Föräldraförsäkringen är ett omdebatterat och aktuellt ämne, ett nytt reformförslag antogs så sent som i november 2015. Debatten kan ses som ett explicit uttryck där åsikter kring jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet diskuteras. Den här studien har, genom att analysera debattartiklar, undersökt vad det råder enade respektive skilda meningar om i debatten om föräldraförsäkringen. Dessutom har studien avsett att besvara frågan hur genus konstrueras i debatten. Tidigare forskning visar att jämställdhet är ett ämne som studerats av många olika forskare. Resultaten från dessa studier visar att arbetslivet idag inte är jämställt utan att kvinnor och män har olika förväntningar på sig. Det visar också på att jämställdhetsarbete är något omdiskuterat och delvis problematiskt. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår ifrån genusteori av Hirdman och diskursteori av Laclau och Mouffe. Med hjälp av begrepp från diskursteorin analyserades debattartiklar från fyra rikstäckande dagstidningar, detta för att synliggöra det förgivettagna och motstridiga i debatten om föräldraförsäkringen och konstruktioner av genus. Från analysen kunde två hegemoniska diskurser identifieras; jämställdhetsdiskursen och förändringsdiskursen. Dessa två övergripande teman innehöll även motstridigheter då avseende kampen om definitionen av jämställdhet samt de omdebatterade reformförslagen. Vidare kunde studien också visa att kvinnor och män konstruerades på olika sätt i debatten. Det en kunde se var att kvinnor konstruerades generellt i relation till männen. Genom en reformerad föräldraförsäkring skulle kvinnan kunna bli lite mer som mannen eller lite mindre som dagens kvinna – en lite manligare kvinna helt enkelt. Männen däremot stod inte i relation till den kvinnliga konstruktionen utan konstruerades helt fristående.

Om vi människor inte minskar våra utsläpp av växthusgaser beräknas det kunna få katastrofala följder i framtiden. Sverige beskrivs som ett föregångsland inom det klimatpolitiska området men trots det finns nationella svårigheter med att uppnå de klimatpolitiska målsättningarna. Följande väcker frågor kring hur Sverige planerar att hantera och åtgärda klimatsituationen framöver, varför denna studie undersöker och dekonstruerar det nyframtagna klimatpolitiska ramverket En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Därför undersöker jag vilken/vilka diskurs(er) som förekommer i utredningen, samt vad som legitimeras respektive avlegitimeras i denna/dessa diskursiva konstruktioner. Därutöver studerar jag huruvida det råder diskursiva strider om klimatfrågans meningsinnehåll och klimatpolitikens utformning. I resultaten visas att utredningen primärt underbyggs av en dominerande diskurs, inom vilken klimatfrågan artikuleras som en positiv sidovinst, ett offentligt/statligt/politiskt ansvar samt ett problem som kan lösas via forskning och teknisk innovation. Ekonomisk tillväxt, kommunalt engagemang och en nollutsläppsvision är element som ges en central och strukturerande funktion inom diskursen. De lösningar som fortsättningsvis legitimeras är olika former av forskning och tekniska innovationer, hållbar konsumtion/produktion, tillväxt, statligt/offentligt/politiskt ansvarstagande/engagemang och olika former av ekonomiska incitament. Samtidigt avlegitimeras icke-tekniska lösningar, beteendeförändringar hos privatpersoner/hushåll, minskad produktion/konsumtion, ohållbar konsumtion/produktion och utvebliven/minskad tillväxt. Fortsättningsvis antas de idéer som uttrycks i strategin vara förenliga snarare än motstridiga, vilket tyder på att det kan ha skett en hegemonisk intervention.

Den här uppsatsen är en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som ämnar på ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frågeställningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket också görs i resultatdelen. I den mån uppsatsen går utöver en deskriptiv ansats så handlar det om att utifrån en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jämföra Norberg med detta för att se i vilken mån Norbergs påstående om sig själv som en klassisk liberal överensstämmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen är frihet, kapitalism, globalisering och välstånd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder också på att Norbergs beskrivning av sig själv som en klassisk liberal är riktig även om det framkommer en del ganska stora avvikelser från Lockes synsätt.

