute personal integrity, be it physical or digital. The paper also discusses how the term previously has been used in legal documents, notably in the UDHR, the EU Charter (focus on dignity) and Swedish legislation (focus on the personal sphere). Furthermore, the paper examines whether the protection of personal integrity can motivate an infringement of the right to personal autonomy of the individual in question.                        The discussion on personal integrity is followed by an analysis of the protection on a physical and digital level respectively in order to clarify whether the different protections can be considered equivalent, and to what extent it would be appropriate for them to be so. This is done taking into account that strengthening protections of personal information would require limiting the individual’s right to autonomy, which in turn infringes upon their dignity.                       The consequences that can arise by an intrusion of the digital integrity can be serious, wherefore one could argue that the protection thereof should be as strong as the protection from intrusions of the individual’s physical integrity. Should the consequences of intrusion of personal integrity be as strong on both the physical and digital level, then the protection of digital integrity may need to be strengthened. This could potentially require further infringements of the individual’s right to autonomy. Such an infringement must therefore always be preceded by an appropriate proportionality assessment, aiming to find a solution minimizing the total infringement on the rights of the individual.

No description available.