Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa. Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro. Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer. Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv. Miljön var kravlös och gjorde att fokus på den enskilde individen försvann. Detta minskade stressen, pressen och skapade en avslappning. Detta gjorde att de på ett avslappnat sätt kunde lära sig förändra sitt tänkande, beteende (identiteten) för att uppleva en bättre hälsa efter rehabiliteringen. Miljön hjälpte även till att skapa en bättre självkänsla, självförtroende, sätta gränser och skapade även en form av social gemenskap. Diskussion: vissa fördelar skedde enbart i regelbunden kontakt med naturen eller djuren. Dock hjälpte miljön till att förändra deltagarnas syn på sig själv, beteende och tankesätt även efter rehabiliteringen. Detta gjorde att de kunde fortsätta jobba med sig själv för att uppleva en bättre upplevd hälsa.

Inom etikområdet finns många vinklar och olika sätt att se på saker, i min uppsats har jag undersökt hur tre nutida etikers teorier och forskning kan appliceras på ett historiskt fenomen, djurens behandling under första och andra världskriget.   Jag har läst och valt ut tre etikers teorier som berör ämnet djuretik, för att sedan applicera dessa teorier på ämnet djur i krig. De etiker som valts är Petra Andersson, Peter Singer och Richard D. Ryder. De tre etikerna fokuserar på olika aspekter av djuretiken, Petra Andersson talar om antropomorfism, som innebär att människor lägger sina egna tankar och värderingar på djuren. De förmänskligar djuren mer och får på så sätt, enligt Andersson, mer kontakt och igenkännande med djuren. Peter Singer tillhör den utilitaristiska etiken och hävdar att man ska lindra mängden lidande för att kunna ge större lycka senare. Han hävdar att om man tänker ut vad som kommer ge mest lycka så ska man handla på ett sätt där största mängden lycka är målet. Richard D. Ryder är också av det utilitaristiska tankesättet men inte lika utpräglat, han hävdar att det viktigaste är att lindra individuell smärta snarare än mängden. Det handlar om att avgöra vem som lider mest och också samtidigt bortse från art, varken människa eller djur prioriteras eller väljs bort.   Utifrån etikernas teorier kan man dra slutsatsen att djurens behandling under kriget både var etiskt riktigt men också felaktigt. Man måste därför se till varje situation för att kunna avgöra ifall behandlingen av djuren var etiskt rätt eller fel. Det går inte att tala om behandlingen i allt för stora drag utan man måste plocka ut enskilda situationer och se på dem utifrån de etiska teorier och ramar som lagts fram.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar. Aktiviteterna provades av pedagoger och barn frånStenby förskola. Både pedagoger och barn förstod innehåll och barnenhade många egna frågor. Synpunkter på aktivitetskorten från en pedagogsamt från djuransvarig på Stenby 4H-gård medförde en revision avaktiviteterna. Att mäta resultatet av aktiviteterna efter endast ett besökvar svårt. Det krävs återkommande besök och uppföljning under enlängre tid.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur används i två förskolor med särskild profilering mot djurhållning samt hur pedagoger använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar också att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av särskilt stöd, är betydelsefullt eftersom det kan få barn att känna empati och utveckla ansvarskänsla.

No description available.

No description available.

No description available.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller varg som framställdes lika ansvariga. De två experimenten visade sammantaget att (1) kvinnor känner mer empati än män, (2) män väcker lite empati, (3) hund väcker mycket empati, (4) män anses bära störst ansvar, (5) djurägare känner mer empati än de som inte har något djur och (6) empati endast kan förklaras till en liten del av upplevt bristande ansvar hos offret.