Uppsatsen undersöker konstruktionen av femininitet och kvinnors kroppar i diskussioner kring kvinnors kroppshår på internetforumet Flashback. Materialet som undersöks är knappt 1000 kommentarer från 14 olika forumtrådar där kvinnors kroppshår är det centrala ämnet. Med diskursanalys som metod undersöks hur femininitetsnormer påverkar konstruktionen av kvinnors identitet i relation till kroppshår. Detta förklaras sedan utifrån sociologiska och genusvetenskapliga teorier om kön, kropp, social kontroll och identitetsskapande. Resultatet visar att kroppshår på kvinnors kroppar oftast benämns som antingen önskvärt eller inte önskvärt. Detta ofta i relation till huruvida kroppshåret anses som feminint. Det dominerande synsättet gav uttryck för den hårlösa kvinnan som önskvärd då det ansågs vara sexigt, åtråvärt och fräscht och därmed feminint. Dessa uttryck ställdes i stor utsträckning i relation till en mans preferenser och en kvinnas identitet kan konstateras konstrueras i mångt och mycket i relation till mannen. När en kvinna med kroppshår ansågs vara önskvärd uttrycktes detta i form av kvinnan som “riktig” på grund av att kroppshåret ansågs vara ett tecken på vuxenhet. Detta menades sedan vara feminint och därmed även önskvärt. Det finns i materialet uttryck för att preferenserna kring kroppshår får en tvingande effekt då en kvinna som går utanför det som anses önskvärt, oavsett om håret är önskvärt eller inte, inte blir förstådd samt blir utsatt för straff. Straffet beskrivs ofta som uteblivande av heterosexuellt sex.

Kvinnohistoriskt museum, som öppnade i Umeå i november 2014, har varit föremål för debatt ända sedan planeringsstadiet, kanske mycket på grund av museets uttalade politiska syfte. I museets uppdragsbeskrivning står nämligen att läsa att museet ska ”verka för jämställdhet och samhällsförändring”. Museets potential att kunna verka samhällsförändrande handlar i slutänden om hur deras besökare uppfattar verksamheten. Uppsatsens syfte är studera hur besökare i utställningen Rötter: En trasslig historia på Kvinnohistoriskt museum organiserar sin förståelse av utställningens form och innehåll. Jag studerar detta med utgångspunkt i följande frågeställningar: På vilka sätt relaterar intervjupersonerna sina tidigare kunskaper och erfarenheter till utställningens form och innehåll? Hur påverkar deras förståelse av genus och jämställdhet deras reception av utställningen? Hur uppfattar de och förhåller sig till utställningens feministiska förändringspotential? Det primära materialet utgörs av intervjuer med sju personer som alla har besökt utställningen Rötter: En trasslig historia på Kvinnohistoriskt museum. Diskursteorin fungerar som teoretiskt ramverk, och analysen tar utgångspunkt i de tre logiker – sociala, politiska och fantasmatiska – som Jason Glynos och David Howarth presenterar i Logics of Critical Explanation in Social and Political Theory. Besökarstudier på museer är ett forskningsområde på framväxt. Många av dessa studier kretsar dock ofta antingen kring besökarnas lärande eller deras motiv för besöket, två teman som delvis faller utanför uppsatsens analytiska fokus. De besökare som figurerar i uppsatsen kommer till museet med både förkunskaper och förväntningar, som på olika vis fungerar som ramverk för vad de upplever under sitt besök. I materialet framstår exempelvis besökarnas förståelse av genus och jämställdhet som någonting som präglar både deras förväntningar inför besöket och deras upplevelser av utställningen. Besökarnas upplevelser av utställningens form och innehåll hänger på många sätt ihop. Distinktionen mellan form och innehåll framstår i mitt material som en diskursiv konstruktion som i stor utsträckning präglar intervjupersonernas förståelse av utställningen. Detsamma gäller gränserna för själva utställningsrummet, som besökarna tolkar på olika sätt. Utställningen Rötter gestaltar många olika perspektiv på genus och jämställdhet, ett faktum som på många sätt verkar fungera som en grundbult i intervjupersonernas förståelse av den. Genom att utställningen representerar olika genusdiskurser kan besökarna ta avstamp i de perspektiv som presenteras, och använda dem för att positionera sig själva och sina åsikter i förhållande till utställningens innehåll. Utställningens feministiska förändringspotential kan med utgångspunkt i mitt material betraktas enligt två olika logiker, eller sätt att resonera. Enligt en logik betraktas förändring som något som är knutet till enskilda personers tankemönster och agerande. Detta sätt att resonera innebär att intervjupersonerna positionerar sig själva utanför utställningens förändrande potential, eftersom de upplever att andra människor skulle kunna förändras i mötet med utställningen i större utsträckning än de själva upplever att de har gjort. Enligt en annan logik framstår utställningens feministiska potential som någonting som handlar om en större samhällsdiskussion, och att besökarna kan känna att de blivit stärkta i sina uppfattningar av sitt museibesök.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod. Diskursteorin vilar på socialkonstruktionistisk grund och bidrar till möjligheten att se hur olika ord får olika innebörd beroende på hur de används i aktuell diskurs. Inslag från Sveriges Radio under år 2012 har studerats och i resultat kring begreppet alkohol framkommer de fyra diskurserna; nöjesdiskursen, övergränsen-diskursen, begär/tillgångsdiskursen samt kontrolldiskursen. Inom begreppet alkoholmissbruk analyserades de två diskurserna; den tunga diskursen som handlade om missbrukare i det offentliga rummet, samt den lätta diskursen som lyfte fram begreppet ’den moderna alkoholisten’ och utspelade sig i det som anses var de finare kretsarna. Det vi funnit är att bilden av alkohol är komplex. Samtidigt som utsagorna alltid förhåller sig till alkohol som problematiskt och kan ses vara i behov av strukturella lösningar tycks fokus i dagsläget ligga på individens ansvar att balansera mellan risk och njutning.

No description available.

The paper has two objectives: on the one hand, it intends to examine the rhetorical process that constituted the displacement of the contents of "integration" in Swedish politics between the years 1997-2015 - the years that the Swedish government had an integration ministerial post - and on the other hand, it will from this find out how this affected the perception of integration policy "us" and "them". The mainly empirical material is government explanations and yearbooks. To analyze empirical data, a post structural discourse approach by Laclau and Mouffe is used. The paper concludes that there has been a shift in the concept of "integration" from being a metaphor for diversity, “mångfald” to a metaphor for a white normativity, “vithetsnorm”. The Swedish "us" has thus gone from diversity to a more ideological "norm criticism".

<p>Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer. Barnet är beroende av stödjande vuxna för att i rättsprocessen kunna hävda sina rättigheter. Barns utsatthet kan kanske aldrig helt utplånas men verkningarna därav kan förebyggas och dämpas. Olika myndigheter och instanser har olika idéer på hur detta arbete bör se ut. Regeringen via Justitieministern har valt att arbeta med så kallade Barnahus efter en inspirerande modell på Island. I Barnahuset samverkar myndigheterna för att tillgodose barnets bästa. Samverkan har också visat sig positiv vad det gäller lyckade utredningar, åtal och fällande domar av förövare mot barn. Diskursteori och diskursanalys lämpar sig mycket bra för djupare studier av texter som de vi har analyserat. Teorin i kombination med metoden är ett effektivt grepp vid textanalys.</p>

<p>Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras på tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgångspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolväsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstås utifrån ett material från friskolor belägna i Sverige.</p><p>Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet på en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förståelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen är hämtade från två olika skolor av diskursanalys. Delar av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys används för att undersöka hemsidornas genre och relation till Balls slutsatser. Materialet har även dekonstruerats enligt valda delar av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori med syftet att beskriva hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet konstrueras.</p><p>Studien visar att det undersökta materialet bygger på marknadsdiskurs och att detta påverkar hur kunskapssynen, elev- och läraridentitet konstrueras. Förenklat uppvisar materialet två skilda diskurser. Den ena diskursen är centrerad kring kunskapens ändamål, att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta ändamål spelar en viktig roll i konstruktionen av läraridentiteten som i hög utsträckning bygger på branscherfarenhet, praktisk målmedvetenhet och nyfikenhet. Elevens identitet konstrueras som passiv kunskapskonsumerande. Den andra diskursen har vissa elitistiska undertoner. Kunskapssynen är centrerad kring identitetsdaning med syftet att möjliggöra elevens framtidsdrömmar. Konstruktionen av elevidentiteten bygger inom denna diskurs på beskrivningar av eleven som ansvarstagande, målmedveten och kunskapshungrande. Konstruktionen av läraridentiteten bygger på beskrivningar av lärarna som ansvarstagande, underhållande, motiverande, och prestationsinriktade.</p><p>Uppsatsen lyfter även fram att materialet genom sin marknadsförande genre och sina utförliga konstruktioner av kunskapssyn samt elev- och läraridentitet har stor potential att påverka den sociala praktiken på respektive skola. Detta förhållande aktualiserar frågan om hur kunskapssyn, elev- och läraridentitet bör konstrueras. I den avslutande diskussionen diskuteras detta utifrån olika problemområden härledda ur slutsatser dragna i analysen.</p>